{"id":3836,"date":"2010-06-03T13:43:43","date_gmt":"2010-06-03T12:43:43","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=3836"},"modified":"2010-06-03T16:37:35","modified_gmt":"2010-06-03T15:37:35","slug":"nr-68-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/06\/03\/nr-68-2010\/","title":{"rendered":"Nr 68 2010"},"content":{"rendered":"

Klart just nu: <\/span><\/h3>\n

Kavlipriset gick till tre teleskopbyggare<\/h2>\n

Precis nu kl 15.00 blev det k\u00e4nt att det norska astronomi\/astrofysik-priset,\u00a0 uppkallat efter fysikern och industrimannen Fred Kavli, i \u00e5r gick till trion Jerry Nelson, Raymond Wilson och Roger Angel, samtliga tre verksamma i byggena av extremt stora teleskop.<\/p>\n

Det \u00e4r andra g\u00e5ngen priset (“lilla Nobelpriset”) utdelas av Det Norske Videnskabs-Akademi<\/a>. Prissumman \u00e4r p\u00e5 1 miljon dollar. Ribban sattes h\u00f6gt n\u00e4r det flotta stj\u00e4rnpriset ffg:ade 2008, med kvasaruppt\u00e4ckaren Maarten Schmidt som en av vinnarna.<\/p>\n

Jag ber att f\u00e5 \u00e5terkomma i n\u00e4sta blogg med synpunkter p\u00e5 priset,\u00a0 pristagarna och deras\u00a0 verk.<\/p>\n

Prisutdelningen sker 7 september i Oslo (konserthuset), d\u00e5 den norske kungen, Harald, \u00f6verr\u00e4cker check, diplom och guldmedalj.<\/p>\n

Alla fakta om ockultationen 8 juli<\/h2>\n

Nu finns alla data tillg\u00e4ngliga om\u00a0 TBO:s\u00a0 och Kristianstad-v\u00e4nnerna i\u00a0 ASAK;s gemensamma ockultationsprojekt 8 juli<\/a> p\u00e5 bordet. Bra!<\/p>\n

8\u00a0 juli –\u00a0 med start 21:52 UT – ockulterar asteroiden Roma stj\u00e4rnan HIP 79593 (\u03b4-stj\u00e4rnan, Ormb\u00e4raren) under 5,6 sekunder. Asteroiden f\u00f6rv\u00e4ntas orsaka en magnitudf\u00f6r\u00e4ndring fr\u00e5n 2,73 (ursprungliga \u03b4-stj\u00e4rnans magnitud) till 13,5 mag, allts\u00e5 en drastisk\u00a0 minskning p\u00e5 10,77 mag (~10,8 mag). Mera “total” kan nog en ockultation inte bli.<\/p>\n

Kolla v\u00e5r TBO-sida, kolla alldeles speciellt kartan var du har b\u00e4st chans att uppleva fenomenet.<\/p>\n

Niklas Henricson, v\u00e5r observatoriechef, har s\u00e4kert inget emot MASSOR\u00a0 av observationer, rapporter och kommentarer, som sen servas vidare internationellt.<\/p>\n

Sk\u00e5l f\u00f6r pub-astronomin!!!<\/h2>\n

\"\"<\/a>Christian Vestergaard tipsar om ett helt nytt trivsel-astronomiskt fenomen:\u00a0 Pub-astronomi!!!!<\/a><\/p>\n

Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s engelsm\u00e4nnen, som inte hymlar om att kvarterskrogen, stark\u00f6l, chips,\u00a0 hygge och astronomiskt snack h\u00f6r ihop (f\u00f6r de som s\u00e5 vill, inget tv\u00e5ng). Id\u00e9n \u00e4r s\u00e5 enkel och genial att den m\u00e5ste f\u00f6rbjudas, men i v\u00e4ntan p\u00e5 det s\u00e5 l\u00e5t dig inspireras av de b\u00e4gge unga Oxford-astronomerna Renee Hlozeks och Chris Lintotts id\u00e9 att \u00e5ka runt och pub-snacka om stj\u00e4rnor, planeter och galaxer. Popul\u00e4rvetenskap p\u00e5 kvarterskrogsniv\u00e5!<\/p>\n

Det st\u00e5r inte n\u00e5nstans, vad jag vet,\u00a0 att vi inte f\u00e5r koppla av och prata stj\u00e4rnor samtidigt. Bra arbetsnamn f\u00f6r den svenska varianten kan ju f\u00f6rslagsvis vara:\u00a0 “En iskall p\u00e5 obsis”. Plus d\u00e5 dagens tema, t ex\u00a0 “Alkoholmolekyler i Vintergatan”. Nyligen kom det ju rapporter om vattenmolekyler i kosmos, s\u00e5 groggvirket \u00e4r redan hemma.<\/p>\n

Typiskt nog \u00e4r det Jodrell Banks och Onsalas\u00a0 radioastronomer som \u00e4r b\u00e4st p\u00e5\u00a0 mest och flest metanolmolekyler i universum. Sk\u00e5l f\u00f6r det!<\/p>\n

<\/p>\n

<\/p>\n

Neptunus koloxid resultat av kometkrasch?<\/h2>\n
\"Neptune\"
Tr\u00e4ffades av komet f\u00f6r bara n\u00e5gra hundra \u00e5r sedan? Foto: NASA\/JPL<\/figcaption><\/figure>\n

H\u00e4rom dan skrev Nature om den senaste teorin om varf\u00f6r Neptunus<\/a> stratosf\u00e4r inneh\u00e5ller s\u00e5 mycket koloxid, ju mer desto h\u00f6gre upp vi kommer. S\u00e5 sent som f\u00f6r ett par hundra \u00e5r sen kan gasplaneten ha tr\u00e4ffats av en gigantisk och fuktig iskomet, vilket skulle f\u00f6rklara varf\u00f6r det finns mer koloxid i\u00a0 stratosf\u00e4ren \u00e4n i l\u00e4gre atmosf\u00e4rlager.<\/p>\n

Misstankar om detta sakf\u00f6rh\u00e5llande har tidigare luftats genom radioastronomiska studier, men nu tycks infrar\u00f6da studier genom ESA:s Herschel-teleskop konfirmera misstankarna.<\/p>\n

Att koloxiden l\u00e4cker upp fr\u00e5n planetens inre r\u00e4cker inte f\u00f6r att f\u00e5 ekvationerna att g\u00e5 ihop. Yttre krafter har spelat en avg\u00f6rande roll och d\u00e5 tillh\u00f6r en komet “the usual suspects”.<\/p>\n

Neptunus, uppt\u00e4ckt 1846,\u00a0 \u00e4r solsystemets yttersta planet och ligger just nu i h\u00f6ststj\u00e4rnbilden Aquarius, Vattumannen. B\u00f6r kunna ses p\u00e5 v\u00e5ra breddgrader s\u00e5 sm\u00e5ningom om man har ett litet teleskop och vet exakt Decl och R.A., vilka hittas dag f\u00f6r dag p\u00e5 en massa sajter – t ex <\/a>denna <\/a>www,nightskyatlas.com<\/a>.<\/p>\n

Ett f\u00e4rgglatt observatorium!<\/h2>\n

Jakten p\u00e5 annorlunda observatoriebyggen och deras arkitektur\u00a0 g\u00e5r vidare, och i dag landar vi i Inselheim R\u00fcstringen,\u00a0 p\u00e5 den ostfrisiska \u00f6n Wangerooge n\u00e5gra mil norr om Bremerhaven, n\u00e5gra mil s\u00f6der om Helgoland utanf\u00f6r v\u00e4stra Tyskland – p\u00e5 Sternwarte Wangerooge .<\/p>\n

\"\"<\/a>
Kul f\u00e4rgs\u00e4ttning!<\/figcaption><\/figure>\n

Detta \u00e4r ett skolobservatorium, ett modern s\u00e5dant utrustat med Carl Zeiss-refraktor, en Celestron 14-reflektor m m.<\/p>\n

Om verksamheten i dag vet jag inte s\u00e5\u00a0 mycket, hemsidan har n\u00e5gra \u00e5r gamla\u00a0 astrobilder<\/a>. Men det \u00e4r ju s\u00e5 med denna typ av observatorier, kommer det gymnasieelever med intresse lever ocks\u00e5 teleskopen upp. Allm\u00e4nheten verkar d\u00e5 och d\u00e5 f\u00e5 bes\u00f6ka observatoriet. Ska du ut och segla i dessa trakter i sommar, kolla g\u00e4rna upp hur det ligger till.<\/p>\n

PS.<\/p>\n

En som ofta varit i\u00a0 trakterna som fritidsseglare \u00e4n min gamle Rotarykompis Bo \u00c5hnebrink, som ber\u00e4ttar om f\u00f6rr\u00e4diska rev typ Borkumriff, om bad,\u00a0 om kurhotell och annat se- och upplevelsev\u00e4rt.<\/p>\n

– Den mest k\u00e4nda av de Ostfrisiska kur-\u00f6arna \u00e4r\u00a0 Norderney med pamiga byggnader och brunnsorkester.
\nWangerooge har jag bara sett p\u00e5 avst\u00e5nd d\u00e5 man h\u00e5ller r\u00e4tt l\u00e5ngt ut fr\u00e5n \u00f6n f\u00f6r att n\u00e5 Elbemynningen.<\/p>\n

Vill man l\u00e4sa n\u00e5got sp\u00e4nnande om dessa \u00f6ar, och det vill man ju, rekommenderar Bo den snart hundra\u00e5riga engelska spionromanen av Erskine Childers Riddle of the sands<\/em> , som tr\u00e4ffar st\u00e4mningsl\u00e4get n\u00e4sta p\u00e5 pricken.<\/p>\n

– Alla sk\u00e4l att bes\u00f6ka dessa \u00f6ar \u00e4r goda!<\/p>\n

Stj\u00e4rnsk\u00e5deri p\u00e5 Antarktis<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Testinstrument vid Concordia. \u00a9 A. AGABI<\/figcaption><\/figure>\n

Vinternattens k\u00f6ld \u00e4r h\u00e5rd… inte minst nu p\u00e5 Antarktis, men det m\u00e5ste vara fantastiska stj\u00e4rnn\u00e4tter d\u00e4r nere vid randen till Sydpolen. I det eviga m\u00f6rkret.<\/p>\n

Antarktis \u00e4r ett veritabelt eldorado f\u00f6r olika sorters forskning kring\u00a0 v\u00e5r egen planet och resten av universum, och stora planer hyses p\u00e5 den astronomiska sidan. Kineserna \u00e4r i farten p\u00e5 sin sida av kontinenten, Dome A, och p\u00e5 det som kallas Dome C – en bergknalle p\u00e5 \u00f6stra Antarktis – har sedan l\u00e4ngre fransm\u00e4n och italienare utf\u00f6rt en del astronomiska observationer vid sin s k Concordia station.<\/p>\n

F\u00f6rstudier inf\u00f6r framtida byggen p\u00e5g\u00e5r. Seeingen \u00e4r s\u00e5 gott som perfekt h\u00e4r, de turbulenta vindarna sveper h\u00e4r s\u00e5 l\u00e5gt som p\u00e5 30 meters h\u00f6jd och de \u00e4r m\u00f6jliga att besegra dels genom adaptiv optik, dels genom att f\u00f6rl\u00e4gga teleskopen \u00d6VER 30 m:s h\u00f6jd.<\/p>\n

N\u00e4rstudier av solen, jakt p\u00e5 exoplaneter, kosmologi i vid mening, infrar\u00f6da studier genom interferometri och samk\u00f6rning med rymdbaserade teleskop, \u00e4r n\u00e5gra forskningsobjekt, som den huvudansvarige Nice-atronomen Nicholas Epschtein ber\u00e4ttar om i en n\u00e4tintervju f\u00f6r\u00a0 International Polar m Foundation<\/a>. Artikeln inneh\u00e5ller massor av l\u00e4stips.<\/p>\n

Just nu rapporteras tempen vid Dome C till behagliga -60 grader Celsius. N\u00e4stan vindstilla.\u00a0 M\u00f6rker. Brrrr… perfekt!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Klart just nu: Kavlipriset gick till tre teleskopbyggare Precis nu kl 15.00 blev det k\u00e4nt att det norska astronomi\/astrofysik-priset,\u00a0 uppkallat efter fysikern och industrimannen Fred Kavli, i \u00e5r gick till trion Jerry Nelson, Raymond Wilson och Roger Angel, samtliga tre verksamma i byggena av extremt stora teleskop. Det \u00e4r andra g\u00e5ngen priset (“lilla Nobelpriset”) utdelas… L\u00e4s mer »Nr 68 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3836"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3836"}],"version-history":[{"count":42,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3836\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3896,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3836\/revisions\/3896"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3836"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3836"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3836"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}