Typiskt är hans meningsutbyte med Birger Mörner<\/strong>. Strindberg hade fått se på månen genom teleskopet på Lunds obsis och var övertygad om att månen var en utkastad kvartsskiva från jordklotet, som återspeglade Amerika.<\/p>\n Mörner undrade om vi inte snarare borde se Europa speglas i månen?<\/p>\n – Hm, svarade Strindberg med sitt egendomliga leende, när man ställer upp hypoteser får man inte vara småaktig. (Citerat ur Bengt Lidforss <\/strong>artikel i Nordisk Revy,<\/em> "Strindberg som naturforskare", 1895.)<\/p>\n Underhållande är också Strindbergs brev till fysik\/astronomi-vännen Wilhelm Carlheim-Gyllensköld <\/strong>1909:<\/p>\n "C.G. Vill Du äta sill och potatis samt pröfva en ny tub på 150 astr. först. med landtmätarstatif, skruf och allt som skall vara? Du får komma 7, 8 eller 9. Vänl. Sg PS. Kapella är en planet! Strindberg umgicks flitigt med astronomer och hade ett rikligt privatbibliotek med astronomisk litteratur. Men det bet inte!<\/p>\n Tack till Christian Vestergaard<\/strong>, som i kväll (23.10.2012) skickade över en bild på kometen C\/2012 S1 ISON, som kan komma att synas till och med på dagtid nästa höst. Just nu är den väldigt ljussvag. inte synlig för vanliga amatörteleskop.<\/p>\n Bilden kommer från Bellatrix Observatory i italienska Ceccano och fotograferna heter Gianluca Masi <\/strong>och Francesca Nocentini<\/strong>.<\/p>\n – Gianluca är en celebritet då han är koordinator för "The Virtual Telescope Project"<\/a>. I bland har han direktsändning från sitt obs och jag har flera gånger imponerats av hans kunnande när han lotsar oss genom himlapällen via sitt instrument. berättar Christian V.<\/p>\n Kometen pekas ut på bilden, och det ljusa spåret vi ser är en passerande satellit.<\/p>\n Vår vice ordförande Anders Nyholm <\/strong>har porträtterats i Gärdsbladet<\/em>, som ges ut inom Kristianstadbladets <\/em>– "Bladets" – sfär. God reklam för oss i föreningen, för observatoriet – och för "W-blåggen", som Anders kallar oss.<\/p>\n Ibland är det ett nöje att sitta och jaga nyheter vid datorn. Som den senaste rapporten från vår lilla granngalax M33<\/a>, belägen i vår lokala hop av galaxer 0,84Mpc ut. Här finns ett intensivt stjärnbildningsområde i den nordöstra spiralarmen som utmärkt sig så mycket att detta mäktiga HII-område tidigt fick ett eget NGC-nummer, NGC 604. Nu har ett gäng astronomer med hjälp av diverse rymdteleskop typ Spitzer, Herschel, Chandra etc undersökt området, och resultaten börjat dyka upp:<\/p>\n \u25ba Åldern ligger<\/strong> på 4 +\/- 1 Myr<\/p>\n \u25ba Massan för hela området <\/strong>uppskattas till 1.6 (+1.6)(-1.0) x 105<\/sup>M\u2299.<\/p>\n \u25ba Inom NGC 604 har identifierat<\/strong>s infraröda källor med storlek runt 15 pc . Sannolikt rör det sig om pågående bildning av stjärnhopar på 103 <\/sup>och 104<\/sup>M\u2299.<\/p>\n Notabelt är astronomernas slutsats redan i rapportens abstract att den stjärnbildning som förekommer "nu" har orsakats av ett tidigare utbrott av stjärnbildning för ett antal miljoner år sen.<\/p>\n När jag sysslat med astronomin under Hitlers <\/strong>12-åriga Tusenårsårsrike, var det påfallande hur många yrkesastronomer som valde att följa partilinjen. Andra fördrog att gå i exil västerut.<\/p>\n Jag vet fortfarande inte hur solforskaren och solobservatoriebyggaren Karl-Otto Kiepenheuer <\/b>ska bedömas, men det vet jag att han en kort tid fängslades av SS och att han ville skicka upp en V2:a för att studera solens misstänkta ultravioletta utstrålning. Detta sa Hitlers hejdukar nej till, alla raketer skulle sändas för att terrorbomba London och andra städer i väst.<\/p>\n Kvarvarande V2:or togs efter kriget i förvar av USA och Ryssland, och i USA användes de för att utforska den nära rymden. Därför kunde amerikanerna med sina infångade tyska raketpionjärer 1946 ta den första bilden av rymden<\/a> ovan jordatmosfären. Bilden ser ut så här – tack till Lars Olefeldt<\/strong>, som fångat upp den:<\/p>\n Bilden togs 24 oktober 1946.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Strindbergs astronomi synas på nästa ASTB-möte Lotten – en nitlott? – har fallit på mig att berätta något om August Strindberg och astronomin på nästa stormöte, 1 november (kl 19.00, Lunds stadsbibliotek, atriumgården). Välkomna! Strindbergs astronomiintresse kan beskrivas genom en sinuskurva, det gick upp och ner, men grundintresset fanns där hela tiden. De sista 10-15… L\u00e4s mer »Nr 184 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35945"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35945"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35945\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":35982,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35945\/revisions\/35982"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35945"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=35945"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=35945"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/strindberg_100.jpg\" "\\"\\"")
<\/a>Strindbergs astronomiintresse kan beskrivas genom en sinuskurva, det gick upp och ner, men grundintresset fanns där hela tiden. De sista 10-15 åren var han djupt engagerad i vår vetenskap men INTE i dess ortodoxa framtoning. Han hade en helt egen astronomisk världsbild, och den är inte alltid lätt att greppa. Förstå den är totalt omöjligt.<\/p>\n
\n\t<\/strong><\/u><\/p>\n
\n\t<\/strong><\/u><\/p>\n
\n\t<\/strong><\/u><\/p>\n
\n\t<\/strong><\/u><\/p>\n
\n\tArkturus också, den har facer."
\n\t<\/strong><\/u><\/p>\n<\/a><\/p>\nEn ljussvag men snart ljusstark komet<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nAnders Nyholm intervjuad<\/h2>\n
Nyaste nytt om NGC604 i M33<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nRakethistoria – rymdhistoria<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n