{"id":36267,"date":"2012-11-06T19:37:10","date_gmt":"2012-11-06T18:37:10","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=36267"},"modified":"2012-11-07T12:32:56","modified_gmt":"2012-11-07T11:32:56","slug":"nr-189-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/11\/06\/nr-189-2012\/","title":{"rendered":"Nr 189 2012"},"content":{"rendered":"<h2>V&auml;lkommen tillbaka om 200 &aring;r!<\/h2>\n<p>F&ouml;r en vecka sen <a href=\"http:\/\/solarsystem.nasa.gov\/news\/display.cfm?News_ID=41343\">b&ouml;rjade NASA:s 70-meters&nbsp; Deep Space Network-antenn i Goldstone, Californien, f&ouml;lja asteroiden <u>2007 PA8<\/u>, <\/a>som 30 oktober kom jorden s&aring; n&auml;ra som 9 miljoner km. Vi ser asteroiden &ouml;ver dess norra pol, och radarbilderna avsl&ouml;jar en oregelbunden, utstr&auml;ckt himlakropp ungef&auml;r 1,6 km bred.<\/p>\n<p>Asteroiden roterar sakta, kanske ett varv p&aring; 3-4 dagar.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/2007PA8.oct28-30.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-36320\" height=\"145\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/2007PA8.oct28-30-1024x332.gif\" title=\"Foto: NASA\/JPL\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/2007PA8.oct28-30-1024x332.gif 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/2007PA8.oct28-30-300x97.gif 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/2007PA8.oct28-30.gif 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>I g&aring;r, 5 november, kom asteroiden jorden s&aring; n&auml;ra som 17 ggr m&aring;navst&aring;ndet, men nu s&ouml;ker den sig ut igen i planetsystemet och n&auml;sta s&aring; kallad flyby &auml;ger inte rum f&ouml;rr&auml;n om 200 &aring;r. V&auml;l m&ouml;tt d&aring;!<\/p>\n<h2>Vi bevakar solf&ouml;rm&ouml;rkelsen p&aring; plats!<\/h2>\n<p>ASTB har en man\/kvinnostark grupp solf&ouml;rm&ouml;rkelse-entusiaster p&aring; v&auml;g till Nya Zealand, och <a href=\"http:\/\/eclipse-chasers.com\/tseNext.php?TSE=tse2012d\">en bra bakgrund om vad som v&auml;ntar dem finns h&auml;r<\/a>, tipsar <strong>Christian Vestergaard<\/strong>:<\/p>\n<h2>&Auml;ven du, min DK Lacertae!<\/h2>\n<p>&Auml;ven den gamla klassiska novan i &Ouml;dlans stj&auml;rnbild <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1211.0276\">DK Lacertae har nu avsl&ouml;jats som en r&ouml;ntgenk&auml;lla i Vintergatan<\/a>.<\/p>\n<p>Novan small p&aring; v&aring;r stj&auml;rnhimmel f&ouml;r 62 &aring;r sen och n&aring;dde den skenbara maxmagnituden 5.0.<\/p>\n<p>R&ouml;ntgenstr&aring;lningen, som tros bero p&aring; en masslukande vit dv&auml;rg,&nbsp; har uppt&auml;ckts med Swift-satelliten<\/p>\n<h2>En supernovarest i Vintergatans anticentrum<\/h2>\n<p>En supernovarest SNR s&aring; l&aring;ngt bort fr&aring;n&nbsp; Vintergatans centrum p&aring; himlavalvet som m&ouml;jligt &#8211; kan det vara n&aring;got f&ouml;r W-bloggens nyfikna l&auml;sare?<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/G182.4+4.3.gif\"><img decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"150\" alt=\"\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-36295\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/G182.4+4.3-150x150.gif\" style=\"width: 88px; height: 88px;\" title=\"Radiobild av superresterna.\" \/><\/a>Det &auml;r <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/pdf\/1208.5990 \">tre turkiska astronomer som med hj&auml;lp av&nbsp; H&alpha;-\ufb01lter p&aring; det rysk-turkiska 1,5-metersteleskopet <\/a>utanf&ouml;r Antalya optiskt identifierat filamenten fr&aring;n SNR-objektet kallat&nbsp; G182.4+4.3 . Denna SNR har tidigare k&auml;nts till genom radioastronomerna, men nu har allts&aring; filamentet direkt observerats.<\/p>\n<p>De utstr&auml;ckta b&aring;garna &auml;r resultat av&nbsp; &quot;shock heated gas&quot;, ett v&auml;lk&auml;nt fenomen.<\/p>\n<p>&Auml;ven r&ouml;ntgendata fr&aring;n XMM-Newton-satelliten har s&auml;krats.<\/p>\n<p>Rapporten har flera intressanta bilder, varf&ouml;r jag rekommenderar en titt in om pdf:en.<\/p>\n<p>Enligt den turkiska rapporten har vi i dag k&auml;nnedom om 274 SNR i Vintergatan, de flesta i vintergatsplanet och d&auml;rf&ouml;r bara observerbara&nbsp; i radiospektrumet. Men med filter g&aring;r det att tr&auml;nga genom molnen och visuellt identifiera resterna, och det beh&ouml;vs som synes inga gigantiska teleskop.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/azt22.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-36289\" height=\"253\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/azt22.jpg\" title=\"\u00c4vem sm\u00e5 teleskop g\u00f6r stora uppt\u00e4ckter. Foto: RTT150\" width=\"202\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u25ba Just denna SNR<\/strong> har stor utbredning p&aring; himlavalvet (ca 50 b&aring;gminuter), varf&ouml;r den f&ouml;r enkelhets skull delats upp i olika delar n&auml;r astronomerna studerat den.<\/p>\n<p><strong>\u25ba Supernovaresten anses<\/strong> ha en s&aring; blygsam &aring;lder som 4400 &aring;r, ligger p&aring; ca 10 000 ljus&aring;rs avst&aring;nd, har en radie p&aring; &sim;22 <br \/>\n\tpc.<br \/>\n\t<strong>\u25ba M&auml;tningarna pekar p&aring;<\/strong> att skalet expanderar genom stoft- och gas med l&aring;g densitet.<\/p>\n<p><strong>\u25ba Koordinaterna placerar denna SNR<\/strong> ungef&auml;r vid Vintergatans anticentrum i stj&auml;rnbilden Auriga\/Kusken:<\/p>\n<p>* Right Ascension: 06 08 10<br \/>\n\t* Declination: +29 00<\/p>\n<h2>M&aring;nf&ouml;rm&ouml;rkelse &quot;live&quot; i radios&auml;ndning<\/h2>\n<p>Tack till <strong>Lars Olefeldt<\/strong>, som snappat upp en notis om hur en kommande m&aring;nf&ouml;rm&ouml;rkelse t&auml;cks i &#8211; radio!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/cid_25_1077260089@web140904_mail_bf1_yahoo.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-36317\" height=\"212\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/cid_25_1077260089@web140904_mail_bf1_yahoo.jpg\" title=\"\" width=\"400\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/cid_25_1077260089@web140904_mail_bf1_yahoo.jpg 400w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/cid_25_1077260089@web140904_mail_bf1_yahoo-300x159.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 400px) 100vw, 400px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Bra att veta<\/h2>\n<p>Akronymen MUSIC st&aring;r f&ouml;r <strong>MU<\/strong>ltiwavelength <strong>S<\/strong>ub\/millimeter <strong>I<\/strong>nductance <strong>C<\/strong>amera.<\/p>\n<h2>Grattis down under!<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/cork-hat.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"246\" alt=\"\" class=\"alignleft size-full wp-image-36308\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/cork-hat.jpg\" style=\"width: 98px; height: 80px;\" title=\"\" \/><\/a>Vad hade vi sagt om<strong> Fredrik Reinfeldt <\/strong>hade delat ut ett speciellt &quot;statsministerpris&quot; till en vetenskapsman?<\/p>\n<p>Id&eacute;n &auml;r inte s&aring; tokig, f&ouml;r<a href=\"http:\/\/www.scienceinpublic.com.au\/prime-ministers-prize\/pressrelease\"> i Australien finns ett&nbsp; <u>Prime Minister&rsquo;s Prize for Science<\/u> p&aring; 300 000 australiska dollar<\/a> och det har i &aring;r g&aring;tt till astronomen <strong>Ken Freeman<\/strong>, en av den m&ouml;rka materiens uppt&auml;ckare.<\/p>\n<p>Ett utomf&ouml;rtr&auml;ffligt val av PM <strong>Julia Gillard<\/strong>!<\/p>\n<h2>Storm P och vetenskapen<\/h2>\n<p>Den danske tecknaren, sk&aring;disen, konstn&auml;ren m m<strong> Robert Storm Pedersen<\/strong> &#8211; Storm P &#8211;&nbsp; dog redan p&aring; 1940-talets slut, men hans hem stod kvar l&auml;nge och jag bes&ouml;kte ofta det ute p&aring; Frederiksberg i K&ouml;penhamn.<\/p>\n<p>Sedan l&auml;nge har samlingarna flyttats &ouml;ver till ett gammalt likkistemagasin vid &quot;Rondelen&quot; i Frederiksberg, d&auml;r allts&aring; Storm P-museet i dag ligger.<\/p>\n<p>Hade Storm P&nbsp; synpunkter p&aring; astronomi? S&auml;llan f&ouml;r att s&auml;ga aldrig, vad jag vet. Men en och annan teckning&nbsp; snuddade vid &auml;mnet:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/1798988-storm-p1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-36292\" height=\"187\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/1798988-storm-p1-300x187.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/1798988-storm-p1-300x187.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/1798988-storm-p1.jpg 580w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Jag gillar speciellt vetenskapsmannens skorstenshatt och bilden av den n&ouml;rdige sonen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>V&auml;lkommen tillbaka om 200 &aring;r! F&ouml;r en vecka sen b&ouml;rjade NASA:s 70-meters&nbsp; Deep Space Network-antenn i Goldstone, Californien, f&ouml;lja asteroiden 2007 PA8, som 30 oktober kom jorden s&aring; n&auml;ra som 9 miljoner km. Vi ser asteroiden &ouml;ver dess norra pol, och radarbilderna avsl&ouml;jar en oregelbunden, utstr&auml;ckt himlakropp ungef&auml;r 1,6 km bred. Asteroiden roterar sakta, kanske&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/11\/06\/nr-189-2012\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 189 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36267"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=36267"}],"version-history":[{"count":46,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36267\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":36322,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36267\/revisions\/36322"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=36267"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=36267"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=36267"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}