{"id":3783,"date":"2010-05-31T12:40:03","date_gmt":"2010-05-31T11:40:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=3783"},"modified":"2010-05-31T19:34:06","modified_gmt":"2010-05-31T18:34:06","slug":"nr-66-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/05\/31\/nr-66-2010\/","title":{"rendered":"Nr 66 2010"},"content":{"rendered":"

Tystnaden om de goda astronomiska nyheterna<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Fin medalj!<\/figcaption><\/figure>\n

Som (gammal) part i m\u00e5let h\u00e5ller jag\u00a0 ju inte med i den generella kritiken att “allt \u00e4r massmedias fel”, men ibland undrar jag \u00f6ver tidningars, radio\/tv:s\u00a0 och nyhetsbyr\u00e5ers sn\u00e4va f\u00f6r att inte s\u00e4ga direkt gammaldags prioriteringar. Ett sp\u00e4nnande exempel blir hur svenska massmedier ska omtala det miljonstinna norska Kavlipriset till en eller flera astronomer\/astrofysiker, som Det Norske Videnskabs-Akademi offentligg\u00f6r 3 juni<\/a>.<\/p>\n

\u00c4r det intressantare att bevaka en religi\u00f6s fundamentalist som i ett h\u00f6rn av v\u00e4rlden agerar Gud och tar livet av sig sj\u00e4lv och omgivningen ELLER en positiv nyhet om en forskare och en forskning, som\u00a0 hj\u00e4lper oss f\u00f6rst\u00e5 det universum vi lever i?<\/p>\n

Det ska OCKS\u00c5 bli intressant och f\u00f6lja nyhetsvibbarna fr\u00e5n New Yorks stora World Science Festival, som inleds 1 juni och som bl a kommer att hylla Stephen Hawking. V\u00e4rldsstan kommer att krylla av kul och perspektivgivande utst\u00e4llningar, f\u00f6redrag, filmer, baletter, konserter, debatter – och dessutom direkts\u00e4nds till New York just Kavli-priset!<\/p>\n

Allt \u00e4r naturligtvis inte bara astronomi och rymdfart p\u00e5 denna World Science Festival, men mycket \u00e4r det. Bl a kommer Hubble-teleskopets efterf\u00f6ljare, The James Webb Telescope, att demonstreras i det fria i\u00a0 Battery Park, p\u00e5 s\u00f6dra Manhattan.<\/p>\n

Och i samband med Stephen Hawking-hyllningen uruppf\u00f6rs komposit\u00f6ren Philip Glass nya storverk Icarus at the Edge of Time<\/em>, som inte handlar om Icarus v\u00e4g mot solen utan mot ett – svart h\u00e5l! Med i f\u00f6rest\u00e4llningen \u00e4r en superstar som John Lithgow, och \u00f6verhuvud taget m\u00f6ter en rad celebriteter upp f\u00f6r att hylla engelsmannen Hawking som aldrig f\u00e5r Nobelpriset:\u00a0 sk\u00e5disen Alan Alda, cellisten Yo-Yo Ma m fl.<\/p>\n

Kolla festivalens hemsida och bli som jag – avsjundsjuk<\/a>!<\/p>\n

Sista utrop till resan med Aniara!<\/h2>\n

Det finns platser kvar till v\u00e5r utflykt till Harry Martinson-land p\u00e5 l\u00f6rdag 5 juni. Kolla ASTB:s hemsida!<\/p>\n

Ostelius anade vad som var p\u00e5 g\u00e5ng<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Flygande komet!<\/figcaption><\/figure>\n

Av vissa sk\u00e4l (= kommande s\u00f6ndagskr\u00f6nika i Sk\u00e5nska Dagbladet) har jag intresserat mig f\u00f6r den f\u00e4rgstarke globetrottern och flygentusiasten Hans Ostelius senaste dagar. Jag k\u00e4nde honom p\u00e5 70-talet, bes\u00f6kte honom i Portugal, deltog i f\u00f6rspelet till hans memoarbok Det var roligt n\u00e4stan j\u00e4mt<\/em> och hade allm\u00e4nt trevligt med denne \u00e4mable underh\u00e5llare, som bland v\u00e4nner kallades f\u00f6r “Greven fr\u00e5n Gaffelgr\u00e4nden” – han var f\u00f6dd p\u00e5 den gatstumpen, i Ystad.<\/p>\n

1943, mitt under brinnande v\u00e4rldskrig, skrev Ostelius den lilla faktasp\u00e4ckade boken Rymdens f\u00e5glar<\/em>, om ett 60-tal ryktbara civila och milit\u00e4ra flygplan, och han f\u00f6rutsp\u00e5dde b\u00e5de folkflygets ankomst och att det skulle bli m\u00f6jligt med resor till m\u00e5nen.<\/p>\n

Italienarnas reaplan Caproni-Campini CC-2, “den flygande kometen”, fick Ostelius att kort diskutera raketflygplan vs reaplan och s\u00e4tta p\u00e5 pr\u00e4nt:<\/p>\n

“Jag l\u00e4ste en g\u00e5ng i en veckotidning om hur man l\u00e4ttast och bekv\u00e4mast skulle kunna fara till m\u00e5nen. Det stod ingenting om hur man eventuellt skulle komma tillbaka men det ingick kanh\u00e4nda inte i planerna… Typens praktiska anv\u00e4ndbarhet har \u00e4nnu ej pr\u00f6vats. Det torde i varje fall dr\u00f6ja ganska l\u00e4nge innan man kan fara till m\u00e5nen med Caproni-Campini CC-2 eller deriverade typer.”<\/span><\/p>\n

Reservationen med “deriverade typer” var smart. Drygt ett kvartssekel efter det att\u00a0 boken kommit ut var det dags f\u00f6r f\u00f6rsta m\u00e5nlandningen.<\/p>\n

SOFIA p\u00e5 hugget!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Foto: NASA<\/figcaption><\/figure>\n

SOFIA som i The Stratospheric Observatory for Infrared Astronomy, ett i sanning h\u00f6gtflygande samarbetsprojekt mellan NASA och det tyska rymfartscentrat i Stuttgart, har nu testat sin teknik p\u00e5 allvar. 26 maj lyfte den ombyggda Boeing-k\u00e4rran 747 SP med det tyskbyggda\u00a0 2,7-metersteleskopet ombord fr\u00e5n Californien,\u00a0 och efter en perfekt flygning under sex timmar p\u00e5 drygt 10 000 meters h\u00f6jd p\u00e5 natten, utv\u00e4rderades tekniken – och\u00a0 denna “first light”-bild togs av Jupiter i infrar\u00f6tt.<\/p>\n

SOFIA kommer att jobba i \u00e5tminstone tjugo \u00e5r, \u00e4r det t\u00e4nkt, och utg\u00f6r ett sp\u00e4nnande alternativ\/komplement\u00a0 till den helt markbaserade och rymdbaserade infrar\u00f6dastronomin. Teleskopet kan studera fenomen\u00a0 som varken kan ses fr\u00e5n jordytan eller fr\u00e5n IR-arbetande rymdsonder. Se h\u00e4r ser teleskopsidan ut p\u00e5 flygplanet:<\/p>\n

\"\"<\/a>
Foto: NASA\/Jim Ross <\/figcaption><\/figure>\n

En informationsrik hemsida har naturligtvis inte bara NASA utan \u00e4ven tyskarna. Testa den tyska<\/a>! Omv\u00e4xling f\u00f6rn\u00f6jer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Tystnaden om de goda astronomiska nyheterna Som (gammal) part i m\u00e5let h\u00e5ller jag\u00a0 ju inte med i den generella kritiken att “allt \u00e4r massmedias fel”, men ibland undrar jag \u00f6ver tidningars, radio\/tv:s\u00a0 och nyhetsbyr\u00e5ers sn\u00e4va f\u00f6r att inte s\u00e4ga direkt gammaldags prioriteringar. Ett sp\u00e4nnande exempel blir hur svenska massmedier ska omtala det miljonstinna norska Kavlipriset… L\u00e4s mer »Nr 66 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3783"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3783"}],"version-history":[{"count":14,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3783\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3808,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3783\/revisions\/3808"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3783"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3783"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3783"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}