{"id":38427,"date":"2013-01-20T20:35:57","date_gmt":"2013-01-20T19:35:57","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=38427"},"modified":"2013-01-20T20:53:27","modified_gmt":"2013-01-20T19:53:27","slug":"nr-8-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/01\/20\/nr-8-2013\/","title":{"rendered":"Nr 8 2013"},"content":{"rendered":"<h2>En galaxbj&auml;sse i universum<\/h2>\n<p>F&ouml;r en tid sen offentliggjorde Caltechs och NASA:s projekt GALEX (Galaxy Evolution Explore)&nbsp; <a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/mission_pages\/galex\/galex20130110.html\">ny info om NGC6872<\/a>, en v&auml;xelverkande GIGANT som nu klassas som den oj&auml;mf&ouml;rbart st&ouml;rsta k&auml;nda spiralgalaxen.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/NGC_6872_MAJ2009_10_1.gif\"><img decoding=\"async\" width=\"177\" height=\"177\" alt=\"\" class=\"alignleft size-full wp-image-38459\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/NGC_6872_MAJ2009_10_1.gif\" style=\"width: 102px; height: 102px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/NGC_6872_MAJ2009_10_1.gif 177w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/NGC_6872_MAJ2009_10_1-150x150.gif 150w\" sizes=\"(max-width: 177px) 100vw, 177px\" \/><\/a>Avst&aring;ndet mellan ytterspetsarna i denna stavspiral &auml;r 522 000 ljus&aring;r, fem ggr Vintergatans utstr&auml;ckning.<\/p>\n<p>En av galaxgigantens utforskare &auml;r v&aring;r egen <strong>Cathy Horellou,<\/strong> verksam p&aring; Onsala rymdobservatorium. Hon och kollegan <strong>B&auml;rbel Koribalski<\/strong> <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/astro-ph\/0701291\">kom 2007 med rapporten &quot;Stars and Gas in the Very Large Interacting Galaxy NGC6872&quot;,<\/a> som byggde p&aring; komplexa N-kroppssimuleringar och 21 cm:s HI-observationer med hj&auml;lp av ATCA (Australia Telerscope Compact Array).<\/p>\n<p>Simuleringarna gav till resultat en ovanligt bra &ouml;verenst&auml;mmelse med verkligheten d&auml;r ute, 212 miljoner ljus&aring;r fr&aring;n oss.<\/p>\n<p>Bilden nedan &auml;r en f&auml;rsk kompositbild, den bygger dels p&aring; ESO:s optiska VLT-studie, dels p&aring; upptagningar i ultraviolett genom GALEX och Spitzer-sonden.<\/p>\n<p>Till v&auml;nster inom cirkeln syns en bara i UV synlig dv&auml;rggalax, som best&aring;r av en m&auml;ngd unga heta stj&auml;rnor. IC4970 &auml;r den lilla elliptiska&nbsp; galaxen ovanf&ouml;r spiralens mittparti.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/01114013_pia16613-640_600.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"600\" height=\"328\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-38466\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/01114013_pia16613-640_600.jpg\" style=\"width: 497px; height: 272px;\" title=\"Bildk\u00e4lla: NASA's Goddard Space Flight Center\/ESO\/JPL-Caltech\/DSS\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/01114013_pia16613-640_600.jpg 600w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/01114013_pia16613-640_600-300x164.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 600px) 100vw, 600px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Enligt Onsala-studien kom IC4970 som n&auml;rmast grannen f&ouml;r 130 miljoner &aring;r sen, och f&ouml;ljde sen en kosmisk kurs l&auml;ngs samma plan som spiralen och i samma riktning. Detta bekr&auml;ftas nu ocks&aring; av GALEX-genomg&aring;ngen.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/cathy_20091.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-38461\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/cathy_20091-300x225.jpg\" title=\"Cathys galaxstudie bekr\u00e4ftas . Foto: Robert Cumming\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/cathy_20091-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/cathy_20091-1024x768.jpg 1024w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>N&auml;r galaxer m&ouml;ts p&aring; det h&auml;r s&auml;ttet i universum och famnar varandra, orsakar de v&auml;ldiga st&ouml;rningar i gas- och stoftmolnen med intensiv stj&auml;rnbildning som f&ouml;ljd.<\/p>\n<p>NGC6872 &auml;r ett praktexempel p&aring; hur spiralgalaxer bildas och byggs upp genom kannibalism i kosmos.<\/p>\n<p>Himlakropparna ing&aring;r i en ber&ouml;md galaxhop i sydstj&auml;rnbilden Pavo\/P&aring;f&aring;geln.<\/p>\n<h2>Kaffe med dopp och solf&ouml;rm&ouml;rkelse<\/h2>\n<p>Nordiska Museet sitter p&aring; en fantastisk samling bilder av fotografen <strong>Karl Heinz Hernried.<\/strong> N&auml;r<strong> Christian Vestergaard<\/strong> var inne om museets digitala samling h&auml;rom dan, sprang han p&aring; denna fantastiska studie av ett antal kaffedrickande damer.<\/p>\n<p>Dagen var 30 juni och &aring;ret var 1954, d&aring; den&nbsp; senaste totala solf&ouml;rm&ouml;rkelsen &auml;gde rum &ouml;ver Sverige. Kaffe med dopp och solf&ouml;rm&ouml;rkelse&#8230; ingen d&aring;lig kombo.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/Kvinnor-p\u00e5-uteservering-inv\u00e4ntar-solm\u00f6rm\u00f6rkelsen-30-juni-1954.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-38471\" height=\"380\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/Kvinnor-p\u00e5-uteservering-inv\u00e4ntar-solm\u00f6rm\u00f6rkelsen-30-juni-1954.jpg\" title=\"Kvinnor p\u00e5 uteservering inv\u00e4ntar solm\u00f6rm\u00f6rkelsen 30 juni 1954. Foto: Karl Heinz Hernried\/Nordiska Museet\" width=\"431\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/Kvinnor-p\u00e5-uteservering-inv\u00e4ntar-solm\u00f6rm\u00f6rkelsen-30-juni-1954.jpg 431w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/Kvinnor-p\u00e5-uteservering-inv\u00e4ntar-solm\u00f6rm\u00f6rkelsen-30-juni-1954-300x264.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 431px) 100vw, 431px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Sj&auml;lv var jag en liten parvel i H&ouml;&ouml;r som stod med sotat glas och s&aring;g fenomenet. Jag tror att det var denna upplevelse som lockade in mig p&aring; det astronomiska sp&aring;ret.<\/p>\n<h2>Astro-OS i Vilnius<\/h2>\n<p>&Aring;rets internationella astronomiolympiad &auml;ger rum i september i Vilnius, i Litauen, ber&auml;ttar <strong>Christian V<\/strong>.<\/p>\n<p>OIympiaden riktar sig till skolungdom i &aring;ldern 14-18 &aring;r och har &auml;gt rum sen 1996.<\/p>\n<p><a href=\"http:\/\/iao2013.org\/\">Info kommer fortl&ouml;pande h&auml;r.<\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/logo_13_3.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-38474\" height=\"150\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/logo_13_3.png\" title=\"\" width=\"239\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Ingen vanlig brunnsborrning p&aring; Mars<\/h2>\n<p>Utforskningen av Mars &auml;r en l&aring;ng saga med f&ouml;rhoppningsvis lyckligt slut: Att vi hittar de d&auml;r molekyl&auml;ra byggstenarna som bevisar att det har funnits n&aring;n form av primitiv t liv p&aring; planeten i tidernas begynnelse. Centralt i den ekvationen &auml;r om det funnits vatten p&aring; v&aring;r r&ouml;da granne. De indirekta bevisen har staplats p&aring; varandra.<\/p>\n<p>Hos cyberrymdskollegan <strong>Karl Aartoj&auml;rvi<\/strong>, som driver <a href=\"http:\/\/rymdsond.blogspot.se\/\">bloggen Rymdsonder<\/a> uppm&auml;rksammades senast unika bilder fr&aring;n <a href=\"http:\/\/www.esa.int\/Our_Activities\/Space_Science\/Reull_Vallis_a_river_ran_through_it\">ESA:s Mars Express, som visar uttorkade flodf&aring;ror p&aring; Mars<\/a>.<\/p>\n<p>Vi ser Reull Vallis, fotograferad under varv nr 10657 14 maj i fjor &#8211; uppl&ouml;sningen 16 m\/pixel!<\/p>\n<p>Flodf&aring;ran &auml;r drygt 7 km tv&auml;rs&ouml;ver och har ett djup p&aring; 3000 m. Dess geologi &auml;r extremt snarlik glaci&auml;rpartier p&aring; jorden.<br \/>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/Reull_Vallis_node_full_image.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"625\" height=\"272\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-38477\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/Reull_Vallis_node_full_image.jpg\" style=\"width: 488px; height: 213px;\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESA\/DLR\/FU Berlin (G. Neukum)\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/Reull_Vallis_node_full_image.jpg 625w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/Reull_Vallis_node_full_image-300x130.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 625px) 100vw, 625px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Jag h&aring;ller med Karl om att ESA:s bildrikedom ofta &auml;r ett str&aring; vassare &auml;n mycket som kommer fr&aring;n NASA. Med undantag dock fr&aring;n de senaste Curiosity-bilderna, som ocks&aring; handlar om vatten p&aring; Mars.<\/p>\n<p>F&ouml;r f&ouml;rsta g&aring;ngen<a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/mission_pages\/msl\/multimedia\/pia16567.html\"> ska nu Curiosity borra sig ner i Marsytan<\/a>, och f&ouml;rhoppningen &auml;r att vi ska finna sp&aring;r efter den d&auml;r molekylen H<sub>2<\/sub>0. KLICKA p&aring; bilden s&aring; ser du i detalj var borrningen ska &auml;ga rum:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/719188main_pia16567-43_946-710-1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-38480\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/719188main_pia16567-43_946-710-1-300x225.jpg\" title=\"Marsytan p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll... Foto:NASA\/JPL-Caltech\/MSSS\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/719188main_pia16567-43_946-710-1-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/719188main_pia16567-43_946-710-1.jpg 946w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Min far var n&aring;gra &aring;r&nbsp; brunnsborrare mitt i Sk&aring;ne, ett h&aring;rt och f&ouml;ga l&ouml;nande jobb, om&auml;nskligt p&aring; de kalla vintrarna, s&aring; jag k&auml;nner ju viss sp&auml;nning inf&ouml;r kommande fynd.<\/p>\n<h2>Lektion i &quot;en miljard&quot;<\/h2>\n<p>Inom astronomin sv&auml;nger vi oss med gigantiska tal och siffror. S&aring; tack till min gamle chefredakt&ouml;r<strong> Ulf M&ouml;rling<\/strong>, som l&auml;r mig att en miljard &#8211; 1 000 000 000 &#8211; &auml;r en hyggligt stor och obegriplig entitet.<\/p>\n<p>&#8211; F&ouml;r en miljard sekunder sen var det 1959&#8230; f&ouml;r en miljard minuter sen&nbsp; levde Jesus&#8230; f&ouml;r en miljard timmar sen var det sten&aring;ldern.<\/p>\n<h2>En nagelbitande historia&#8230;<\/h2>\n<p>Den personliga hygienen f&ouml;r astronauter ute i rymden, &auml;r ett &auml;mne som vi kanske inte t&auml;nker p&aring; varje dag.&nbsp;<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/nagelsax1.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"252\" alt=\"\" class=\"alignleft size-medium wp-image-38488\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/nagelsax1-300x252.jpg\" style=\"width: 67px; height: 56px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/nagelsax1-300x252.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/nagelsax1.jpg 500w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>Men &auml;ven astronauter har r&auml;tt till lite f&aring;f&auml;nga, alla har r&auml;tt till manikyr och doftegott, m&auml;n ska raka sig, h&aring;ret ska klippas och det ska naglarna ocks&aring;. Det &auml;r<strong> Lars Olefeldt<\/strong> som <a href=\"http:\/\/www.youtube.com\/watch?v=xICkLB3vAeU\">hittat en filmsnutt d&auml;r vi f&aring;r l&auml;ra oss hur det g&aring;r till<\/a> att klippa naglar ombord p&aring; ISS.<\/p>\n<p>Den kanadensiske astronauten <strong>Chris Hadfield<\/strong> undervisar och p&aring;pekar att det g&aring;r inte att sitta i tyngdl&ouml;st l&auml;ge och klippa naglar, f&aring;r d&aring; sprids nagelbitarna &ouml;ver hela farkosten, folk kan f&aring; dem i &ouml;gonen, andas in dem etc etc. Hur kul &auml;r det?<\/p>\n<p>Det skulle f&ouml;rresten vara intressant att kolla vad de kvinnliga astronauterna har i sina handv&auml;skor ombord d&auml;r uppe.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/tumblr_lzo74lI8D71qfdrldo1_500.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-38490\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/tumblr_lzo74lI8D71qfdrldo1_500-233x300.jpg\" title=\"\" width=\"233\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/tumblr_lzo74lI8D71qfdrldo1_500-233x300.jpg 233w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/tumblr_lzo74lI8D71qfdrldo1_500.jpg 470w\" sizes=\"(max-width: 233px) 100vw, 233px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En galaxbj&auml;sse i universum F&ouml;r en tid sen offentliggjorde Caltechs och NASA:s projekt GALEX (Galaxy Evolution Explore)&nbsp; ny info om NGC6872, en v&auml;xelverkande GIGANT som nu klassas som den oj&auml;mf&ouml;rbart st&ouml;rsta k&auml;nda spiralgalaxen. Avst&aring;ndet mellan ytterspetsarna i denna stavspiral &auml;r 522 000 ljus&aring;r, fem ggr Vintergatans utstr&auml;ckning. En av galaxgigantens utforskare &auml;r v&aring;r egen Cathy&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/01\/20\/nr-8-2013\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 8 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38427"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=38427"}],"version-history":[{"count":59,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38427\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":38500,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38427\/revisions\/38500"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=38427"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=38427"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=38427"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}