\u25ba Den första trippelasteroiden<\/strong> var ett faktum.<\/p>\n Franck Marchis.<\/strong> astronom knuten till University of California, Berkeley, med franska kolleger, stod för bedriften – berömde "Pluto-dödaren" Mike Brown<\/strong> hade tidigare upptäckt en av månarna. Från och till har Sylvia, som påminner om en potatis och har storleken 380 x 260 x 230 km, med sina månar ockulterat stjärnor. Härom året kunde forskarna tack vare Sylvia-systemet slå fast att den förmörkade stjärnan i själva verket var – binär!<\/p>\n 4 februari – vettig kvällstid i Sverige – är det dags igen. Se förrförra W-bloggen!<\/p>\n Bra info finns hela tiden på Astronets sajt.<\/a><\/p>\n Ockultationens bana syns här – KLICKA på bilden!<\/p>\n Det är klart att vi som missionärer för vår kära vetenskap, med stor spänning ser fram mot kometen C\/2011 L4 PANSTARRS<\/u> och dess uppdykande på norra stjärnhimlen i mars.<\/p>\n På Tycho Brahe-observatoriets hemsida finns fyllig info – för illustrationen svarar Peter Linde<\/strong>:<\/p>\n Kometen – upptäckt med "världens största digitalkamera" Pan-STARR 1 (<\/strong>Panoramic Survey Telescope & Rapid Response System) på Hawaii 2011 – kommer att kunna ses med början drygt en timma efter solnedgången, så det blir "kometshow" på vettig kvällstid för den stora allmänheten. Mot mitten av mars bör den kunna ses riktigt bra.<\/p>\n Vi återkommer, men larmet gå: Det här kan bli en riktig bra PR-grej för astronomiintresset i vår.<\/p>\n Apropå tidigare W-bloggsnotisen om golfande astronauter, så denna erinran från en golftränare som Jesper Aspegren<\/strong> kände:<\/p>\n – Först håller du upp i tre veckor, sen lägger du av helt.<\/p>\n Tack för tipset.<\/p>\n W-bloggens nyhetsjagande flitmyra Bertil Falk<\/strong> har hittat en artikel i Huffington Posts nätupplaga<\/a> i vilken pläderas för att USA bör skaffa sig tekniken att skicka upp nukleärt drivna raketer. Ettupprop för saken finns på nätet.<\/p>\n "Nukleärt" krut är bättre ur många synpunkter än kemiska drivmedel, framför allt kan de lyfta tyngre grejor upp och ut i rymden.<\/p>\n Kvasaren SDSS J1106+1939<\/u> kan skrivas in i läroböckerna som den kvasar som sprätter ut mest energi – ungefär 100 ggr mer än Vintergatans samlade energiutstrålning över hela det spektrala fältet.<\/p>\n Tack till Christian Vestergaard<\/strong> som påminner om den spektakulära nyheten. Ett ESO\/VLT-pressmess från i november i fjor finns här<\/a>.<\/p>\n Upptäckten spär på teoretikernas bekymmer att få debit och kredit att gå ihop i universums begynnelse.<\/p>\n .. i grenen "antalet potentiella soltimmar" just nu<\/a>. 27.1 har vi – på papperet – drygt 8 timmars sol per dygn. Kiruna ligger sist.<\/p>\n Men som jag sagt till Lars Olefeldt<\/strong>, som tipsat om sajten, kom igen om ett halvår. I fem veckor går solen överhuvud taget inte ner över Kiruna.<\/p>\n Dirigenter har för vana att bli gamla.<\/p>\n Anders Nyholm <\/strong>sprang på en uppgift i tidskriften The Observatrory<\/em> från 1923. Astronomen Mrs Thomas Styan<\/strong> firade sin 100:e födelsedag, och tidningarna ryckte ut. Som flicka hette hon Frances Sarah Lake<\/strong> och var född i Stockport – på Georg IV:s<\/strong> tid!<\/p>\n Frances gifte sig samma år som The Great Exhibition<\/u> ägde rum i London.<\/p>\n Mrs Styan hade långt upp i åren ett teleskop för att spana in stjärnorna.<\/p>\n Tyvärr vet ingen av oss vad hon arbetade med rent astronomiskt, för vem och när och var.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Uppdrag för amatörer (1): Sylvia-ockultationen närmar sig Historien bakom asteroiden 87 Sylvia är ganska fantastisk. Upptäckten skedde redan 1866, från Indiens horisont, och sen fick astronomerna invänta bygget av ESO:s 8,2-meters VLT-teleskop kallat Yepun innan den stora SENSATIONEN var ett faktum härom året: \u25ba Att Sylvia omges av två små asteroidmånar! \u25ba Den första trippelasteroiden… L\u00e4s mer »Nr 11 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38653"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=38653"}],"version-history":[{"count":44,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38653\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":38709,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38653\/revisions\/38709"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=38653"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=38653"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=38653"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
\n\tAsteroiden snurrar ett varv kring sin axel på drygt 5 timmar, så här går det undan. Olika teorier är i svang, kanske uppstod tripletten genom en kollision eller genom sönderbrytning<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/eso0526a-1.jpg\" "\\"Foto:")
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nUppdrag för amatörer (2):
\n\t<\/u><\/h3>\nLjusstark komet i vår<\/h2>\n
<\/a><\/h2>\nGolf i kosmos – ett PS<\/h2>\n
Upprop för kärnkraftsdrivna raketer<\/h2>\n
Inget kvasirekord!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nMalmö leder stadskampen…<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n100-årig astronom<\/h2>\n
<\/a>Det har astronomer också. Vi kunde glädja oss över att vår medlem Greta Andersson<\/strong>, som avled i fjor, blev nästan 110 år gammal. Hon såg Halleys komet både 1910 och 1986 och hon var garanterat den äldsta kvinnliga amatörastronomen i världen – i Finland höll amatören Aarne Arvonen<\/strong> rekordet (´född 1897, avliden 2009) tror vi på den manliga sidan.<\/p>\n