{"id":36164,"date":"2012-11-01T11:10:32","date_gmt":"2012-11-01T10:10:32","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=36164"},"modified":"2012-11-02T00:39:58","modified_gmt":"2012-11-01T23:39:58","slug":"nr-187-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/11\/01\/nr-187-2012\/","title":{"rendered":"Nr 187 2012"},"content":{"rendered":"<h2>Aldebaran sp&ouml;kade<\/h2>\n<p>&Auml;ven astronomer kan ha fel f&ouml;r sig. <strong>Adrian van Maanen <\/strong>s&aring;g r&ouml;relser i spiralnebulosor\/galaxer som inga andra s&aring;g.<strong> Percival Lovell<\/strong> s&aring;g tydligt och klart Mars kanaler.<\/p>\n<p>En synnerligen v&auml;lk&auml;nd astronom vid namn<strong> Ian Shelton<\/strong> vid universitetet i Toronto s&aring;g f&ouml;r drygt en vecka sen n&aring;tt m&auml;rkligt p&aring; en av sina pl&aring;tar och <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=4513\">trodde i en rapport i Astronomer&acute;s Telegram<\/a> att han sk&aring;dat en uppblossande r&ouml;daktig 6<sup>m<\/sup>-nova, som exploderat i Hyaderna, den klassiska &ouml;ppna V-formade stj&auml;rnhopen.<\/p>\n<p>Kort tid efter&aring;t dementerade Shelton sj&auml;lv uppt&auml;ckten, Det var Aldebaran som reflekterats p&aring; pl&aring;ten i form av en sp&ouml;kbild. Problemet fr&aring;n Torontos horisont var att det blev d&aring;ligt v&auml;der, s&aring; astronomen&nbsp; kunde inte sj&auml;lv kolla upp den sensationella uppt&auml;ckten utan dementin skedde med hj&auml;lp av observationer i Tyskland.<\/p>\n<p>Aldebaran ligger 3<sup>o<\/sup> fr&aring;n den misst&auml;nkta explosionsplatsen.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/new-star-in-Hyades-region_9x25s_Canon-TXi_24mm_f-4.0_2012-10-22_0428EDT.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-36168\" height=\"437\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/new-star-in-Hyades-region_9x25s_Canon-TXi_24mm_f-4.0_2012-10-22_0428EDT.jpg\" title=\"Ingen nova - denna g\u00e5ng...\" width=\"469\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/new-star-in-Hyades-region_9x25s_Canon-TXi_24mm_f-4.0_2012-10-22_0428EDT.jpg 469w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/10\/new-star-in-Hyades-region_9x25s_Canon-TXi_24mm_f-4.0_2012-10-22_0428EDT-300x279.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 469px) 100vw, 469px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Ian Shelton uppt&auml;ckte som en av de allra f&ouml;rsta supernovan SN1987A i Stora Magellanska molnet.<\/p>\n<h2>S&aring; f&ouml;ds en spiralgalax<\/h2>\n<p>Att en spiralgalax inte f&ouml;ds huxflux utan att det finns en l&aring;ng, dramatisk f&ouml;rhistoria med ideliga kollisioner och kannibalistiska excesser <a href=\"http:\/\/www.dump.com\/lifehistory\/\">bevisas av en datorsimulering, som NASA gjort <\/a>och som <strong>Lars Olefeldt <\/strong>f&aring;tt syn p&aring;.<\/p>\n<p>&Aring;ldern f&ouml;r v&aring;r egen vintergata anses genom m&auml;tning av de allra &auml;ldsta stj&auml;rnorna numera ligga runt 13,6 miljarder &aring;r &#8211; inte l&aring;ngt efter Big Bang.<\/p>\n<h2>Makeup i rymden&#8230;<\/h2>\n<p>ESO <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1243\/\">sl&auml;ppte ig&aring;r en ny f&auml;rgglad bild av den klotformiga stj&auml;rnhopen NGC 6362<\/a>, tagen av kameran WFI vid ESO:s observatorium La Silla i Chile. Tillsammans med en ny bild av hopens mitt tagen av NASA\/ESA:s Hubbleteleskop, ger bilden ny information om en annars ganska ok&auml;nd stj&auml;rnhop.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/eso1243e.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-36171\" height=\"226\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/eso1243e-1024x516.jpg\" title=\"Foto: ESO och ESA\/NASA\/HST\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/eso1243e-1024x516.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/eso1243e-300x151.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/eso1243e.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>\tKlotformiga stj&auml;rnhopar, eller klothopar, best&aring;r till huvudsak av tiotusentals mycket gamla stj&auml;rnor. De kan ocks&aring; inneh&aring;lla stj&auml;rnor som ser misst&auml;nkt unga ut.<\/p>\n<p>\tI hopen finns gamla stj&auml;rnor, s&aring; kallade &ldquo;bl&aring; eftersl&auml;ntrare&rdquo;, som lyckas med konststycket att se yngre ut &auml;n de egentligen &auml;r. Alla stj&auml;rnor i en klothop bildades vid ungef&auml;r samma tidpunkt, vanligtvis f&ouml;r ungef&auml;r 10 miljarder &aring;r sedan. &Auml;nd&aring; &auml;r de bl&aring; eftersl&auml;ntrarna bl&aring;are och lyser starkare &ndash; och &auml;r d&auml;rf&ouml;r tyngre &ndash; &auml;n de borde vara efter tio miljarder &aring;rs utveckling.<\/p>\n<p>F&ouml;r astronomer &auml;r det &auml;r en viktig fr&aring;ga att f&ouml;rst&aring; dessa bl&aring; stj&auml;rnors unga uppsyn.<\/p>\n<h2>Himmelsglob f&ouml;r fickan<\/h2>\n<p>Tack till <strong>Christian Vestergaard<\/strong>, som n&auml;tfyndat denna lilla nimma kombinerade jord- och himmelsglob, som passar i ens ficka.<\/p>\n<p><span class=\"title-h2\">Globen gjordes av <strong>James Ferguson<\/strong> i London 1756 och har en diameter p&aring; 3 tum = 7,5 cm.<br \/>\n\t<\/span><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/fergpock.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-36176\" height=\"404\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/fergpock.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/fergpock.jpg 450w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/fergpock-300x269.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<h2>N&auml;pet observatorium<\/h2>\n<p>Jag har inte p&aring; l&auml;nge uppm&auml;rksammat observatoriearkitekturer runt om i v&auml;rlden. Men s&aring; sprang jag p&aring; <a href=\"http:\/\/www.sternwarte.at\/\">amat&ouml;rastronomernas hem i &ouml;sterrikiska Linz<\/a>, och jag m&aring;ste s&auml;ga att jag gillar bygget med entr&eacute; och altan (inuti kupolen d&ouml;ljs ett 50-cm:s datorstyrt teleskop)<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/3_19_1201_osternwarte_Kepler-Sternwarte-Linz-1_1024x768.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-36179\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/3_19_1201_osternwarte_Kepler-Sternwarte-Linz-1_1024x768-300x300.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/3_19_1201_osternwarte_Kepler-Sternwarte-Linz-1_1024x768-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/3_19_1201_osternwarte_Kepler-Sternwarte-Linz-1_1024x768-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/3_19_1201_osternwarte_Kepler-Sternwarte-Linz-1_1024x768.jpg 768w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Kan vi kalla v&aring;rt observatorium f&ouml;r Tycho Brahe-observatoriet, s&aring; kan &ouml;sterrikaren kalla sitt h&ouml;gkvarter f&ouml;r <u>Johannes-Kepler-Sternwarte&nbsp; Linz<\/u>. Till&auml;gget &quot;Linz&quot; &auml;r n&ouml;dv&auml;ndigt, eftersom det finns fler Kepler-observatorier.<\/p>\n<p>&Ouml;sterrikarna har ungef&auml;r samma ut&aring;triktade verksamhet som vi sj&auml;lva.<\/p>\n<h2>Stj&auml;rnorna kvittar det lika<\/h2>\n<p>Detta <a href=\"http:\/\/www.flickr.com\/photos\/touchinglightphotography\/5806560260\/\">dramatiska m&ouml;te mellan Vintergatan och Old Faithful-geysern<\/a> i Yellowstone nationalpark f&aring;r en att undra ett och annat om oss vs v&auml;rlden d&auml;r ovan. Spelar vi n&aring;n roll?<\/p>\n<p>Det &auml;r en ovanligt lyckad bild, tycker jag.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/5806560260_575bac7200.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-36182\" height=\"200\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/5806560260_575bac7200-300x200.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/5806560260_575bac7200-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/5806560260_575bac7200.jpg 500w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Fotografen heter <strong>Richard Mitchell<\/strong> och har en <a href=\"http:\/\/www.touchinglightphotography.com\/\">vacker natur\/djur\/kultur-sida med sp&auml;nnande motiv och fotografier<\/a>. Astrofotograferande sysslar han dock inte med.<\/p>\n<p>KLICKA p&aring; bilden f&ouml;r att f&aring; upp den lite st&ouml;rre p&aring; din sk&auml;rm.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Aldebaran sp&ouml;kade &Auml;ven astronomer kan ha fel f&ouml;r sig. Adrian van Maanen s&aring;g r&ouml;relser i spiralnebulosor\/galaxer som inga andra s&aring;g. Percival Lovell s&aring;g tydligt och klart Mars kanaler. En synnerligen v&auml;lk&auml;nd astronom vid namn Ian Shelton vid universitetet i Toronto s&aring;g f&ouml;r drygt en vecka sen n&aring;tt m&auml;rkligt p&aring; en av sina pl&aring;tar och trodde&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/11\/01\/nr-187-2012\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 187 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36164"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=36164"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36164\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":36199,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36164\/revisions\/36199"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=36164"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=36164"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=36164"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}