{"id":36980,"date":"2012-11-28T22:42:10","date_gmt":"2012-11-28T21:42:10","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=36980"},"modified":"2012-11-30T09:21:39","modified_gmt":"2012-11-30T08:21:39","slug":"nr-201-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/11\/28\/nr-201-2012\/","title":{"rendered":"Nr 201 2012"},"content":{"rendered":"<h2>ESO f&aring;ngar monster-kvasar<\/h2>\n<p>Astronomer har anv&auml;nt ESO:s<u> Very Large Telescope (VLT)<\/u> och hittat en kvasar vars utfl&ouml;den &auml;r de mest energirika hittills, &aring;tminstone fem g&aring;nger kraftigare &auml;n n&aring;got som tidigare observerats. <br \/>\n\t<strong><br \/>\n\t\u25ba Kvasarer &auml;r extremt<\/strong> ljusstarka galaxk&auml;rnor vars kraftk&auml;llor &auml;r supertunga svarta h&aring;l. <br \/>\n\t<strong><br \/>\n\t\u25ba M&aring;nga kvasarer skickar<\/strong> ut stora m&auml;ngder material i sina v&auml;rdgalaxer. Dessa s&aring; kallade utfl&ouml;den spelar en viktig roll i galaxernas utveckling. <br \/>\n\t<strong><br \/>\n\t\u25ba Men fram till nu har<\/strong> de utfl&ouml;den man observerat inte levt upp till teoretikernas f&ouml;rv&auml;ntningar.<br \/>\n\t<strong><br \/>\n\t\u25ba Det nyuppt&auml;ckta utfl&ouml;det<\/strong>, som ligger ungef&auml;r tusen ljus&aring;r fr&aring;n det supertunga svarta h&aring;let i hj&auml;rtat av kvasaren SDSS J1106+1939, g&ouml;r det med r&aring;ge.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/eso1247a.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-36999\" height=\"299\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/eso1247a-1024x682.jpg\" title=\"Ill: ESO\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/eso1247a-1024x682.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/eso1247a-300x199.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/eso1247a.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>\tUtfl&ouml;det &auml;r &aring;tminstone fem g&aring;nger mer kraftfullt &auml;n den tidigare rekordh&aring;llaren. Hela 400 g&aring;nger solens massa str&ouml;mmar ut fr&aring;n den h&auml;r kvasaren varje &aring;r, med en hastighet p&aring; hisnande 8000 kilometer per sekund.<\/p>\n<p>\t&#8211; Jag har letat efter en s&aring;dan h&auml;r kvasar i tio &aring;r, s&aring; det &auml;r otroligt sp&auml;nnande att &auml;ntligen hitta ett s&aring;dant monsterutfl&ouml;de som tidigare bara f&ouml;rutsp&aring;tts, s&auml;ger Nahum Arav, astronom vid Virginia Tech i USA, som har lett teamet bakom uppt&auml;ckten.<br \/>\n\t<a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1247\/\"><br \/>\n\tHela pressmesset finns h&auml;r<\/a>.&nbsp;&nbsp;<\/p>\n<p>Jag kommer ih&aring;g b&ouml;rjan av 60-talet, d&aring; kvasarg&aring;tan b&ouml;rjade dyka upp p&aring; allvar och ingen riktigt visste om en s&aring;dan himlakropp var f&aring;gel eller fisk, n&auml;rbel&auml;gen eller l&aring;ngt, l&aring;ngt bort fr&aring;n oss. Ganska snabbt vann de gigantiska kosmologiska avst&aring;ndsbest&auml;mningarna.<\/p>\n<h2>Mars v&auml;ntar p&aring; oss<\/h2>\n<p><strong>Lars Olefeldt <\/strong>har f&aring;ngat upp <a href=\"http:\/\/news.yahoo.com\/huge-mars-colony-eyed-spacex-founder-elon-musk-120626263.html\">en nyhet, som ber&auml;ttar att multimiljard&auml;ren bakom SpaceX-projektet<\/a>, <strong>Elon Musk<\/strong>, har r&auml;knat p&aring; vad det kan komma&nbsp; att kosta att skicka 80 000 jordbor till Mars f&ouml;r att kolonisera himlakroppen.<\/p>\n<p>Prissumman 500 000 US-dollar n&auml;mns f&ouml;r en tripp. Per person.<\/p>\n<p>Personligen v&auml;ntar jag tills l&aring;gprisbolagen ger sig in aff&auml;ren.<\/p>\n<h2>Det blir ingen J&Auml;TTESTOR Marsnyhet!<\/h2>\n<p>Ibland tycker jag faktiskt synd om forskarna, som luras uttala sig vitt och brett om det de h&aring;ller p&aring; med. Lyssnar dessutom inte reportrarna p&aring; det &quot;finstilta&quot;, blir det som i f&ouml;rra veckan: Pl&ouml;tsligt gick rykten om sensationella Curiosity-fynd fr&aring;n v&aring;r r&ouml;da grannplanet.<\/p>\n<p>Nu visar det sig att Curiositys chefsforskare <strong>John Grotzinger <\/strong>felciterats\/feltolkats.<\/p>\n<p>Om vi rentav skulle l&aring;ta Curiosity-teamet f&aring; jobba i fred en tid.<\/p>\n<h2>St&aring;lmannen i f&ouml;rra bloggen &#8211; &quot;finn ett fel&quot;.<\/h2>\n<dl>\n<dt>I det amerikanska originalet bar &quot;St&aring;lis&quot; alltid bl&aring; trik&aring;er.<\/dt>\n<dt><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/superman-12268.gif\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-36989\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/superman-12268-245x300.gif\" title=\"Amerikanskt original.\" width=\"245\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/superman-12268-245x300.gif 245w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/superman-12268.gif 400w\" sizes=\"(max-width: 245px) 100vw, 245px\" \/><\/a><\/dt>\n<dt>Hos<strong> Eugen Semitjov<\/strong> kl&auml;dde han sig i matchande gula brallor. Se f&ouml;rra W-bloggen och bildbeviset fr&aring;n<strong> Bertil Falk<\/strong>.<\/dt>\n<\/dl>\n<h2>Trapets-stj&auml;rnornas &quot;fossilmoln&quot; identifierat<\/h2>\n<dl>\n<dt>En intressant <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/pdf\/1211.5772 \">rapport om resterna av molnet, ur vilket Orions unga Trapets-stj&auml;rnor<\/a> skapats och dess grannmolekylmoln kallat Orion-KL (KL som i astronomerna <strong>Kleinmann-Low<\/strong>), har precis publicerats.<\/dt>\n<dt>I molnet OMC-2 FIR 4 har hittats linjer av OH+, H2O+, HF, och CH+, som hj&auml;lp fastst&auml;lla molnets expansion, &auml;ven dess bl&aring;f&ouml;rskjutning p&aring; n&aring;gra km\/sek.<\/dt>\n<dt><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/Orion_300.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-37001\" height=\"587\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/Orion_300-784x1023.jpg\" title=\"Omr\u00e5etkringTrapetsen ochOrion-KL-molnet, den gulr\u00f6daktiga delen \u00f6verst. Foto; Subaru\/NAOJ\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/Orion_300-784x1023.jpg 784w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/Orion_300-229x300.jpg 229w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/Orion_300.jpg 1357w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/dt>\n<\/dl>\n<h2>Indonesien n&auml;sta<\/h2>\n<dl>\n<dt>&Auml;ven i &ouml;riket Indonesien finns planer p&aring; stora observatoriebyggen, <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1209.1234 \">ser jag av en aktuell&nbsp; &quot;f&ouml;runders&ouml;kning&quot;.<\/a><\/dt>\n<dt>En som jag tror i sin himmel gl&auml;ds &ouml;ver nyheten &auml;r gamle Kvistabergs-professorn <strong>&Aring;ke Wallenquist<\/strong>, som jobbade p&aring; Bosscha-observatoriet under f&ouml;rkrigs&aring;ren och som ju &auml;ven familjem&auml;ssigt kom att bindas till den indonesiska kulturen.<\/dt>\n<\/dl>\n<h2>Solen p&aring;verkas av planeterna?<\/h2>\n<p>Det &auml;r en lockande teori att det skulle finnas ett samband mellan solens aktivitetsm&ouml;nster och hur planeterna st&aring;tt i f&ouml;rh&aring;llande till &quot;dagens stj&auml;rna&quot; under tusentals &aring;r. <a href=\"http:\/\/www.aanda.org\/index.php?option=com_article&amp;access=doi&amp;doi=10.1051\/0004-6361\/201219997&amp;Itemid=129\">En ny rapport v&auml;cker liv i debatten<\/a>.<\/p>\n<h2>Dobson-rekord?<\/h2>\n<p>Jag vet inte om <a href=\"http:\/\/www.cruxis.com\/scope\/scope1070.htm\">tysken <strong>Dr Erhard H&auml;nsggen<\/strong> fortfarande &auml;r inofficiell v&auml;rldsrekordh&aring;llare<\/a>, men hans &quot;portabla&quot; hemmabygge av en 107 cm:s Dobson-reflektor m&aring;ste i alla fall platsa p&aring; pallen.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/1070_Construct_73_full-1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-37009\" height=\"309\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/1070_Construct_73_full-1-1024x705.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/1070_Construct_73_full-1-1024x705.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/1070_Construct_73_full-1-300x206.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/1070_Construct_73_full-1.jpg 1728w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<dl>\n<dt>Teleskopet har n&aring;gra &aring;r p&aring; nacken nu, men funkar s&auml;kert fortfarande.<\/dt>\n<dt>&nbsp;<\/dt>\n<\/dl>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>ESO f&aring;ngar monster-kvasar Astronomer har anv&auml;nt ESO:s Very Large Telescope (VLT) och hittat en kvasar vars utfl&ouml;den &auml;r de mest energirika hittills, &aring;tminstone fem g&aring;nger kraftigare &auml;n n&aring;got som tidigare observerats. \u25ba Kvasarer &auml;r extremt ljusstarka galaxk&auml;rnor vars kraftk&auml;llor &auml;r supertunga svarta h&aring;l. \u25ba M&aring;nga kvasarer skickar ut stora m&auml;ngder material i sina v&auml;rdgalaxer. Dessa&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/11\/28\/nr-201-2012\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 201 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36980"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=36980"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36980\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":37033,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/36980\/revisions\/37033"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=36980"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=36980"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=36980"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}