{"id":36200,"date":"2012-11-03T23:21:26","date_gmt":"2012-11-03T22:21:26","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=36200"},"modified":"2012-11-04T07:05:07","modified_gmt":"2012-11-04T06:05:07","slug":"nr-188-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/11\/03\/nr-188-2012\/","title":{"rendered":"Nr 188 2012"},"content":{"rendered":"<h3><u>Flott &auml;rer&auml;ddning av v&aring;r egen professor:<br \/>\n\t<\/u><\/h3>\n<h2>Lundmark var f&ouml;rst att bevisa universums expansion<\/h2>\n<p>Detta &auml;r extremt angen&auml;mt&nbsp; f&ouml;r oss inom ASTB, till och med en smula postumt smickrande f&ouml;r <strong>Knut Lundmark<\/strong> och&nbsp; absolut inte fel:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/265019.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"alignleft size-full wp-image-36238\" height=\"144\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/265019.jpg\" title=\"Lundmark p\u00e5 spaning!\" width=\"104\" \/><\/a>Att Knut Lundmark, v&aring;rt s&auml;llskaps grundare f&ouml;r 75 &aring;r sen, <a href=\"http:\/\/www.nature.com\/nature\/journal\/v490\/n7419\/full\/490176c.html?WT.ec_id=NATURE-20121011\">sent omsider &#8211; 10 oktober i &aring;r &#8211; &auml;rer&auml;ddats i en ins&auml;ndare i <\/a><em><a href=\"http:\/\/www.nature.com\/nature\/journal\/v490\/n7419\/full\/490176c.html?WT.ec_id=NATURE-20121011\">Nature<\/a>:<\/em><\/p>\n<p>Knut Lundmark var sannolikt den allra f&ouml;rste att konkret bevisa universums expansion, 1924&nbsp; &#8211; tre &aring;r f&ouml;re<strong> George Lemaitres <\/strong>ber&auml;kningar (se tidigare W-bloggar), fem &aring;r innan <strong>Edwin Hubble<\/strong>&nbsp; tog &aring;t sig &auml;ran.<\/p>\n<p>Vi har ber&ouml;rt &auml;mnet lite halvdant tidigare, men nu finns det anledning att g&aring; p&aring; djupet.<\/p>\n<p>&diams; &diams; &diams; Genom NASA\/IPAC\/Extragalactic Database of&nbsp; Galaxy Distances,&nbsp; Pasadena, har<strong> Ian Steer<\/strong> kunnat sl&aring; fast:<br \/>\n\t<u>&quot;- &#8211; &#8211; measurements by a Swedish&nbsp; astronomer, Knut Lundmark,&nbsp; were much more advanced than&nbsp; formerly appreciated.&nbsp; Lundmark was the first&nbsp; person to find observational&nbsp; evidence for expansion, in 1924 &#8211; &#8211; &#8211;&nbsp; Lundmark&rsquo;s extragalactic&nbsp; distance estimates were far&nbsp; more accurate than Hubble&rsquo;s,&nbsp; consistent with an expansion&nbsp; rate (Hubble constant) that&nbsp; was within 1% of the best&nbsp; measurements today. &quot;<\/u><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/page11-nature_logo-1.png\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"200\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-36255\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/page11-nature_logo-1.png\" style=\"width: 74px; height: 49px;\" title=\"\" \/><\/a><br \/>\n\t&diams; &diams; &diams; Sk&auml;let till att Lundmarks m&auml;tningar inte godk&auml;ndes rakt &ouml;ver var att hans metod byggde p&aring; galaxernas skenbara diametrar <u>&quot;cross-checked&nbsp; with one unproven distance to the Andromeda galaxy, which&nbsp; was derived from a type&nbsp;Ia&nbsp; supernova observed in 1885&nbsp; and mistaken for a normal nova&nbsp; (W.&nbsp;Huggins and W.&nbsp;F.&nbsp;Denning&nbsp; Nature 32, 465&ndash;466; 1885)&quot;.<\/u><\/p>\n<p>&diams; &diams; &diams; Medan Lundmark var n&auml;stan helt r&auml;tt p&aring; det var Hubbles egen uppskattning av &quot;Hubble-konstanten&quot; 1929 fel upp&aring;t v&auml;ggarna. Ian Steer sammanfattar:<\/p>\n<p>&diams; &diams; &diams; <u>&quot; Lundmark established observational evidence that&nbsp; the Universe is expanding. Lema&icirc;tre established theoretical&nbsp; evidence. Hubble established&nbsp; observational proof. &quot;<\/u><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/picture-2.png\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"233\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-36260\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/picture-2-300x233.png\" style=\"width: 92px; height: 71px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/picture-2-300x233.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/picture-2.png 616w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>&diams; &diams; &diams; Lundmark uppm&auml;tte radialhastigheterna f&ouml;r 44 galaxer gentemot deras f&ouml;rmodade avst&aring;nd, han utgick fr&aring;n att M31 (Andromedagalaxen) l&aring;g p&aring; 200 000 pc och j&auml;mf&ouml;rde d&auml;refter galaxernas skenbara storlekar och ljusstyrkor med&nbsp; M31. Som den f&ouml;rsiktige general han alltid var fann han f&ouml;rh&aring;llandet mellan r&ouml;df&ouml;rskjutning och avst&aring;nd&nbsp; &quot;not a very definite one&quot;. Men iaf!<\/p>\n<p>(Denna <em>Nature<\/em>-ins&auml;ndare uppt&auml;cktes av bibliotekarien <strong>Eva Jurlander<\/strong> p&aring; astronomiska institutionen i Lund, s&aring; tack till henne, och tack till <strong>Anders Nyholm<\/strong> som f&ouml;rmedlade tipset till W-bloggen.)<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/lundmark1924.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-36237\" height=\"244\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/lundmark1924-300x244.jpg\" title=\"Lundmarks graf 1924.\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/lundmark1924-300x244.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/lundmark1924.jpg 667w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>I en annan rapport&nbsp; publicerad 1925, st&aring;r denna f&ouml;rgripliga och historiska sammanfattning av Lundmark:<\/p>\n<h4>&nbsp;&quot;A rather definite correlation is shown&nbsp; between apparent dimensions and radial velocity, in the sense that the smaller and presumably&nbsp; more distant spirals have the higher space-velocity.&quot;<\/h4>\n<p>En israelisk astronom vid namn <strong>Giora Shaviv<\/strong> synade hela komplexet i fjor och &#8211; sorry, det blir mer p&aring; engelska (jag t&ouml;rs inte &ouml;vers&auml;tta!) &#8211; <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1107.0442\">och noterade<\/a>:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/BigBangExpansion1_0.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"alignleft size-full wp-image-36252\" height=\"170\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/BigBangExpansion1_0.jpg\" title=\"\" width=\"150\" \/><\/a>\u25ba <u>&quot;Lundmark gave a table of distances and velocities of spiral nebula. He based his distances on a&nbsp; hypothetical parallax derived from total magnitude and apparent diameter under the assumption that&nbsp; the apparent angular dimensions and the total magnitude of the spiral nebula are only dependent on the distance which means they are standard candles. Lundmark claimed that An inspection of the table&nbsp; (of distances and velocities) will show that a computation of R (the radius of curvature of the universe) <br \/>\n\tfrom the individual values of V (the velocity) it will give inconsistent values for the radius of curvature. <br \/>\n\tHowever, no details were given. <br \/>\n\t<\/u><\/p>\n<p>\u25ba <u>Next, Lundmark calculated that: Plotting the radial velocities against&nbsp; these relative distances, we \ufb01nd that there may be a relation between the two quantities, although not&nbsp; very de\ufb01nite one. If this phenomenon were due to the curvature of space-time, we could derive the mean linear distance or determine the scale of our relative distance. <br \/>\n\tWe took Lundmark&rsquo;s data for the 43 spiral nebulae at face value, ignored the data for the Globular&nbsp; Clusters and assumed the existence of a linear relation, and calculated the Hubble constant to be 71.2 &plusmn; 55.6km\/sec per M pc, a values extremely close to present day accepted value(!) but with a large&nbsp; uncertainty. <br \/>\n\t<\/u><\/p>\n<p>\u25ba <u>Lundmark, on the other hand, obtained much larger numbers and consequently argued that the simpli\ufb01ed formula is not justi\ufb01ed in this case. Lundmark erred by lumping the globular clusters and the spiral nebula though he admitted that this lumping certainly is open to objection. <br \/>\n\t<\/u>\u25ba <u>Lundmark&rsquo;s method gave much larger distances for the nebulae and consequently smaller Hubble&nbsp; constant. Evidently, Lundmark had a blind date with destiny and missed it.&quot;<br \/>\n\t<\/u><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/bigbang.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-36229\" height=\"321\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/bigbang.jpg\" title=\"\" width=\"320\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/bigbang.jpg 320w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/bigbang-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/bigbang-299x300.jpg 299w\" sizes=\"(max-width: 320px) 100vw, 320px\" \/><\/a><\/p>\n<p>P&aring; n&auml;tet ser jag att storheter som<strong> <\/strong>en kritisk<strong> Allan Sandage <\/strong>(&quot;Lundmark&acute;s shot in the foot&quot;)<strong>, och <\/strong>en till Lundmark positiv<strong> Sidney van der Berg<\/strong> m fl har synat historien tidigare.<\/p>\n<p>Lundmark var snubblande n&auml;ra g&aring;tans l&ouml;sning, den saken verkar klar.<\/p>\n<h2>PS till Strindberg-kv&auml;llen<\/h2>\n<p>Bland de n&auml;rvarande p&aring;<strong> Strindberg<\/strong>-kv&auml;llen p&aring; Lunds stadsbibliotek i torsdags var <strong>Sven Tollin<\/strong>, den eminente teatermedarbetaren och Stridberg-k&auml;nnaren (med p&aring; v&aring;rt Lundmark-seminarium 2007).<\/p>\n<p>Sven var h&auml;rom dan och h&auml;lsade p&aring; legenden <strong>Gunnar Oll&eacute;n<\/strong>, 99 &aring;r gammal. Gunnar var den f&ouml;rste ordf&ouml;randen i Strindberg-s&auml;llskapet 1945 och stod <strong>Knut Lundmark <\/strong>mycket n&auml;ra i dennes Strindberg-syn.<\/p>\n<p>Jag gl&ouml;mde f&ouml;rst&aring;s i torsdags ber&auml;tta&nbsp; att jag faktiskt tr&auml;ffat folk som tr&auml;ffat Strindberg. T ex <strong>Allan Bergstrand<\/strong>, &ouml;vers&auml;ttaren (<strong>Shakespeare, Moli&egrave;re<\/strong> m fl), som avsl&ouml;jade att han i ungdomen bara M&Aring;STE f&aring; tr&auml;ffa och&nbsp; s&auml;ga goddag till Strindberg. Han skrev brev till &quot;&Aring;gyst&quot;, fick inget svar, kl&auml;dde upp sig snyggt och prydligt och i h&ouml;g hatt och tog sig upp i Bl&aring; tornet. Ringde p&aring;, Efter en stund h&ouml;rde han steg inifr&aring;n. Strindberg &ouml;ppnade springan i brevl&aring;dan, spanade in ynglingen med sina intensiva &ouml;gon och sa de f&ouml;rl&ouml;sande orden:<\/p>\n<p>&#8211; Beh&aring;ll hatten p&aring; och g&aring; er v&auml;g!!!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/ASTB-2012-11-01-Strindberg-o-astronomi-28.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-36220\" height=\"299\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/ASTB-2012-11-01-Strindberg-o-astronomi-28-1024x682.jpg\" title=\"Bildbevis fr\u00e5n Strindberg-kv\u00e4llen. Foto: Peter Hemborg\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/ASTB-2012-11-01-Strindberg-o-astronomi-28-1024x682.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/ASTB-2012-11-01-Strindberg-o-astronomi-28-300x200.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Till sist bara ett tack till <strong>Peter Linde<\/strong>, som gjorde ett s&aring; snygg bildspel f&ouml;r att l&auml;tta upp timmen om Strindberg och astronomin.<\/p>\n<h2>Astroturista p&aring; Kanarieholmarna &#8211; och i Abisko<\/h2>\n<p>&Auml;r du less p&aring; mulna stj&auml;rnkv&auml;llar och&nbsp; b&ouml;rjar lida av en allm&auml;nt krypande h&ouml;stdepression? D&aring; har <strong>Christian Vestergaard<\/strong> hittat det ultimata alternativet:<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/www.astropalma.com\/astropalma_eng.htm\">En astrosemester p&aring; La Palma, Kanarie&ouml;arna!<\/a> H&ouml;gt och l&aring;ngt fr&aring;n irriterande stadsljus, med god logistik f&ouml;r livets n&ouml;dv&auml;ndigheter.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/Observatorio_Tacande_p.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-36211\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/Observatorio_Tacande_p-300x225.jpg\" title=\"Observatorio Tacande\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/Observatorio_Tacande_p-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/Observatorio_Tacande_p.jpg 500w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><u>Astropalma <\/u>heter hemsidan som ber&auml;ttar om Tacande-observatoriet, dess instrument (sol p&aring; dagarna, natthimmelns delikatesser p&aring; den m&ouml;rka dygnsdelen) dit nyb&ouml;rjare och v&auml;l insatta kan ta sig och f&ouml;r en summa Euros f&aring; observera med kvalificerade teleskop, kameror, filter m m. Hela det s&aring; kallade kittet.<\/p>\n<p>&Aring; andra sidan kan vi ocks&aring; som m&aring;nga amerikaner &auml;lskar att g&ouml;ra, norrskensturista i Abisko. <a href=\"http:\/\/lightsoverlapland.com\/\">&Auml;ven denna &quot;astronomiska turistf&auml;lla har<\/a> noterats av W-bloggens sidekick CV.<\/p>\n<h3><u>Rubrik i SvD:<\/u><\/h3>\n<h2>&quot;Forskare har m&auml;tt allt stj&auml;rnljus i universums historia&quot;<\/h2>\n<p class=\"preamble\">Astronomer har lyckats g&ouml;ra den mest detaljerade kartl&auml;ggningen av universums stj&auml;rnljus. Genom ett teleskop som m&auml;ter gammastr&aring;lning har man lyckats fastst&auml;lla den totala m&auml;ngden ljus fr&aring;n alla stj&auml;rnor som n&aring;gonsin har lyst.<\/p>\n<div class=\"image\" style=\"height: 317px; overflow: hidden; position: relative;\"><img decoding=\"async\" alt=\"NASA har lyckats m\u00e4ta stj\u00e4rnljuset i universum \u2013 men det skulle inte g\u00e5tt utan svensk hj\u00e4lp.\" height=\"317\" src=\"http:\/\/gfx.svd-cdn.se\/multimedia\/dynamic\/00980\/nasa_980558c.jpg\" title=\"FOTO: NASA. NASA har lyckats m\u00e4ta stj\u00e4rnljuset i universum \u2013 men det skulle inte g\u00e5tt utan svensk hj\u00e4lp.\" width=\"485\" \/><\/p>\n<div class=\"caption\" style=\"visibility: visible; bottom: -48px;\">\n<p>NASA har lyckats m&auml;ta stj&auml;rnljuset i universum &ndash; men det skulle inte g&aring;tt utan svensk hj&auml;lp.<\/p>\n<p class=\"credit\">Foto: NASA<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n<p>&ndash; Optiskt och ultraviolett ljus fr&aring;n stj&auml;rnor forts&auml;tter att f&auml;rdas genom universum &auml;ven efter att stj&auml;rnorna slutat existera, s&auml;ger <strong>Marco Ajello<\/strong> vid Stanforduniversitet som leder forskningen.<\/p>\n<p>Ljuset fr&aring;n utd&ouml;da stj&auml;rnor skapar ett fossilt kraftf&auml;lt som tillsammans med alla nu levande stj&auml;rnor tillsammans utg&ouml;r det som kallas f&ouml;r extragalctic background light (EBL). Detta &auml;r den totala summan av stj&auml;rnljus i kosmos.<\/p>\n<p>Teleskopet som anv&auml;nts observerar gamma-str&aring;lar fr&aring;n hela v&auml;rldshimlen med en frekvens av en g&aring;ng var tredje timme. I fyra &aring;r har forskarna samlat data. Detta g&ouml;r att man nu kunnat skapa den mest detaljerade kartan av universum n&aring;gonsin i form av dessa energier.<\/p>\n<p>(Tack till<strong> Christian Vestergaard<\/strong> som uppf&aring;ngat ovanst&aring;ende i SvD som i sin tur uppf&aring;ngat NASA-pressmesset. som bygger p&aring; Fermi-observationer i gammaomr&aring;det)<\/p>\n<h2>Krock mellan rubrik och bild<\/h2>\n<p>Det l&auml;r ha varit <em>The Guardian<\/em>, ja gamla pr&auml;ktiga liberala <em>The Guardian<\/em>, som omedvetet hade denna rubrik och bild i tidningen en g&aring;ng f&ouml;r l&auml;&auml;&auml;nge sen.<\/p>\n<p>Som gammal murvel vet jag hur l&auml;tt det kan bli fel i en avis, men jag tror faktiskt att Sir Fred skrattade r&auml;tt gott &aring;t den omedvetna krocken. Det var s&auml;kert inte illa men&acute;t.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/hoyle-1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-36243\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/hoyle-1-144x300.jpg\" title=\"\" width=\"144\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/hoyle-1-144x300.jpg 144w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/hoyle-1-493x1024.jpg 493w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/hoyle-1.jpg 1278w\" sizes=\"(max-width: 144px) 100vw, 144px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Flott &auml;rer&auml;ddning av v&aring;r egen professor: Lundmark var f&ouml;rst att bevisa universums expansion Detta &auml;r extremt angen&auml;mt&nbsp; f&ouml;r oss inom ASTB, till och med en smula postumt smickrande f&ouml;r Knut Lundmark och&nbsp; absolut inte fel: Att Knut Lundmark, v&aring;rt s&auml;llskaps grundare f&ouml;r 75 &aring;r sen, sent omsider &#8211; 10 oktober i &aring;r &#8211; &auml;rer&auml;ddats i&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/11\/03\/nr-188-2012\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 188 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36200"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=36200"}],"version-history":[{"count":56,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36200\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":36266,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36200\/revisions\/36266"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=36200"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=36200"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=36200"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}