{"id":37633,"date":"2012-12-19T18:31:22","date_gmt":"2012-12-19T17:31:22","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=37633"},"modified":"2012-12-20T04:22:30","modified_gmt":"2012-12-20T03:22:30","slug":"nr-212-2012","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2012\/12\/19\/nr-212-2012\/","title":{"rendered":"Nr 212 2012"},"content":{"rendered":"

Årets svenska astrobild<\/h2>\n

En kompetent jury har vaskat fram "Årets svenska astrobilder" – på popast.nu-sajten finns de tio bästa<\/a> med Fredrik Karlssons  <\/strong>rogivande vintergata och stjärnor speglade i en totalt lugn tjärn i det svenska inlandet. Mera trolskt kan det inte bli. Till och med "de sma undar jordi"  suckar inför den bedövande stillheten.<\/p>\n

Jag rekommenderar verkligen W-bloggens läsare att klicka på bilden för att få upp den i STORFORMAT på skärmen – det är den värd!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Fredrik Karlsson är från Timrå och har varit med i tävlingen förr, om jag säger så.<\/p>\n

Fler exempel på Fredriks bilder hittas här på Fotosidan<\/a>.<\/p>\n

Algol är orolig – igen!<\/h2>\n

Ännu en röntgenflare har observerats på Algol<\/a>, rapporteras i Astronomer´s Telegram<\/em>.<\/p>\n

Algol aka Beta Persei\/β Per<\/u> har ju varit känd sen 1700-talet (John Goodricke<\/strong>) som en klassisk förmörkelsevariabel, och för några år sedan observerades de första utbrotten i röntgendelen av stjärnans spektrum. Förklaringen till det senare anses bero på hur Algol A:s och Algol B:s magnetfält växelverkar och hur massöverföring sker mellan stjärnorna.<\/p>\n

Jorduppgång över månen<\/h2>\n

Fler bilder, för så här i jultid vill man ju gärna bli lite djupsinnig (säg inte förnumstig!) och se på jordelivet och vår hemplanet med kanske lite annorlunda och tacksammare  ögon. Så tack till Christian Vestergaard <\/strong>som hittat denna unikt vackra bildsekvens från japanska rymdbolaget JAXA<\/a> – uppenbarligen från 2008.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Detta år hade japanernas Kaguya\/Selene-månsond börjat leverera bilder från vår drabant på allvar, och sonden fortsätter att prestera resultat.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Till de senaste rapporterna hör mätningar av storleken av månens inre kärna, hur Procellarum-bassängen bildats genom ett gigantiskt nedslag, hur den uppenbara skillnaden mellan månens fram- och baksida ska förklaras, fördelningen av kalcium på månytan med mera.<\/p>\n

När vi ser Kaguya-bilderna ovan är det klart att vi  har mycket att fundera över hur vi behandlar våregen vattenplanet.<\/p>\n

Upphittat: Ett nytt aggressivt svart hål i M31<\/h2>\n

För några dagar sedan kom vår egen europeiska rymdfartsorgansiatin ESA med nyheten att röntgenkänsliga XMM-Newton-rymdteleskopet hittat ett nytt bråkigt svart hål i Andromedagalaxen. Under hela året har teleskopet spanat in fenomenet som bär katalogbeteckningen XMMU J004243.6+412519<\/u> (inom cirklarna överst).<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Röntgenstrålning kan förknippas med en rad inomgalaktiska fenomen: med novor\/vita dvärgar, supernovarester,  binära röntgenstjärnor med en neutronstjärna eller ett svart hål som snor åt sig grannsolens beståndsdelar,<\/p>\n

Under fyra tillfällen 2012 har XMM-Newton haft ögonen på utbrottet i M31, som i ESA:s mess beskrivs<\/a> som "a stellar-mass black hole that is accreting matter from a low-mass companion star". Vi befinner oss nära eller till och med över den så kallade Eddington-gränsen, som – om jag nu förstått det rätt –  markerar den där avgörande gränsen mellan en massiv stjärnas  strålningstryck utåt och gravitationskraft inåt.<\/p>\n

Det vi ser klassas numera som det andra fyndet i Andromedagalaxen av en ULX eller "ultra-luminous X-ray source".<\/p>\n

Jag är så stolt  över att jag för en tid sedan fick se M31:s mittdel visuellt  genom vårt Meade-teleskop ute på TBO genom vår egen observators, Kjell Westmans, <\/strong>försorg.<\/p>\n

Nödvändiga ? för Tau Ceti<\/h2>\n

Som alla som följer text-tv kunde se i dag, så har Tau Ceti<\/u> åter igen dykt upp som ett "fall" för jordlika planeter. Tro dock inte att rapporten bakom <\/a>är särskilt läsvänlig. Det finns många obekanta i ekvationen, hur signalerna bakom observationerna ska tolkas och förhoppningar om planeter inom "Guldlocks-zonen". Rapporten slutar:<\/p>\n

"However, these issues remain  merely speculative until the planetary origin of the signals can  be veri\ufb01ed by an independent detection."
\n\t<\/strong><\/u><\/p>\n

Sidor av Patrick Moore (4)<\/h2>\n

Med tiden blev Patrick Moore<\/strong> ett gott exempel på en äkta engelsk excentriker. En viss teknikfientlighet märktes tidigt, trots att han jobbade i tv-mediet, men han hade faktiskt en dator (utrustad med Windows Vista). Men fick han själv välja var det en gammal trotjänare, en skrivmaskin av märket Woodstock nån gång från 20-talet som var hans huvudverktyg.  Det lär till och med ha varit så att NASA-folket hade svårt att överföra hans texter till den modernaste tekniken när han skickade dem ett manus om månen.<\/p>\n

Hur han fick tag i färgband är en gåta! <\/p>\n

Patrick var verkligen en "independent" tänkare och profil, och jag är stolt över att han signerade en av sina böcker 1974 – den underhållande Can you speak Venusian?<\/em> – med orden: "From one Independent Thinker to Another".<\/p>\n

Om det verkligen  stämmer in på mig får ju andra bedöma, men att  Patrick Moore gick sin egen väg var ställt utom all tvekan.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

♦ Kommer ni förresten<\/strong> ihåg färgbanden på en Halda? Gick det att sätta in dem i skrivmaskinen utan att man blev nerkladdad med färg?<\/p>\n

♦ Och vart tog<\/strong> karbonpapperna vägen?<\/p>\n

♦ Stencilapparaterna?<\/strong> Finns Gestetners kvar?<\/p>\n

♦ Och de där maskinerna<\/strong> som man handvevade inne hos kompisen skolvaktmästaren bakom ryggen på rektorn och som använde nån sorts doftande sprit eller vad de var? Hektografer?<\/p>\n

Them were the days….<\/p>\n

ICM som i "Intracluster Medium" var ordet<\/h2>\n

En färsk rapport om Virgo-hopens stora galaxer, samspelet dem emellan och om existensen  av ICM – förkortning för  "Intracluster Medium" – finns här till allmänt beskådande.<\/a><\/p>\n

Galaxerna (bl a M84, M86) ligger tätt på himlavalvet, inom en kvadratgrad.<\/p>\n

En animerad julhälsning<\/h2>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Tack till Hanne Lundström,<\/strong> som skickat över den här julhälsningen – bilden är signerad e-illustratören Jacquie Lawson<\/strong>.<\/p>\n

Här finns den animerade versionen!<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Årets svenska astrobild En kompetent jury har vaskat fram "Årets svenska astrobilder" – på popast.nu-sajten finns de tio bästa med Fredrik Karlssons  rogivande vintergata och stjärnor speglade i en totalt lugn tjärn i det svenska inlandet. Mera trolskt kan det inte bli. Till och med "de sma undar jordi"  suckar inför den bedövande stillheten. Jag… L\u00e4s mer »Nr 212 2012<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/37633"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=37633"}],"version-history":[{"count":41,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/37633\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":37749,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/37633\/revisions\/37749"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=37633"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=37633"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=37633"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}