{"id":38197,"date":"2013-01-10T19:20:17","date_gmt":"2013-01-10T18:20:17","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=38197"},"modified":"2013-01-10T22:44:31","modified_gmt":"2013-01-10T21:44:31","slug":"nr-4-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/01\/10\/nr-4-2013\/","title":{"rendered":"Nr 4 2013"},"content":{"rendered":"

Minsta Kuiper-objektet hittat<\/h2>\n

UCLA-astronomen Hilke E Schlichting<\/strong> och hennes kolleger är specialister på KBO, Kuiperbältes-objekten i  planetsystemets utkanter. <\/p>\n

\"\"<\/a>Nu har Hilke uppenbarligen lyckats med  bedriften igen<\/a>, att genom 10 000-tals i arkiven förborgade "stjärntimmar" med hjälp av HST:s så kallade "Fine Guidance Sensors" komma åt en KBO-himlakropp med en radie på bara bara 530 ± 70 m.  När rymdblocket där ute i ingemansland under en bråkdel av en sekund ockulterade en av HST:s guidestjärnor, som rymdteleskopet leds efter,  kunde forskarna så småningom vaska fram besked:<\/p>\n

\u25ba Avståndet till detta KBO <\/strong>rör sig om 35 ± 9AU., alltså i stort sett  fyrtio ggr jordens avstånd från solen. Tala om en EXTREMT LITEN nål i en EXTREMT STOR höstack!<\/p>\n

\u25ba Forskarna har med friskt<\/strong> statistisk mod räknat, viktat och analyserat och upptäckt att även detta KBO ligger visavi ekliptikan i en lågvinklad region ( 6\"fdg\"6 respektive 14\"fdg\"4) där KBO större än 100 km i diameter tidigare identifierats.<\/p>\n

\u25ba KBO-studien bekräftar<\/strong> att här kan finnas upphov till en helt kometkoloni inom den så kallade Jupiter-familjen.<\/p>\n

\u25ba Observationerna understryker <\/strong>att Kuiper-bältet har påfallande likheter med motsvarande bälten kring andra stjärnor i Vintergatan.<\/p>\n

\u25ba Året var 1951 när den<\/strong> färgstarke amerikanen (Hollandsfödd!) Gerard Kuiper<\/strong> presenterade idén om ett bälte bortom Neptunus. Detta var bara en av Kuipers många bedrifter. Under krigsslutet deltog han i jakten på Hitlers <\/strong>atombombsforskare och lyckades dessutom i ren Hollywoodstil rädda Max Planck <\/strong>med fru till de västra delarna av Tyskland, mitt framför näsan på ryssarna förstås.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Guidestjärnans position (J 2000) ovan är förresten:<\/p>\n

♦ R.A.= 64.74065<\/p>\n

♦ DEC = 28.13064<\/p>\n

Asteroidbälte runt Vega<\/h2>\n

Som ett apropå till ovanstående, har Christian Vestwergaard<\/strong> påpassligt uppsnappat att astronomer identifierat ett asteroidbälte runt Vega<\/a>.<\/p>\n

\n

47 Tucanae granskad<\/h2>\n

Veckans pressmess från ESO handlar om den klotformiga stjärnhopen 47 Tucanae<\/a>, som fingranskats av ESO:s VISTA i infrarött ljus:
\n\t\tDen skarpa långexponeringen  visar upp även de svagare stjärnorna i 47 Tucanae, tack vare VISTA-teleskopets storlek, känslighet och observationsplats vid ESO:s observatorium Paranal i Chile.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

47 Tucanae har en fascinerande upptäcktshistoria. Nicolas Louis de Lacaille<\/strong> står som upptäckare 1751, han var en av de första kartläggarna av södra stjärnhimlen.  och Björn Stenholm <\/strong>har lovat att skriva om denne föregångare i vårt hus- och livorgan Populär Astronomi.<\/em> Så stay tune!<\/p>\n

Björn och hans Ann-Britt<\/strong> var nyligen i Sydafrika.<\/p>\n

Urania-observatorier då och nu<\/h2>\n

För oss här nere i Malmö\/Lund-området betyder Urania-observatoriet en alldeles speciell sak: dansken C Luplau Janssens<\/strong> observatorium i Köpenhamn. Janssen som blev vän till flera av oss i gamla MARS och som ju var en av Knut Lundmarks<\/strong> förtrogna. Med Luplau Janssens bortgång monterades observatoriet ner och teleskopet kom så småningom, här jag för mig,  att hamna på Jylland.<\/p>\n

Men Urania-observatoriet står för något annat också, Sveriges största privatobservatorium. Om dess senare. bittra öde tipsar Christian Vestergaard<\/strong> om här i en unik Youtube-film. <\/a>Eftersom jag inte kan nånting om bygget från början av T61:an och dess flytt och  inte känner till såelet bakom kulisserna så avstår jag från att kommentera. Lite sad är det onekligen att ta del av filmen.<\/p>\n

Vela-pulsaren<\/h2>\n

Lars Olefeldt <\/strong>har hittat en hyperaktuell filmsnutt om pulsaren i supernovaresten i Vela\/Seglets stjärnbild. Se den!<\/a><\/p>\n

En stllbild från NASA\/Chandra bjuder vi på:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Kitschig Einstein<\/h2>\n

Ett av de mest kitschiga och absurda stortyska "Hall of fame", Berömmelsens hus,  jag känner till, ligger utanför Regensburg – Walhalla, Ludvig I av Bayerns<\/strong> och hans skrytbygge till åminnelse av stora tyskar. Invigt på 1840-talet.<\/p>\n

Under Hitler<\/strong>-tiden kompletterades Walhalla med en hakkorsprydd byst av tonsättaren Anton Bruckner,<\/strong> den djupt kristne 1800-talskompositören Bruckner som defintivt inte hade haft något till övers för brunskjortorna.<\/p>\n

Walhalla finns fortfarande kvar och har på senare år kompletterats både med <\/span>Albert Einstein <\/strong>och Sophie Scholl,<\/strong> studenten  som avrättades av nazisterna för sin opposition mot Tredje riket. Men kitschigt är det likt förbaskat!<\/p>\n

KLICKA\/DUBBELKLICKA på bilden så ser du Einstein i understa raden till höger.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

\n\t\t <\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Minsta Kuiper-objektet hittat UCLA-astronomen Hilke E Schlichting och hennes kolleger är specialister på KBO, Kuiperbältes-objekten i  planetsystemets utkanter.  Nu har Hilke uppenbarligen lyckats med  bedriften igen, att genom 10 000-tals i arkiven förborgade "stjärntimmar" med hjälp av HST:s så kallade "Fine Guidance Sensors" komma åt en KBO-himlakropp med en radie på bara bara 530 ±… L\u00e4s mer »Nr 4 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38197"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=38197"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38197\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":38242,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38197\/revisions\/38242"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=38197"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=38197"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=38197"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}