{"id":37573,"date":"2012-12-15T17:44:16","date_gmt":"2012-12-15T16:44:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=37573"},"modified":"2012-12-15T17:44:16","modified_gmt":"2012-12-15T16:44:16","slug":"nr-210-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/12\/15\/nr-210-2012\/","title":{"rendered":"Nr 210 2012"},"content":{"rendered":"<h2>Geminiderna anfaller<\/h2>\n<p><strong>Brian Emfinger<\/strong> heter en fantastiskt skicklig amerikansk fotograf. verksam&nbsp; i Arkansas. Fr&aring;n delstatens h&ouml;gsta topp bevakade han h&auml;rom dan Geminiderna och tog <a href=\"http:\/\/www.realclearwx.com\/121312.htm\">ett antal sensationellt bra bilder<\/a>.<\/p>\n<p>En av dem &aring;terges i <a href=\"http:\/\/spaceweather.com\/\">senaste spaceweather.com.<\/a><\/p>\n<h2><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/12131205.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"900\" height=\"600\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-37598\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/12131205.jpg\" style=\"width: 469px; height: 313px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/12131205.jpg 900w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/12131205-300x200.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 900px) 100vw, 900px\" \/><\/a><\/h2>\n<p>&Auml;ven &ouml;ver Sverige har ju kraftfulla Geminider sk&aring;dats, och i nyhetsfl&ouml;tet har &auml;ven v&aring;r egen ordf&ouml;rande<strong> Peter Linde <\/strong>kommenterat de kosmiska stj&auml;rnfallen.<\/p>\n<p>Anfallet &auml;r inte &ouml;ver helt &auml;nnu, en och annan eftersl&auml;ntrare g&aring;r s&auml;kert att f&aring;nga upp vid stj&auml;rnklart.<\/p>\n<p>Den senaste statistiken fr&aring;n I<a href=\"http:\/\/www.imo.net\/\">MO (International Meteor Organization) ser ut s&aring; h&auml;r<\/a>:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/gem2012overview.png\"><img decoding=\"async\" width=\"860\" height=\"380\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-37604\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/gem2012overview.png\" style=\"width: 492px; height: 219px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/gem2012overview.png 860w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/gem2012overview-300x132.png 300w\" sizes=\"(max-width: 860px) 100vw, 860px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Geminiderna m&aring; vara vackra att sk&aring;da, men de &auml;r de &ouml;mkliga resterna eller skr&ouml;fset efter himlakroppen <u>3200 Phaethon. <\/u><\/p>\n<p>Detta &auml;r en mycket m&auml;rklig varelse i planetsystemet: Banan p&aring;minner om en komets, dess perihelium ligger l&aring;ngt innanf&ouml;r Merkurius bana, men den saknar coma och svans. I st&auml;llet klassas 3200 Phaeton&nbsp; av de flsta som en asteroid, men vissa beskriver den som en &quot;rock comet&quot;. Himlakroppen &auml;r g&aring;tfull, och ingen har riktigt f&aring;tt ihop m&auml;ngden geminider med det spill som asteroiden\/klippkometen spr&auml;tter ut i sin bana n&auml;r den n&auml;rmar sig solen.<\/p>\n<p>Man kan s&auml;kert bli fil dr i Lund p&aring; att utforska 3200 Phaetons sanna natur!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/doktorshatt_medicin_2_small.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-37616\" height=\"95\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/doktorshatt_medicin_2_small.jpg\" title=\"Bli doktor p\u00e5 Geminiderna!\" width=\"120\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Tycho Brahe-filmen p&aring; n&auml;tet<\/h2>\n<p>Via sin <strong>Tycho Brahe<\/strong>-kollega p&aring; Ven <strong>Mattias Larsson<\/strong> tipsar oss <strong>Anders Nyholm<\/strong> om att den danska dokufilmen om Tychos Brahes utgr&auml;vning i Prag. &quot;Mysteriet om Tycho Brahes d&oslash;d&quot;, nu finns att sk&aring;da p&aring; n&auml;tet.<br \/>\n\t<a href=\"https:\/\/webmail.telia.com\/cp\/ps\/Mail\/ExternalURLProxy?d=pne.telia.com&amp;u=u48702769&amp;url=http:\/\/www.dr.dk\/TV\/se\/tycho-brahe\/tycho-brahe%21&amp;urlHash=5.986307116029901E112\" target=\"_BLANK\">http:\/\/www.dr.dk\/TV\/se\/tycho-brahe\/tycho-brahe!<\/a><\/p>\n<h2>CO-gas br&auml;nsle f&ouml;r M31:s svarta h&aring;l<\/h2>\n<p>Den franska radioastronomen <strong>Anne.Laure Melchior<\/strong> &auml;r specialist p&aring; v&aring;r granngalax M31.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/anne-laure1.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"352\" height=\"264\" alt=\"\" class=\"alignleft size-full wp-image-37592\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/anne-laure1.jpg\" style=\"width: 108px; height: 81px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/anne-laure1.jpg 352w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/anne-laure1-300x225.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 352px) 100vw, 352px\" \/><\/a>Med en kollega har denna Paris-verksamma astronom med hj&auml;lp av en 30-meters antenn nu hittat kall <a href=\"http:\/\/arXiv:1210.4316\">CO-gas bara 30 b&aring;gsekunder fr&aring;n M31:s centrum<\/a>.<\/p>\n<p>R&ouml;df&ouml;rskjutningen pekar p&aring; att gasen r&ouml;r sig in mot det svarta h&aring;let, som finns i mitten av Andromedagalaxen.<\/p>\n<p>Gasmolnen ligger ungef&auml;r 100 kpc fr&aring;n centrum och dess minimummassa uppskattas till 4.2&times;10<sup>4<\/sup>M\u2299<\/p>\n<h2>Sidor av Patrick Moore (2)<\/h2>\n<p>Som &quot;BBC-astronom&quot; fl&ouml;g <strong>Patrick Moore <\/strong>jorden runt f&ouml;r att bevaka ett antal totala solf&ouml;rm&ouml;rkelser. V&aring;r egen ASTB-medlem <strong>Tora Greve<\/strong> sprang p&aring; honom under f&ouml;rm&ouml;rkelsen 1983:<\/p>\n<p>&#8211; Jag har konfronterat min dagbok och kom fram till att det var p&aring; Bath Hotel&nbsp; i Tretes p&aring; Java 1983 som jag tr&auml;ffade Patrick Moore. Vi hade halvpension,&nbsp; och kunde v&auml;lja mellan lunch och middag.<\/p>\n<p>&#8211; Jag vet inte varf&ouml;r, men vi tv&aring; var&nbsp; ensamma i matsalen under lunchen den dagen, och d&aring; satte vi oss vid samma&nbsp; bord och pratade.<br \/>\n\t&#8211; Solf&ouml;rm&ouml;rkelsen var mycket vacker det &aring;ret.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/1983_06_11_Fischer.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-37585\" height=\"271\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/1983_06_11_Fischer-300x271.jpg\" title=\"Koronan sed fr\u00e5n Java 11 juni 1983. Fptp: Fischer\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/1983_06_11_Fischer-300x271.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/1983_06_11_Fischer.jpg 670w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>En av de mest absurda av Patrick Moores &quot;tv-f&ouml;rm&ouml;rkelser&quot; utspanns 1961 n&auml;r BBC kopplade samman solobservationer i Frankrike, Italien och Jugoslavien. Patrick befann sig&nbsp; p&aring; en bergsknalle i Jugoslavien, det var el&auml;ndigt att ta sig dit upp, tekniken var el&auml;ndig och spr&aring;kf&ouml;rbistringen var total.<\/p>\n<p>Mitt under totaliteten vred&nbsp; den jugoslaviske producenten kameran mot n&aring;gra vilande och idisslande oxar och slog dessutom p&aring; str&aring;lkastarna f&ouml;r att djuren skulle synas b&auml;ttre! Vi kan bara ana oss till vad Patrick tyckte och t&auml;nkte&#8230; F&ouml;rbannad var inte ordet. Han hade kunnat m&ouml;rda.<\/p>\n<p>Det var samma f&ouml;rm&ouml;rkelse som filmades i Italien och som&nbsp; kom att ing&aring; i spelfilmen <em>Barabbas<\/em>.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/moore.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-37588\" height=\"289\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/moore-300x289.jpg\" title=\"S\u00e5 h\u00e4r kunde en \u00f6verraskad tv-stj\u00e4rna se ut. Foto: BBC\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/moore-300x289.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/moore.jpg 480w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Senaste nytt om Betlehemsstj&auml;rnan<\/h2>\n<p>Jag har sett m&aring;nga fina bilder p&aring; Betlehemsstj&auml;rnan. Denna &auml;r fr&aring;n <em>Theatrum Cometicum <\/em>av <strong>Stanislaw Lubienietz <\/strong>1668.<\/p>\n<p>Vad stj&auml;rnan var i verkligheten? En komet? En nova? En planetkonjunktion? Jupiter ockulterad av m&aring;nen?<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/SPL-C006-9933.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-37607\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/SPL-C006-9933-279x300.jpg\" title=\"Bilden fr\u00e5n IBL:s arkiv i Ljungbyhed.\" width=\"279\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/SPL-C006-9933-279x300.jpg 279w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/SPL-C006-9933.jpg 719w\" sizes=\"(max-width: 279px) 100vw, 279px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Den senaste teorin handlar om att Betlehemesstj&auml;rnan var en supernova eller en hypernova inuti M31, Andromedagalaxen. M31 kan ha setts mot &ouml;ster i december och en rej&auml;l supernovasm&auml;ll kan ha n&aring;tt magnituden 4-5<sup>m<\/sup>. Med tanke de kristallklara stj&auml;rnn&auml;tterna &ouml;ver &ouml;knen, skulle en s&aring;dan ny stj&auml;rna ha v&auml;ckt sensation.<\/p>\n<p>Manen bakom teorin, New Orleans-matematikern och fysikern <strong>F J Tipler<\/strong> har till och med r&auml;knat ut ungef&auml;r var i M31 sm&auml;llen kan ha &auml;gt rum.&nbsp;<\/p>\n<p>Om supernovan l&auml;mnat efter sig en supernovarest, en SNR typ Krabbnebulosan, b&ouml;r alla de stora teleskopen i v&auml;rlden och HST se den. Den ing&aring;r kanske redan&nbsp; i M31:s senaste SNR-katalog!<\/p>\n<p>SN1987A, som exploderade i Stora Magellanska molnet, ser numera ut s&aring; h&auml;r:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/sn1987A.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-37610\" height=\"351\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/sn1987A-1024x800.jpg\" title=\"Supernovan 1987!\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/sn1987A-1024x800.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/sn1987A-300x234.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2012\/12\/sn1987A.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Geminiderna anfaller Brian Emfinger heter en fantastiskt skicklig amerikansk fotograf. verksam&nbsp; i Arkansas. Fr&aring;n delstatens h&ouml;gsta topp bevakade han h&auml;rom dan Geminiderna och tog ett antal sensationellt bra bilder. En av dem &aring;terges i senaste spaceweather.com. &Auml;ven &ouml;ver Sverige har ju kraftfulla Geminider sk&aring;dats, och i nyhetsfl&ouml;tet har &auml;ven v&aring;r egen ordf&ouml;rande Peter Linde kommenterat&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/12\/15\/nr-210-2012\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 210 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/37573"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=37573"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/37573\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":37619,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/37573\/revisions\/37619"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=37573"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=37573"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=37573"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}