![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/APM-Apo-Bino-12-inch-20.jpg\" "\\"Foto:")
<\/a><\/p>\nOptiker och tekniker knutna till företaget APM har nu byggt färdigt en riktig bjässe på 2000 kg ("Die Optiken: APM-LZOS 304 mm F\/7.5 Triplet ED"), och vi kan bara gratulera tyskarna till det här snygga bygget och gratulera beställaren – en person i Kina.<\/p>\n
När Christian Vestergaard <\/strong>tipsade mig om bygget, kunde jag inte låta att fråga mig själv och CV: Hur fasen ser fordralet ut?<\/p>\n APM är ett typiskt litet entreprenörföretag i vår bransch, i tyska Rehlingen. APM bygger eget men är också återförsäljare för andra teleskopmärken, bl a ryska, och har, vad jag förstår, en världsvid kundkrets. Företagets hemsida finns här.<\/a><\/p>\n Supernovaforskaren Weidlong Li<\/strong>, som var med om att lösa gåtan bakom den stora smällen SN2011fe<\/u> i M101, Ursa Major\/Stora Björnen, hedras i en minnesartikel i Science<\/em> 4 januari i år. Titeln är "Death of A Star", och författaren är hans vän och kollega Yudhijit Bhattacharjee.<\/strong><\/p>\n Få dagar innan en viktig rapport publicerades i december 2011 om supernovan med Weidlong Li som medförfattare, begick han självmord, Bakom låg djupt olyckliga personliga omständigheter.<\/p>\n När vår förening gästade Vattenhallen och lundaplanetariet i förra veckan, lät Anna S. Árnadóttir <\/strong>framskymta att planetariet även ska användas framöver i den högre astronomiundervisningen, att önskemål finns om specialprogram för studenter och doktorander.<\/p>\n Den som gräver i historien finner dock att redan på 60-talet utförde den behavouristiske ekologen Stephen Emlen<\/strong> ett banbrytande experiment, som visade att den i USA och Canada frekventa flyttfågeln indigofinken (passerina cyanea) under sin nattflygning följde vissa stjärnstråk på planetariets innerglob.. När stjärnbildena ändrades, ändrade även flyttfåglarna sin flygriktning.<\/p>\n Polstjärnan var central i dessa studier, och när Emlen lurade fåglarna genom att låta Betelgeuse agera polstjärna och himlavalvet snurrade runt Betelgeuse, så följde fåglarna Betelgeuse i stället.<\/p>\n Forskningen ägde rum på Robert T. Longway Planetarium<\/u>, Flint, Michigan, hösten 1964<\/p>\n För inte så många år sedan upptäckte danska forskare i Odense att knubbsälar ute till havs under bar himmel och på nattid också följer stjärnstråk och att de kan urskilja enskilda stjärnor ner till magnituden 4,4.<\/p>\n Här användes för övrigt ett specialkonstruerat "swimming planetarium" för att testa sälarnas orienteringsförmåga.<\/p>\n Lästips i ämnet:<\/p>\n \u261b Lundaforskarnas sensationella upptäckt berättas i ett mess från Lunds universitet hä<\/a>r.<\/p>\n \u261b Indigofinkens celesta nattnavigerng berättas på Stephen T Emlens <\/strong>hemsida, Cornell University. \u261b Rapporten om knubbsälarnas förmåga att navigera efter stjärnorna<\/a> kom 2008.<\/p>\n 13 av 27 dvärggalaxer runt M31, Andromedagalaxen, ligger i ett tunt plan, bara 13 kpc tjockt, och rör sig dessutom i samma riktning som vår galaxgranne.<\/p>\n Vintergatan ligger i samma plan som de tretton, och frågan är den gamla vanliga: Jag skulle vilja påstå som ett "kosmologiskt axiom" att INGET är en slump i vårt universum. Universums skapelse, something from nothing, kan jag köpa rent intellektuellt, men inte det som sen följt. Naturlagarna i vår upplaga, vår bubbla, av multiversum styr i stort (kosmologi) och smått (kvantvärlden), även så i den lokala galaxhopen, där delar och helhet hör ihop. <\/p>\n 20 januari i år sågs detta fenomen<\/a> vid Vejbystrand och nu undrar alla: Vad är det?<\/p>\n Bra fråga.<\/p>\n Eftersom det handlar om solnedgången mot väster (Danmark). och det blurriga och ljusa – solbelysta? – föremålet försvinner bakom molnen, gissar jag på höghöjdsmeteorologi. Eller kanske en kondensknorr efter ett plan? Copenhagen Airport är inte långt bort.<\/p>\n W-bloggens Lars Olefeldt <\/strong>bor i närheten och tipsade om Youtubefilment.<\/p>\n Jag är öppen för uppslag.<\/p>\n Lördagen 16 mars fyller Malmöbiografen Royal 52 år, och jag har ett allvarligt menat förlag:<\/p>\n Denna dag firar även Sebastian Rosacker<\/strong>, operasångaren, sin 60-årsdag, och han gör det genom att i samarbete med SF Bio presentera en riktig cinenastisk nostalgitripp: Visning på STORDUK på Royal av den sanslöst roliga flygfilmen Dessa fantastiska män i sina flygande maskiner.<\/em><\/p>\n Jag kommer att vara på plats, dels för att jag är kompis med Sebastian men dels också för att allt som utmanar gravitationen är av intresse. Och denna klassiska humorfilm gör allt vad den kan för att motbevisa Isaac Newton<\/strong>…<\/p>\n – Royal är unik och är en av ett fåtal biografer som fortfarande kan visa film i 70mm-format och, rätta mig om jag har fel, jag tror Royal är den biograf med möjligheten att visa film i detta format som idag har den största duken i Europa, säger Sebastian.<\/p>\n \t– Just därför tänker jag fira min 60-årsdag där.<\/p>\n Så här enkelt är det att fixa biljetter: Varje måndag från och med i idag 28 januari mellan kl. 18 & 20 finns Sebastian i Royals biljettkassa för att dela ut GRATISBILJETTER. Det finns några hundra kvar.<\/p>\n – Vem som vill är hjärtligt välkommen till en eftermiddag med risk för många skratt. Biljetterna kostar inget. Kaffe & kaka får ni i pausen. <\/p>\n \t– Vill ni gratulera mig önskar jag inga saker eller blommor. I så fall endast ett bidrag av ekonomisk art. <\/p>\n \tVisningen är lördagen den 16 mars kl. 14.00<\/strong><\/u><\/p>\n Sebastian har i stort sett varje år visat klassiska 70 mm-filmer på Royal och jag arbetar oförtrutet vidare på att han nästa år ska visa Stanley Kubricks <\/strong>rymdepos 2001 – Ett rymdäventyr.<\/em> I ORIGINALSTORLEK!!! Världens största fältkikare Från min balkong i stora stan Malmö är det ett par fältkikare som utgör mina instrument : En 12×50 och en 10×25. Det räcker för mig numera. Men det är klart att "man" blir avundsjuk för att inte säga direkt förtröden när man ser vad tyskarna skapat nere i Baden Baden –… L\u00e4s mer »Nr 12 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38713"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=38713"}],"version-history":[{"count":56,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38713\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":38873,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38713\/revisions\/38873"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=38713"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=38713"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=38713"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\nTragiskt minne<\/h2>\n
Ett planetarium är också ett laboratorium<\/h2>\n
<\/a>Att planetarier kan användas som sofistikerade "labb" visades eftertryckligt i förra veckan, då nyheten om dyngbaggarna och deras förmåga att orientera sig efter Vintergatan kablades ut över världen. Lundaforskaren, välkända tv-personligheten Marie Dacke <\/strong>(t v) har tillsammans med kolleger i Lund och i Pretoria, Sydafrika, genom studier av dyngbaggar i miljöer inuti planetarier gjort denna första historiska upptäckt: Insekter orienterar sig efter vintergatsstråket.<\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n\t<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nDvärggalaxerna runt M31<\/h2>\n
\n\tÄr det en tillfällighet eller….? Rapporten tål att läsas.<\/a><\/p>\nUFO i Vejbystrand<\/h2>\n
Ett tips – missa det inte!<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n
\n\t <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"