![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/images-2.jpeg\" "\\"\\"")
<\/a>Under en träff i Tyskland med något som kallas Bochumer Herbsttage der Amateurastronomen ("Bo-He-Ta")<\/u> presenterades härom dan idén av en kille vid namn Heiko Wilkens<\/strong> från München: "Optisches Weltraumteleskop für Amateure, Bildung und Wissenschaft"<\/p>\n\u25ba För en kostnad på<\/strong> 80-130 miljoner Euros ska ett 80-cm:s teleskop skickas upp i en bana runt jorden. \u25ba Pengarna svarar sponsorer <\/strong>för plus de jordbundna amatörastronomerna, som för en hygglig peng, några hundra kr per timma, per varv etc, hyr in sig på teleskopet ombord efter principen "pay per view".<\/p>\n \u25ba Skolor, högskolor, universitet<\/strong> och vetenskapare förutsätts också vara intresserade – bl a påpekades att förhållandet mellan antalet HST-ansökningar och godkända HST-projekt är fem till ett.<\/p>\n Tack till Robert Cumming<\/strong>, som hittat nyheten.<\/p>\n En idégrupp har i all tysthet jobbat på projektet, bland medlemmarna återfinns astronauten Gerhard Thiele.<\/strong><\/p>\n Liknande projekt (Amateur Space Telescope, Independent Space Station Amateur Telescope<\/u>) sägs tidigare ha existerat men strandat på grund av ekonomi och teknik.<\/p>\n Projektsidan, som är under uppbyggnad, finns här<\/a>. Nånting för Ingvar Kamprad<\/strong> att sponsra?<\/p>\n Två reflektioner i korthet:<\/p>\n 1. Avståndet mellan amatörer<\/strong> och yrkesastronomer blir allt kortare. Många amatörer bör i ärlighetens namn kallas proffs, även ifall de arbetar utanför den akademiska sfären.<\/p>\n 2. Vad händer med Hubble-teleskopet <\/strong>när det stallas och JWST skickas upp? Kan inte världens amatörer få ta över HST och driva det vidare på egna villkor? Eller ska teleskopet tvingas störta?<\/p>\n Trodde verkligen August Strindberg<\/strong> att han genom sitt astronomiska och alkemiska hokuspokus lyckats ta livet av eller påskynda döden för ett antal välkända astronomer hösten1896? Och vilka var de i så fall?<\/p>\n Svaret ges på föredraget "Strindberg och astronomin" på Lunds stadsteater 1 november.<\/p>\n Mötet börjar kl 19 i bibliotekets atriumgård.<\/p>\n – Det heter inte Messerschmitt, Ulf R, det heter besserwisser, påpekade en astronomikompis härom dan.<\/p>\n Påpassligt tipsar Anders Nyholm <\/strong>om denna bok:<\/p>\n Den måste införskaffas!<\/p>\n Det har hänt en del i utforskningen av Vintergatan sen Knut Lundmark<\/strong> lät framställa det stora Vintergatspanoramat på tidigt 1950-tal i Lund. När ESO i förra veckan pytsade ut sin bild<\/a> av 84 miljoner upplösta stjärnor mot Vintergatans mitt, kunde det ske med hjälp av infrarödkänsliga kartläggningsteleskopet VISTA i Chile (klicka på bilden!!!):<\/p>\n Det är ju som ett välorganiserat flyttfågelstreck i kosmos!<\/p>\n Jämför 2012 med den 50+ år äldre Lundabilden, som ju dessutom var en målning (klicka även här). Bra utgångspunkt för en jämförelse är det sinuskurvliknande mörka stoft- och gasmolnet t h om mitten:<\/p>\n Ännu mer pedagogisk är ESO:s egen färgglada closeup-jämförelse mellan visuellt och infrarött:<\/p>\n För orienteringens skull återges här Vintergatsmittens stjärnbilder på ESO:s hemsida:<\/p>\n ESO:s enorma bildmosaik bygger på IR-upptagningar med 4,1-metersteleskopet VISTA = Visible and Infrared Survey Telescope for Astronomy<\/u>.<\/p>\n Vintergatans mitt har fotografiskt utforskats sen slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.<\/p>\n Gåtan med Fomalhaut B – fågel, fisk eller mittemellan? – har uppmärksammats lite överallt i bloggosfären och i gammelmedier. Carl-Olof Börjeson <\/strong>tipsar om veckotidningen Times artikel<\/a>, där det till och med pratas om att hiimlakroppens temperaturkarakteristiska mer påminner om en måne som upphettas genom tidvatteneffekter än om en planet i bildande.<\/p>\n Huvudkällan till artikeln är två astronomer <\/a>vid namn Mary Anne Peters<\/strong><\/span> <\/span>och Edwin L Turner <\/strong>, som påpekar att<\/font> det rentav i vissa lägen är lättare att hitta exomånar än exoplaneter. Citat:<\/span><\/p>\n "In addition it is possible that some of the exoplanets which have already been directly imaged are actually tidally heated exomoons or blends of such objects with hot young planets; we speculate that Fomalhaut b could be such a case. <\/p>\n \tIf such exomoons exist and are sufficiently common (i.e., nearby), it may well be far easier to directly image an exomoon with surface conditions that allow the existence of liquid water than it will be to resolve an Earth-like planet in the classical Habitable Zone of its primary."<\/p>\n \t<\/span><\/span><\/u><\/p>\n Eller är Fomalhaut B ett Saturnusring-påminnande stoftmoln runt en planet som belyses av Fomalhaut? Denna teori utreddes komplett på popast.nu-sajten för kort tid sedan.<\/a><\/p>\n – Beläggen för att universum är simulerat är en gammal sf-idé, påpekar Bertil Falk <\/strong>från sjukbädden.<\/p>\n Internationella rymdstationen har haft ögat på orkanen Sandy, som såg ut så här förförisk igår 20.10 från ovan. På jorden däremot, i USA:s östra del, har helvetet brutit ut, men nu (= tisdag kväll svensk tid) börjar orkanen lugna sig.<\/p>\n Lars Olefeldt<\/strong> håller koll på NASA:s jordkoll. Tack för det.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Dags för ett amatörastronomiskt rymdteleskop? Hoppsan" Plötsligt pratar amatörastronomer verksamma i den så kallade framkanten om att skicka upp teleskop i en bana runt jorden. Under en träff i Tyskland med något som kallas Bochumer Herbsttage der Amateurastronomen ("Bo-He-Ta") presenterades härom dan idén av en kille vid namn Heiko Wilkens från München: "Optisches Weltraumteleskop für… L\u00e4s mer »Nr 186 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36105"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=36105"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36105\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":36162,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36105\/revisions\/36162"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=36105"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=36105"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=36105"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n\t<\/strong><\/p>\n<\/a><\/p>\nStrindberg baneman för välkända astronomer?<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nEn nödvändig bok<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nSnart inga hemligheter kvar i Vintergatan<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nFomalhaut B<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nSimulerat<\/h2>\n
Sandy skådad från ISS<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n