![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/esoshop.jpg\" "\\"\\"")
<\/a>Upptäckten bekräftar en länge debatterad teori om hur materia, som slängs ut i rymden, bildar sådana spektakulära och symmetriska former, och vad som styr processen. Forskningsresultaten presenteras i tidskriften Science <\/em>i dag 9 november 2012.<\/p>\nFleming 1<\/u> är ett vackert exempel på en planetarisk nebulosa i den sydliga stjärnbilden Kentauren och upptäcktes för ett drygt århundrade sedan av Williamina Fleming<\/strong>, en av sin tids skarpaste astronomer – före detta husjungfru med anställning så småningom på Harvard College-observatoriet.<\/p>\n Teamet bakom Fleming 1-studien använde VLT för att studera ljuset från stjärnan i nebulosans mitt. De upptäckte att Fleming 1 sannolikt inte bara har en vit dvärg i mitten utan två som tar 1,2 dygn att kretsa kring varandra.<\/p>\n Stjärnpar har visserligen även tidigare hittats i mitten av planetariska nebulosor. Men dubbelstjärnor där båda parter är vita dvärgar är mycket sällsynta.<\/p>\n – Ursprunget till de vackra och invecklade formerna hos Fleming 1 och liknande objekt har varit kontroversiellt i årtionden. Astronomer har även tidigare föreslagit ett dubbelstjärnesystem, men alltid trott att stjärnorna borde vara väl separerade, med en omloppstid på tio år eller mer.<\/p>\n – Våra modeller och observationer har gjort det möjligt för oss att undersöka det här ovanliga system i detalj. Vi har kunnat se rakt in i nebulosans hjärta och funnit att det här paret kretsar flera tusen gånger närmare varandra, säger Henri Boffin,<\/strong> den nya rapportens huvudförfattare.<\/p>\n All info i ESO:s eget pressmess.<\/a><\/p>\n Jag brukar inte skriva i egen sak, men i dag kan jag inte låta bli. Martha Johansson<\/strong>, min släktforskande svägerska i Höör, kan allt om släkten och gräver sig sakteliga ner genom århundradena. Nu har hon passerat 1600-talet och är inne på 1500-talet.<\/p>\n Som alla mellanskånigar har jag bondeblod i ådrorna, men inte bara det. Det finns ingångar till släkten från Danmark, och det ryktas om Karl XI-DNA efter hans skånska härjningar och hans kärlek till en vacker bonddotter här. Men mera säkert är följande att via min farfars farbror Sven Nilsson <\/strong>och dennes giftermål med Sissela Ernstsdotter<\/strong> dyker så småningom släkten von Rahden <\/strong>upp i källorna.<\/p>\n Ernst Laxman von Rahdens<\/strong> far var Achatius von Rahden<\/strong> som var gift med Helle Gyldenstierne<\/strong>, här börjar släkten Gyldenstierne synas på allvar.<\/p>\n <\/span><\/p>\n Sen vindlar historien bakåt, vi kommer in på Laxmand Gyldenstierne<\/strong> gift med Margrete Friis<\/strong>, som hade en dotter vid namn Jytte Gyldenstierne<\/strong> – gift med Tage (Ottesen) Tott<\/strong>.<\/p>\n Tage (Ottosen) Totts far var Otto Tott<\/strong> gift med Sophie Brahe<\/strong>, "Tychos lärda syster". Voila!<\/p>\n Detta gör W-bloggens ansvarige till nån sorts avlägsen sysslingpyssling till Tycho, och det känns riktigt angenämt. Men jag kommer att fortsätta behålla mitt plebejiska efternamn.<\/p>\n Med den jämfört med teleskopbjässarna på Hawaii och i Chile extremt lilla KELT-instrumenteringen – se tidigare W-bloggar och senaste numret av Asterisken*<\/em> – har nu exoplaneten KELT3-b hittats genom transitmetoden<\/a> runt en F-stjärna på app magn 9,8m<\/sup>.<\/p>\n Exoplaneten klassas som en "het Jupiter" med en omloppsperiod på 2,7 jorddygn.<\/p>\n Bertil Falk<\/strong> berättar att Huffingting Post berättar på nätet <\/a>att HD 40307g är en förvånansvärt jordlik exoplanet, positionerad inom den beboeliga zonen.<\/p>\n UCLA-forskare menar att de kolmonoxidrika gas- och stoftmolnen kring 49 Ceti,<\/a> som är synlig för blotta ögat, bara kan förklaras med kometkrockar var 6:e sekund.<\/p>\n Dessa krockar har ägt rum under miljontals år kring stjärnan, som tros vara runt 40 miljoner år gammal.<\/p>\n Lärdom i överflöd: Kommer du ihåg den vid stormasten bundne Odysseus och sirenerna med deras förföriska knep… och kommer du ihåg berättelsen om Moby Dock och hur kapten Ahab snärjdes in i repen runt den vita valen och följde den i djupet? Något liknande tycks ha förespeglat tecknaren på den engelska humortidningen Punch<\/em>, som på 1800-talet publicerade en rad karikatyrer av kända forskare – inklusive denna av George Biddell Airy<\/strong> (1801-1892), drottningens Astronomer Royal.<\/p>\n Airy är fångad vid kulan på tornet till Greenwich-observatoriets Flamsteed House, tidskulan som örlogsmän och folk inom handelsflottan höll ögonen på när den föll ner längs stången kl 12 på dagen så att fartygen kunde få sin kronometertid.<\/p>\n Veckans ESO-fynd i klassisk planetarisk nebulosa: Två vita dvärgar snurrar runt varandra Med ESO:s jätteteleskop VLT har astronomer upptäckt en dubbelstjärna i mitten av en av himlens mest iögonfallande planetariska nebulosor. Upptäckten bekräftar en länge debatterad teori om hur materia, som slängs ut i rymden, bildar sådana spektakulära och symmetriska former, och vad som styr… L\u00e4s mer »Nr 190 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36323"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=36323"}],"version-history":[{"count":38,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36323\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":36369,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36323\/revisions\/36369"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=36323"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=36323"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=36323"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\nTychos DNA i W-bloggen<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n\tSophie Brahes far Otto Brahe<\/strong> var ju gift med Beate Bille <\/strong>och föräldrar till Tycho.<\/p>\nKELT-3b hittad<\/h2>\n
Ännu en jordlikare<\/h2>\n
Kometer kolliderar stup i ett<\/h2>\n
Fången på Greenwich<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"