Härom dan var även vår nuvarande utrikesminister Carl Bildt<\/strong> i Chile och skrev entusiastiskt i sin blogg <\/a>om sitt och politikerkollegernas besök på Paranal och jämförde uppdraget för ESO med uppdraget för CERN:<\/p>\n Några citat: \tDet var här allting började, och samtidigt som man med de allt större instrumenten vid European Southern Observatory här kryper allt närmare denna början, försöker man ju på CERN finna de partiklar som kan bidra till att förklara det allra första skeendet."<\/p>\n \t\u25ba "Det var ett långt sökande<\/strong> världen över som ledde till att man började att bygga europeiska observatorier just här. Mitt ute i öknen är nedsmutsningen med ljus minimal, och atmosfäriska förhållanden ger här också större klarhet än man kunna finna någon annanstans.<\/p>\n \tSverige tillhörde de nationer som var med redan när detta började för mer än 50 år sedan, och vi bidrar såväl med närmare 40 miljoner kronor om året som med forskare som kommer hit för att utnyttja jätteteleskopens möjligheter." \u25ba "Och frågorna som <\/strong>söker svar är många.<\/p>\n \tOm några månader kommer man här att se hur ett gigantiskt galaktiska moln börjar sugas ner i ett svart hål i själva kärnan av vår egen galax, och väntar då på ett fyrverkeri av olika fenomen att observera.<\/p>\n \tOch ständigt byggs verksamheten ut. I mars invigs en ny stor anläggning för radioastronomi i en annan del av öknen."<\/p>\n \t\u25ba "Inom ett decennium <\/strong>hoppas man kunna ta i drift det Extremely Large Telescope som kommer att byggas på en bergstopp rätt nära nuvarande Very Large Telescope. Med det borde man kunna se hur den allra första stjärnan bildades.<\/p>\n \tDå får vi nya svar, men med all säkerhet också nya frågor. Mänsklighetens sökande efter kunskap går vidare. Och vi européer förblir i den mänskliga nyfikenhetens allra främsta frontlinje."<\/p>\n När rymdfärjan Columbia i dagarna för tio år sen förintades i atmosfären och med den besättningen på sju astronauter, förstördes också alla vetenskapliga experiment ombord. Eller…? Nej, det visar sig att ett antal stryktåliga maskar inte bara överlevde<\/a> den vansinniga hettan, det hittades också bland vrakresterna och har forskats på.<\/p>\n Helt otroligt!<\/p>\n Ett asteroidiskt rekordmöte är på gång: Runt 15 februari, berättar Anders Nyholm<\/strong> från obsis i Lund, sveper 45\/50-meters stenasteroiden 2012 DA14<\/u> förbi oss i en bana som ligger mellan banorna för rymdstationen ISS och de geostationära satelliterna. Det har inte hänt förr, inte i modern tid i varje fall, men risken för en kollision med jordklotet eller med nån av rymdfarkosterna är obefintlig. Den kan bara komma drygt 3 jordradier nära oss.<\/p>\n Forskare vid NASA's Near Earth Object Program<\/u>, Jet Propulsion Laboratory, följer stenklumpen, som lär bli så ljus som 7-8m<\/sup>. Den bör kunna ses av oss på TBO, säger Anders.<\/p>\n NASA:s radarstationer, bland annat den i Goldstone, kommer att pinga asteroiden dagarna runt 15 februari, och skickliga amatörastronomer har världens chans att följa en oerhört snabb asteroid – vid "nära jorden-tillfället" kommer den att röra sig en himmelsgrad i timmen! Från syd mot norr.<\/p>\n Tid för den jordnärmaste passagen är spikat till 15 februari kl 19:26 UT.<\/p>\n Asteroiden kommer, intressant nog, att passera genom jordskuggan under 18 minuter, således försvinner den för att sen dyka upp igen.<\/p>\n KLICKA på bilden nedan så ser du bansträckningen mera i detalj:<\/p>\n Mer info finns bland annat här.<\/a><\/p>\n Vi har fått en fantastiskt trevlig kontakt på Kista teater i teaterns konstnärliga ledare Rebecca Forsberg<\/strong>, som pluggat vid Teaterhögskolan i Malmö en gång.<\/p>\n Teatern har ett projekt med korta pjäser på temat "Women in Science" och vi har länge önskat få visa på vårt obsis inspelningen av pjäsen om atomfysikerna Lise Meitner <\/strong>och Otto Hahn.<\/strong> Det kan inte ske förrän i höst, eftersom pjäsen då ska upp på en av Dramatens mindre scener i Stockholm. Därifrån kommer pjäsen att direktsändas till olika stationer, förhoppningsvis även då TBO.<\/p>\n Redan 7 maj har vi chans, om tekniken står oss bi, att få se en direktsändning av en pjäs om astrolabiets kvinnliga arabiska förfinare i 900-talets Syrien, Mariam Al-Ijliya<\/strong>. Pjäsen har premiär i april.<\/p>\n Kista-teatern jobbar via Kista Science Center med den absolut senaste IT-tekniken. Pjäser kan t ex ses direkt i dator\/mobil\/plattor\/storskärm, pjäser kan utspelas på två scener samtidigt etc, och detta är som gjort för att få våra egna IT-specialister att hugga tag.<\/p>\n Hur det hela går till visas bl a på denna Youtube-doku.<\/a><\/p>\n Vi återkommer naturligtvis.<\/p>\n Nya avslöjande bilder på M31, Andromedagalaxen, har kommit från ESA:s IR-känsliga Herschel-sond<\/a>:<\/p>\n I detalj kan ses de rödaktiga "cool lanes", alltså kalla filer eller stråk skulle jag vilja kalla det för, utefter vilka stjärnbildning pågår. Ju rödare, desto närmare absoluta nollpunkten!<\/p>\n Ingen vet exakt hur många hundratals miljarder stjärnor M31 innehåller, bara att de blir fler och fler. Den stellära befolkningsexplosionen är ett faktum 2,5 miljoner ljusår från oss.<\/p>\n Vår granngalax är åtminstone 200 000 ljusår tvärsöver.<\/p>\n Ryssarna påstår, berättar Lars Olefeldt<\/strong>, att de hittat en bit aluminium, som verkar komma från ett mikroskop.<\/p>\n Naturligtvis spekuleras det i att ET varit framme<\/a>.<\/p>\n Lars:<\/span><\/p>\n – Det påminner mig lite om när jag just skrivit boken om Stora Hult där jag berättade om hamnen som fanns här på 1600-talet. Jag mötte då en man i byn som frågade mig: "Du som är expert, var det motordrivna fartyg dom hade här i hamnen på 1600-talet? För än idag kan man se olja på stranden."<\/font><\/span><\/p>\n 2013 kan ju bli kometernas stora år, och frågan är hur den stora, nyfikna allmänheten kommer att agera. Aldrig har så många teleskop, kikare och systemkameror funnits som i vår tid.<\/font><\/span><\/p>\n Får vi uppleva något av detta? Klassikern, karikatyrtecknaren och konstnären Honoré Daumier<\/strong> skapade bilden i samband med den stora kometen 1857: Det bör vara Paris dåvarande skyline i bakgrunden.<\/p>\n Vad säger Madamen?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Stjärnspanande toppolitiker: Carl Bildt i Olof Palmes fotspår I en ny bok om ESO:s första femtio år påpekas att Olof Palme var en av ESO-observatoriernas tillskyndare och även var på plats i Chile då och då i förhandlingsarbetet. Astronomin låg Palme nära under hans tid som utbildningsminister. En anmälan av sidotecknad kommer av boken vad… L\u00e4s mer »Nr 13 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38794"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=38794"}],"version-history":[{"count":65,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38794\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":38878,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/38794\/revisions\/38878"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=38794"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=38794"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=38794"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/01\/lso_inauguration_03-69_2.jpg\" "\\"Olof")
<\/a><\/p>\n
\n\t
\n\t\u25ba "De enorma teleskopen<\/strong> vid Paranal kan nu se 12,3 miljarder år in i vårt universums historia. Universums skapelse genom Big Bang ligger ju bara en liten bit längre bort – den skedde för 13,73 miljarder år sedan.<\/p>\n<\/a><\/p>\n
\n\t<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nOtroligt men sant<\/h2>\n
Rekordasteroid på väg passera jorden<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nKista teater och TBO – en kulturpolitisk axel<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nM 31 i nytt ljus – igen…<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nET får skulden<\/h2>\n
<\/a>Det är helt okej. Det som inte är okej är fyndet, inbäddat i en kolhög, och dess ålder – över 300 miljoner år.<\/p>\nKometfrossa väntar oss<\/font>
\n\t<\/span><\/h2>\n
\n\t<\/font><\/span><\/p>\n<\/a><\/p>\n