I skissblocket såg det ut så här:<\/p>\n
Ungefär som en negativplåt från kosmos i dag.<\/p>\n När Lorden rensat bilden och snyggat till den, gjort spiralerna mera kompakta uppenbarligen, blev den en klassiker, som återgavs i alla 1800-talets populärastronmiska böcker:<\/p>\n Jag har alltd undrat över hur stor teckningen egentligen var, och ett svar hittar vi i detta foto som visar den sjunde Earlen av Rosse på en utställning härom året: Earlen sitter ner, t h hans hustru:<\/p>\n Tecknandet och skissandet av astronomiska objekt är en konstart i sig, och tekniken och fascinationen att sätta himlakroppar på pränt med ögats hjälp fortsätter in i vår tid. På svensk hemmaplan har jag tidigare i W-bloggen uppmärksammat t ex Johan Warell<\/strong> och Johan Kärnfelt <\/strong>– vår egen ASTB-aktivist Mikael Anderlund<\/strong> är inte heller främmande för att använda penna och block. M33 enligt Mikael ser ut så här:<\/p>\n Lord Rosse ansåg att spiralen såg ut så här:<\/p>\n Lästips på nätet:<\/p>\n \u25ba Mikael Anderlunds hemsida:<\/strong> \u25ba Om Lord Rosse och Birr Castle-teleskopen<\/strong> (de var flera) finns t ex denna hemsida:<\/p>\n http:\/\/www.birrcastle.com\/telescopeHistory.asp<\/a><\/p>\n När man funderar över hur äldre tiders astronomer arbetade vid tuben, så var många väldigt skickliga med ritstift och underlag. Frågan är om inte en del av dem rentav hade gått i kurs hos samtida konstnärer.<\/p>\n Håller den periodiska kometen 168P\/Hergenrother <\/u>på att splittras? Frågan ställs av Christian Vestergaard<\/strong>, som hittat denna sajt med bilder från italienska Remanzacco Observatory<\/a>:<\/p>\n Kometen ökade plötsligt i ljusstyrka för en tid sedan, och den har under passagen runt solen uppträtt lätt mystiskt. Här är en "live"-upptagning från 26 oktober:<\/p>\n Tack till Lars Olefeldt<\/strong>, som hittat en nätartikel på Huffington Post<\/em> <\/a>som berättar att tyska forskare spekulerar i att vårt universum är en ren fiktion, en datorsimulering utförd av en annan rymdcivilisation.<\/p>\n I artikeln påpekas att vi befinner oss i samma läge som en fånge i en totalt mörklagd cell (över hela spektrumet väl?), där fången inte har en aning om var väggarna finns.<\/p>\n Svarta änkan och den rödryggade redback-varianten är sällsynt giftiga, och de har nu fått ge namn till ett av kosmos mest märkliga pulsarfenomen, förmörkelsepulsarer i binära system. Flera av dessa gamla neutronstjärnor spökar i vår egen vintergata.<\/p>\n En god och uppdaterad sammanfattning om vad det handlar finns här.<\/a><\/p>\n Ruggig läsning…<\/p>\n På nätet figurerar en massa citat av Albert Einstein<\/strong>. T ex detta:<\/p>\n Personligen tror jag inte Einstein ville ta ett ord som "crap" i sin mun.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Stjärntecknandet hålls fortfarande vid liv Tekniken att teckna och skissa himlakroppar har aldrig upphört att fascinera. Inom astronomins historia var tekniken legio fram till fotografiets ankomst. En toppunkt nåddes på 1840-talet då Lord Rosse, tredje Earlen av Rosse, på Irland, Birr Castle, satt vid sitt bamsetelekop, Leviathan, och försökte på ritbrädet fånga den första spiralformade… L\u00e4s mer »Nr 185 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35988"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=35988"}],"version-history":[{"count":45,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35988\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":36083,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/35988\/revisions\/36083"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=35988"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=35988"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=35988"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/rosseG-44-drawing.jpg\" "\\"\\"")
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n\thttp:\/\/www.astronomiskaskisser.n.nu\/<\/a><\/p>\nKometen splittras?<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nVårt universum – en bluff?<\/h2>\n
Svarta änkan finns därute<\/h2>\n
<\/a>Nu börjar också spindlarna invadera kosmos.<\/p>\nVad har Einstein sagt och inte sagt?<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n