{"id":35813,"date":"2012-10-17T08:03:42","date_gmt":"2012-10-17T07:03:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=35813"},"modified":"2012-10-17T22:38:47","modified_gmt":"2012-10-17T21:38:47","slug":"nr-181-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/10\/17\/nr-181-2012\/","title":{"rendered":"Nr 181 2012"},"content":{"rendered":"<p>&nbsp;<\/p>\n<h3><u>Glada nunor&#8230; balettsucc&eacute; p&aring; TBO (se f&ouml;rra W-bloggen) och kioskv&auml;ltare fr&aring;n ESO:<br \/>\n\t<\/u><\/h3>\n<h2>Jordstor planet funnen runt Alfa Centauri<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">Julaftonen kom tidigt f&ouml;r exoplanetforskarna inom ESO, f&ouml;r europeiska astronomer har uppt&auml;ckt en planet som v&auml;ger ungef&auml;r lika mycket som jorden som finns i stj&auml;rnsystemet n&auml;rmast jorden &ndash; Alfa Centauri. Den &auml;r dessutom den l&auml;ttaste exoplaneten som hittills uppt&auml;ckts runt en stj&auml;rna som liknar solen. Fyndet gjordes med instrumentet HARPS p&aring; 3,6-metersteleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile.<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">Forskningsresultaten publiceras online i tidskriften Nature17 oktober 2012, rapporterar ett pressmess fr&aring;n ESO.<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/eso1241b.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-35816\" height=\"281\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/eso1241b-1024x640.jpg\" title=\"S\u00e5 h\u00e4r f\u00f6rest\u00e4ller sig ESO:s rymdkonstn\u00e4r Luis Cal\u00e7ada planeten som kretsar kring stj\u00e4rnan Alpha Centauri B i trippelstj\u00e4rnan som ligger n\u00e4rmast jorden. H\u00e4r \u00e4r Alfa Centauri B den ljusstarkaste himlakroppen. \u00c4ven Alfa Centauri A lyser mycket starkt sedd fr\u00e5n planeten, och v\u00e5r egen sol syns ocks\u00e5 (ovan till h\u00f6ger i bilden). Planeten har uppt\u00e4ckts som en mycket liten men tydlig signal i m\u00e4tningar tagna med spektrografen HARPS p\u00e5 3,6-metersteleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium i Chile.  K\u00e4lla:  ESO\/L. Cal\u00e7ada\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/eso1241b-1024x640.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/eso1241b-300x187.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/eso1241b.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">Vi k&ouml;r hela messet:<\/p>\n<p><strong>\u25ba Trippelstj&auml;rnan Alfa Centauri<\/strong> (Alfa i stj&auml;rnbilden Kentauren), &auml;r en av den s&ouml;dra stj&auml;rnhimlens ljusaste stj&auml;rnor. Stj&auml;rnsystemet ligger bara 4,3 ljus&aring;r bort och &auml;r solens n&auml;rmaste granne i rymden.<\/p>\n<p><strong>\u25ba Systemet best&aring;r av tv&aring;<\/strong> stj&auml;rnor som liknar solen, Alfa Centauri A och B, som kretsar t&auml;tt runt varandra. L&auml;ngre ut ligger en ljussvag r&ouml;d stj&auml;rna som kallas Proxima Centauri.<\/p>\n<p><strong>\u25ba Sedan 1800-talet har <\/strong>astronomer undrat om det skulle finnas planeter runt dessa himlakroppar som utg&ouml;r det n&auml;rmaste st&auml;llet utanf&ouml;r v&aring;rt solsystem d&auml;r liv skulle kunna finnas. Trots allt k&auml;nsligare m&auml;tningar av stj&auml;rnorna har planeter lyst med sin fr&aring;nvaro. Tills nu.<\/p>\n<p><strong>Xavier Dumusque<\/strong>, astronom vid Gen&egrave;veobservatoriet i Schweiz och Centrum f&ouml;r astrofysik vid Portos universitet i Portugal, &auml;r f&ouml;rste f&ouml;rfattare till forskningsartikeln.<\/p>\n<p>&ndash; V&aring;ra observationer med instrumentet HARPS str&auml;ckte sig &ouml;ver mer &auml;n fyra &aring;r och har avsl&ouml;jat en mycket liten, men verklig, signal fr&aring;n en planet som kretsar kring Alfa Centauri B med en period p&aring; 3,2 dagar. Det &auml;r en uppt&auml;ckt ut&ouml;ver det vanliga och har satt v&aring;r m&auml;tmetod p&aring; str&auml;nga prov, s&auml;ger han.<\/p>\n<p><strong>\u25ba Det europeiska teamet <\/strong>uppt&auml;ckte planeten genom att registrera de pyttesm&aring; vaggningarna i Alfa Centauri B:s r&ouml;relser. Dessa vaggningar orsakas av den kretsande planetens tyngdkraft som drar i stj&auml;rnan. P&aring;verkan &auml;r extremt liten &mdash; den g&ouml;r att stj&auml;rnan r&ouml;r sig fram och tillbaka med inte mer &auml;n 51 centimeter i sekunden (1,8 kilometer i timmen), samma takt som en bebis kryper. Det &auml;r den h&ouml;gsta precisionen som hittills uppn&aring;tts med denna metod.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/eso1241e.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-35818\" height=\"321\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/eso1241e.jpg\" title=\"Den h\u00e4r vidvinkelbilden av himlen omkring Alfa Centauri \u00e4r skapad fr\u00e5n fotografiska bilder som en del av Digitized Sky Survey 2. Stj\u00e4rnan ser s\u00e5 stor ut tack vare att dess ljus har spridits i den fotografiska emulsionen. Alfa Centauri \u00e4r v\u00e5rt solsystems n\u00e4rmaste grannstj\u00e4rna.  K\u00e4lla:  ESO\/Digitized Sky Survey 2 Acknowledgement: Davide De Martin\" width=\"320\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/eso1241e.jpg 320w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/eso1241e-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/eso1241e-299x300.jpg 299w\" sizes=\"(max-width: 320px) 100vw, 320px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u25ba Alfa Centauri B <\/strong>&auml;r mycket lik solen men &auml;r n&aring;got mindre och lyser mindre starkt.<\/p>\n<p><strong>\u25ba Den nyuppt&auml;ckta<\/strong> planeten, med en massa lite mer &auml;n jordens, kretsar omkring sex miljoner kilometer fr&aring;n stj&auml;rnan. Det &auml;r mycket n&auml;rmare &auml;n Merkurius avst&aring;nd fr&aring;n solen i v&aring;rt solsystem.<\/p>\n<p><strong>\u25ba Trippelstj&auml;rnans andra<\/strong> ljusa medlem, Alfa Centauri A, ligger p&aring; en bana som h&aring;ller den hundratals g&aring;nger l&auml;ngre bort, men den skulle &auml;nd&aring; vara en mycket ljus objekt p&aring; planetens stj&auml;rnhimmel.<\/p>\n<p><strong>\u25ba Den f&ouml;rsta exoplaneten<\/strong> runt en solliknande stj&auml;rna hittades 1995 av samma team som ligger bakom den h&auml;r uppt&auml;ckten. Sedan dess har 800 planetuppt&auml;ckter kunnat bekr&auml;ftas, men de flesta planeterna man hittat &auml;r st&ouml;rre &auml;n jorden och m&aring;nga &auml;r stora som Jupiter.<\/p>\n<p><strong>\u25ba Utmaningen f&ouml;r astronomer<\/strong> &auml;r nu att detektera och m&auml;ta egenskaperna hos en planet i samma storleksklass som jorden som dessutom kretsar i den beboeliga zonen&nbsp; runt en annan stj&auml;rna. Nu har det f&ouml;rsta steget tagits mot detta m&aring;l.<\/p>\n<p><strong>St&eacute;phane Udry<\/strong> (Gen&egrave;veobservatoriet) &auml;r medf&ouml;rfattare till artikeln och medlem i forskarlaget.<\/p>\n<p>&ndash; Den h&auml;r &auml;r den f&ouml;rsta planeten som har ungef&auml;r samma massa som jorden och som kretsar kring en stj&auml;rna som liknar solen. Planetens bana ligger mycket n&auml;ra stj&auml;rnan och den m&aring;ste vara alldeles f&ouml;r varm f&ouml;r liv som vi k&auml;nner det, men den kan mycket v&auml;l vara bara en i ett system av flera planeter. V&aring;ra andra m&auml;tningar med HARPS och nya fynd av Kepler visar tydligt att merparten av de l&auml;tta planeterna finns i s&aring;dana system, s&auml;ger han.<\/p>\n<p>&ndash; De h&auml;r forskningsresultaten &auml;r ett stort steg mot att kunna detektera jordens tvilling i solens n&auml;rhet i rymden. Vi lever i en sp&auml;nnande tid! avslutar Xavier Dumusque.<\/p>\n<h2>Planet med fyra solar&#8230;<\/h2>\n<p>Ett litet PS till ESO-uppt&auml;ckten ovan, men aprop&aring; f&ouml;rrf&ouml;rra W-bloggen om att&nbsp; l&auml;nstolsastronomer s&auml;llan g&ouml;r n&aring;gra viktiga uppt&auml;ckter s&aring; ber&auml;ttar NASA\/JPL att forskare med hj&auml;lp av ett antal amat&ouml;rastronomer och Kepler-sonden har en planet kallad PH1 hittats i ett stj&auml;rnsystem med FYRA solar. &quot;Tatooine i kvadrat&quot;, som uppt&auml;ckten kommenterats h&auml;r och var.<br \/>\n\tMedborgarinitiativet kallas<u> Planethunters.org,<\/u> som med varlig hand leds fr&aring;n Yale.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/TransitingExoStarSmall.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-35825\" height=\"215\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/TransitingExoStarSmall-300x215.png\" title=\"Hemsolsystem f\u00f6r Luke Skywalker? Ill: Haven Giguere\/Yale\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/TransitingExoStarSmall-300x215.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/TransitingExoStarSmall.png 630w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Och s&aring; h&auml;r t&auml;nker vi oss att det ser ut fr&aring;n lite l&auml;ngre avst&aring;nd ut i stj&auml;rnsystemet,&nbsp; fr&aring;n sj&auml;lva planeten:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/pia16212-640-1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-35849\" height=\"246\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/pia16212-640-1-1024x560.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/pia16212-640-1-1024x560.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/pia16212-640-1-300x164.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>All info h&auml;r:<u><span style=\"text-decoration: underline;\">:<\/span><\/u><a href=\"http:\/\/blog.planethunters.org\/2012\/10\/15\/ph1-a-planet-in-a-four-star-system\/\"><br \/>\n\thttp:\/\/blog.planethunters.org\/2012\/10\/15\/ph1-a-planet-in-a-four-star-system\/.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>&nbsp; Glada nunor&#8230; balettsucc&eacute; p&aring; TBO (se f&ouml;rra W-bloggen) och kioskv&auml;ltare fr&aring;n ESO: Jordstor planet funnen runt Alfa Centauri Julaftonen kom tidigt f&ouml;r exoplanetforskarna inom ESO, f&ouml;r europeiska astronomer har uppt&auml;ckt en planet som v&auml;ger ungef&auml;r lika mycket som jorden som finns i stj&auml;rnsystemet n&auml;rmast jorden &ndash; Alfa Centauri. Den &auml;r dessutom den l&auml;ttaste exoplaneten&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/10\/17\/nr-181-2012\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 181 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35813"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35813"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35813\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":35852,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35813\/revisions\/35852"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35813"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=35813"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=35813"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}