27.11 dokumenterade Cassinisonden och dess "narrow-angle imaging camera" från 400 000 km:s avstånd denna unika bild:<\/p>\n
\u25ba Cassini-sonden, som<\/strong> ju både NASA, ESA och italienarna samarbetar kring, är en fantastisk arbetshäst, som producerar bilder och mätresultat varje sekund. Och har gjort så i en massa år!<\/p>\n \u25ba Just nu är sondens <\/strong>bana vinklad så att den fått ögat på Saturnus nordpol, som nu syns visuellt på dagtid och inte bara i infrarött på natten, och bilden påminner osökt om den fantastiska sexkantade formationen som iakttogs nära nordpolen för några år sedan.<\/p>\n \u25ba NASA påpekar <\/strong>att bilden är "rå", den har inte behandlats på något vis. Först 2013 får vi en "tvättad" bild med kommentarer.<\/p>\n \u25ba Fler sådana råa <\/strong>bilder finns här http:\/\/saturn.jpl.nasa.gov\/photos\/raw\/index.cfm<\/a> .<\/p>\n \u25ba Saturnusforskningen är nu en<\/strong> 400-årig lång historia. Det började med att Galileo Galilei<\/strong> genom sitt teleskop upptäckte att planeten tycktes ha konstiga "öron", sen fastslogs ringarnas existens, månarna började upptäckas, ringarna visade sig inte vara en fast kropp utan bestod av miljarders småpartiklar och stenblock… fram till vår tids sondutforskning "in situ".<\/p>\n \u25ba Saturnus ringsystem<\/strong> är en härligt tilltrasslad historia, särskilt när ringarna samspelar med Saturnus månar.<\/p>\n \u25ba Ringarna ligger<\/strong>, som Patrick Moore<\/strong> en gång skrev, tätare än skivspåren…<\/p>\n … på en gammal LP-skiva!<\/p>\n Och apropå Saturnus… den ryske astronomen Yury I. Rogozin<\/strong> har precis lagt fram en spännande utredning<\/a> och räknat på förutsättningarna för att en femte gas- och isplanet funnits mellan Saturnus och Uranus.<\/p>\n Ett scenario är att "femman" krockade, sannolikt för bara 100 miljoner år sedan, med en gigantisk komet och skapade småflisor och större krockmaterial både till planeternas (= Saturnus, Uranus, Neptunus) ringar men också de retrograda månarna som Saturnus Phoebe, som ser väldigt krockskadad ut på Cassini-bilder, och Neptunus Triton-måne.<\/p>\n ♦ Och Uranus själv, <\/strong>med sin vinklade rotationsaxel?<\/p>\n ♦ Ryssen kallar gas\/isplaneten för Deposs<\/strong> och han har räknat på möjliga krockhastigheter, Deposs möjliga densitet (2.0834 g cm-3) jämfört med krockflisan Phoebes (0.974 g cm-3). Dess massa tror han varit cirka 30 ggr jordens och diametern har legat nånstans mellan Saturnus och Uranus, Uranus som vid denna tid låg längre ut i solsystemet.<\/p>\n ♦ Den ryske astronomen tycker<\/strong> sig få ihop beräkningarna, och det ska bli intressant att se om han får något svar från övriga planetforskare. Det som överraskar mig är att han använder Titius-Bode<\/strong> som en utgångspunkt, jag trodde den lagen var överspelad för länge sen. Men vad vet jag?<\/p>\n ESO har precis (fredag middag 30.11.2012) kommit med ett hett pressmess<\/a> som berättar att ALMA-astronomer gjort en överraskande upptäckt i en skiva av stoft och damm som omger en brun dvärg: Fyndet är en utmaning för teorier om hur stenplaneter av samma storlek som jorden bildas, och tyder på att stenplaneter kan vara ännu mer vanligt förekommande än någon tidigare trott.<\/p>\n Som vi tidigare uppmärksammat utgör "norrskensturismen" en inte föraktlig inkomstkälla i norra delen av vårt fosterland. Nu har till och med TT uppmärksammat saken.<\/p>\n Radions P4 har också belyst nyheten men lyckades glömma berätta om kopplingen mellan solen och norrskenen.<\/p>\n Nästan tre miljoner inklusive W-bloggens Lars Olefeldt<\/strong> har sett NASA:s Youtube-snutt om månens utveckling<\/a>. Så många människor kan inte ha fel!<\/p>\n På popast.nu-sajten fanns för en tid sen en pedagogisk bild<\/a> över alla astronomiföreningar i landet. Jag är imponerad över antalet föreningar och spridningen.<\/p>\n Vårt eget kära sällskap utgör, som synes, den fasta grunden för övriga föreningar.<\/p>\n Notera också hur vackert "västkustbanan" ASTB-HAS-GAK löper.<\/p>\n Om det senaste tillskottet AU (= Astronomisk Ungdom) utlovas vi få veta mer under en Skype-intervju med Frida Stenebo <\/strong>på kommande ASTB-möte 6 december.<\/p>\n <\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Virvlande oväder vid Saturnus nordpol Då och då dyker det upp bilder på oväntade stormar och virvelvindar vid Saturnus nord- och sydpol, och häromdan var det dags igen (tack till observante Christian Vestergaard): 27.11 dokumenterade Cassinisonden och dess "narrow-angle imaging camera" från 400 000 km:s avstånd denna unika bild: \u25ba Cassini-sonden, som ju både NASA,… L\u00e4s mer »Nr 202 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/37016"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=37016"}],"version-history":[{"count":47,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/37016\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":37083,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/37016\/revisions\/37083"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=37016"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=37016"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=37016"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/11\/709348main_N00198390-43_946-7101.jpg\" "\\"Foto:")
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nVad hände med den femte jätteplaneten?<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nStenplaneter runt bruna dvärgar<\/h2>\n
\n\t\t\t\tTecken på millimeterstora stoftkorn som påminner om kornen som tidigare hittats i de tätare skivor som omger nyfödda stjärnor.<\/p>\n<\/a><\/p>\nNorrskenen en turistfälla<\/h2>\n
Mångalningar<\/h2>\n
Sydstaterna den fasta punkten<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n