Jag har faktiskt aldrig sett bilden återgiven, så för mig är detta en "first"!<\/p>\n
Ju mer jag funderar på tidigare generationers astronomer, desto mer imponerad blir jag ju av hur nära de var det moderna genombrottet. Med det nya Cambridge-teleskopet kunde Harvard-astronomen Bond fingranska M31 i sin "lupp" i september 1847 och ge en åskådlig skildring av systemets karaktär, med de nästan (men bara nästan) parallellt löpande stråken ("canals" som Bond skriver) och fastslåendet, i en fotnot, att han skådat minst 1500 enskilda små stjärnor inom nebulosan. Stjärnorna var så många att det var omöjligt att hålla reda på dem, varför han avstod från att återge dem i sin teckning.<\/p>\n
Noggrannheten i skissen bevisas t ex av vinklarna i den triangel som M32, M31:s kärna och M110 utgör – Bond håller väl jämfört med en modern M31-bild.<\/p>\n
För mig är det numera så att G P Bond, som ju är känd för sina Saturnus-studier, är oförtjänt bortglömd som nebulosa-betraktare. Medan Alexander von Humboldt<\/strong> i Kosmos<\/em> tredje del, som utkom 1852, har med honom i sitt kapitel om "stjernflockar", är det tyst i Robert Grants<\/strong> annars förträffliga tomb History of Physical Astronomy<\/em> (också från 1852).<\/p>\n Är det rentav så att G P Bond lite orättvist kom i skuggan av Lord Rosse,<\/strong> som ungefär vid denna tid kunde slå fast spiralstrukturen hos t ex M 51?<\/p>\n I dag vet vi att den ljusaste enskilda stjärnan i M31 kallas M31:41-3654 och är en superjätte av sorten A2 Ia – med en visuell magnitud på 16.47m<\/sup>. Det finns amatörastronomer som sett den visuellt, vilket är imponerande. Men Bond var före alla!<\/p>\n Här finns stjärnan – obs alla de ljusare förgrundsstjärnorna, som tillhör vår egen vintergata:<\/p>\n Fototeleskopet, som apterats på Mead-teleskopet i ena observationshuset, ger alla – medlemmar och allmänhet – möjligheter att plåta astrofotografier med vanliga systemkameror.<\/p>\n På senaste ASTB-styrelsemötet fick Håkan Barregård <\/strong>en applåd för sitt jobb med att sätta fototeleskopet i ordning. Den applåden upprepas gärna här.<\/p>\n Om jag förstår Lars Olefeldts<\/strong> källa rätt, så kan vi förvänta oss spektakulära Mars-nyheter från Curiosity-folket endera dag<\/a>.<\/p>\n Mer från stjärnbilden Andromeda: Det gigantiska japanska Subaru-teleskopet på Hawaii har fångat en bild på en super-Jupiter runt κ som i Kappa And, en planet med 13 ggr Jupiters massa och på ett avstånd från stjärnan på ungefär Neptunus avstånd från solen.<\/p>\n Stjärnans massa i sammanhanget anses överraskande, cirka 2,5 solmassor.<\/p>\n Nyheten i original här,<\/a> där du kan läsa om tekniken bakom bilderna ovan.<\/p>\n Stjärnsystemet ligger 170 ljusår bort och är rena barnet, 30 miljoner år gammalt.<\/p>\n Alla bilder från den stora småplaneten Vesta, som Dawn-sonden dokumenterade tidigare i fjor och i år, finns nu till nerladdning för forskarna. En saltstänkt blogg i ämnet av <\/a>Emily Lakdawalla<\/strong> är värd att ta del av. Helt konfliktfri har missionen inte varit.<\/p>\n Om det kraftiga gammastråleutbrottet i "Krabban" i april i fjor, kan läsas här i en rapport av Martin C Weisskopf <\/strong>et al.<\/a><\/p>\n Bertil Falk <\/strong>har hittat några fragment hos 500-talsfilosofen (f Kr), förspkratikern Herakleitos<\/strong> med klar inriktning p himlafenomen och kosmologi. Lyssna bara på H Rehnberg-H Ruins <\/strong>översättningar:<\/p>\n ♦ 3<\/strong>. (Solen) har vidden av en människas fot.<\/p>\n ♦ 6.<\/strong> Solen är ny varje dag.<\/p>\n ♦ 16.<\/strong> Hur gömma sig för den som aldrig går ner?<\/p>\n ♦ 30. <\/strong>Och denna ordning, densamma för alla, skapades inte av Gud, inte av människan, utan den var alltid, är och skall vara en evigt levande eld, uppflammande enligt mått och falnande enligt mått.<\/p>\n ♦ 38<\/strong>. (Thales) den förste att utforska stjärnorna.<\/p>\n ♦ 94. <\/strong>Ty solen skall inte överskrida måtten. Om så sker skall Erinyerna, Dikes rättskipare, finna henne.<\/p>\n ♦ 99<\/strong>. Om inte solen fanns,vore det genom de andra stjärnornas natt.<\/p>\n ♦ 105.<\/strong> Homeros var stjärnforskare.<\/p>\n ♦ 120.<\/strong> Gryningens och skymningens gränser är björnen och mitt emot björnen den lysande Zeus vaktpost.<\/p>\n ♦ 124.<\/strong> Bland det vårdslöst uthällda är världens ordning vackrast.<\/p>\n G P Bonds unika M31-skiss Jag är absolut inget tekniskt geni, det vet alla, så tack till Peter Linde som hjälp mig säkra G P Bonds unika M31-teckning från 1847 – och tack till Anders Nyholm, som hittat Bonds originalartikel (se förra W-bloggen) om nebulosan i Andromeda. Jag har faktiskt aldrig sett bilden återgiven, så… L\u00e4s mer »Nr 197 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36729"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=36729"}],"version-history":[{"count":47,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36729\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":36860,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36729\/revisions\/36860"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=36729"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=36729"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=36729"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}1<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/negative11.jpg\" "\\"S\u00e5")
<\/a><\/p>\n2<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n<\/a><\/h2>\nTBO:s nya fototelekop<\/h2>\n
<\/a>Snart dyker "first light"-bilderna upp på vår TBO-hemsida med bilder tagna via vårt nya fototeleskop, det senaste tillskottet i vår arsenal av instrument på vårt observatorium i Oxie. Håll utkik på våra hemsidor!<\/p>\nMars-nyheter på gång<\/h2>\n
Andromeda-planet fångad på bild<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nVesta i full swing<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nKrabbnebulosans utbrott<\/h2>\n
Herakleitos fragment<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n
\n\t<\/font><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"