{"id":3897,"date":"2010-06-04T09:56:18","date_gmt":"2010-06-04T08:56:18","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=3897"},"modified":"2010-06-06T08:44:44","modified_gmt":"2010-06-06T07:44:44","slug":"nr-69-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/06\/04\/nr-69-2010\/","title":{"rendered":"Nr 69 2010"},"content":{"rendered":"

\u00c4nnu en krasch p\u00e5 Jupiter<\/h2>\n
\"\"<\/a>
N\u00e5got h\u00e4nde! Foto: Anthony Wesley<\/figcaption><\/figure>\n

Tredje g\u00e5ngen gillt i modern tid och andra g\u00e5ngen f\u00f6r den i Australien verksamme amat\u00f6rastronomen Anthony Welsey som sett en ny sm\u00e4ll p\u00e5 Jupiter.<\/p>\n

Bilden kablades ut i g\u00e5r, och storyn ber\u00e4ttas t ex h\u00e4r.<\/a> \u00c4ven PopAsts webb<\/a> har relevant, uppdaterad\u00a0 info.<\/p>\n

Gasj\u00e4tten i v\u00e5rt planetsystem bombarderas med j\u00e4mna mellanrum av asteroider, kometer och annat rymdsurplus. Kometen Shoemaker-Levy 9:s “seriekrock” i tacksam \u00e5minnelse – den sm\u00e4llen tillh\u00f6r de stora \u00f6gonblicken, den ing\u00e5r bland\u00a0 f\u00f6rra \u00e5rhundradets 10 viktigaste astonomiska observationer. V\u00e4l j\u00e4mf\u00f6rbar med uppt\u00e4ckten av universums expansion, supernovor, svarta h\u00e5l och annat.<\/p>\n

I fjor kunde Wesley se de m\u00f6rka sviterna efter en krock, och nu har han och en filippinsk amat\u00f6r dokumenterat en n\u00e5gra sekunder l\u00e5ng direkttr\u00e4ff. Den ljusa fl\u00e4cken uppe till v\u00e4nster.<\/p>\n

\n

\"\"<\/a>
Fjorsfl\u00e4cken. Foto: HST<\/figcaption><\/figure><\/h2>\n

Notabelt \u00e4r ocks\u00e5 att HST-forskarna precis sl\u00e4ppt en rapport<\/a> om fjor\u00e5rskrocken 19 juli 2009, resultatet av en impact av en 500 meter stor asteroid. Eftersom g\u00e5rdagens krock inte producerade n\u00e5tt synligt \u00e4rr i Jupiters atmosf\u00e5r, bed\u00f6ms f\u00f6rem\u00e5lets storlek vare d\u00e4refter. Allts\u00e5 m\/mindre.<\/p>\n

Fjor\u00e5rskrockens energi motsvarade n\u00e5gra tusen\u00a0 “standard nuclear bombs”.<\/p>\n

Det \u00e4r alltid kul n\u00e4r amat\u00f6rastronomer \u00e4r i farten och stressar proffsastronomerna. Ju fler teleskop vi riktar mot\u00a0 planeterna, desto st\u00f6rre \u00e4r chansen till uppt\u00e4ckter som Wesleys.<\/p>\n

Och n\u00e4r nyheterna kablas ut, riktas till och med HST om f\u00f6r att kolla vad det \u00e4r fr\u00e5gan om.<\/p>\n

Ockultationen – ett PS<\/h2>\n

Tiden f\u00f6r den sekundl\u00e5nga\u00a0 Roma-ockultationen av Delta Orph 8 juli \u00e4r och f\u00f6rblir 21.57 UT (allts\u00e5 23.57 v\u00e5r svenska sommartid), konfirmerar Niklas Henricon, TBO-chefen.<\/p>\n

Alla fakta p\u00e5 TBO:s egen hemsida, som uppdateras allt eftersom.<\/p>\n

V\u00e4rdiga pristagare<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Sk\u00e5l, Mr Wilson! Foto: ESO<\/figcaption><\/figure>\n

Small is beautiful, men inom astronomin M\u00c5STE vi t\u00e4nka stort. Inte minst n\u00e4r vi kommer in p\u00e5 temat teleskop, och d\u00e4rf\u00f6r var det f\u00f6rn\u00e4mligt att det norska Kavli-priset – se f\u00f6rra bloggen – i (g)\u00e5r gick till en trio astronomer, som inte bara \u00e4r astronomer. De\u00a0 \u00e4r drivna tekniker och teoretiker i framkanten av utvecklingen av aktiv, adaptiv optik. Dessutom i h\u00f6gsta grad skapare av denna “framkant”.<\/p>\n

Det \u00e4r klart att man som EU-medborgare \u00e4r extra stolt \u00f6ver \u00e5ldermannen i s\u00e4llskapet, den i Tyskland i dag verksamme britten Raymond Wilson, som tidigare i \u00e5r \u00e4ven f\u00e5tt det europeiska Tycho Brahe-priset<\/a> f\u00f6r sina optiska innovationer som dominerat den astronomiska\u00a0 f\u00f6rest\u00e4llningen de senaste tv\u00e5-tre \u00e5rtiodena.<\/p>\n

Tycho Brahe-priset utdelas i Lissabon samma septembervecka som Dr Wilson ocks\u00e5 ska befinna sig i Oslo f\u00f6r att ta emot\u00a0 sin besk\u00e4rda del av Kavli-priset!!! Han f\u00e5r klona sig.<\/p>\n

Den\u00a0 tiden \u00e4r f\u00f6rbi d\u00e5 vi stod och gapade inf\u00f6r Mount Palomars femmeters helgjutna spegel. Nu \u00e4r det andra doningar och\u00a0 dimensioner som g\u00e4ller, l\u00e4ttfotade speglar som delas upp i mindre delar och som samverkar;\u00a0 pristagaren Roger Angel leker ju till och med med id\u00e9er om flytande speglar p\u00e5 ett m\u00e5nbaserat observatorium.<\/p>\n

Kn\u00e4f\u00f6ll aldrig Galilei?<\/h2>\n

Sedan Anna-Mi (Wendels) kommentar har jag letat som en tok p\u00e5 n\u00e4tet och i min egna Galilei-b\u00f6cker men inte hittat n\u00e5gon falsk efterhandskonstruktion p\u00e5 en kn\u00e4b\u00f6jande, bedjande Galileo Galilei.<\/p>\n

Men jag har inte gett upp letandet.<\/p>\n

Moderskeppet n\u00e4rmar sig!<\/h2>\n

\"\"<\/a>Detta \u00e4r ingen r\u00e4ttvis betraktelse, f\u00f6r jag \u00e4r i h\u00f6gsta grad part i m\u00e5let.\u00a0 Men: Popul\u00e4r Astronomi<\/em>, tidskriften allts\u00e5,\u00a0 \u00e4r moderskeppet i v\u00e5r lilla svenska flotta av astronomitidningar, hus- och livorgan f\u00f6r Svenska Astronomiska S\u00e4llskapet – paraplyorganisationen f\u00f6r de flesta av v\u00e5ra regionala s\u00e4llskap runt om i v\u00e5rt avl\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5nga Sverige.<\/p>\n

N\u00e5gon framg\u00e5ngsrik upplagespiral kan vi knappast skryta med, vi segar oss i b\u00e4sta fall upp\u00e5t. Om alla intressenter, amat\u00f6rer, proffs, fysikl\u00e4rare, skolbibliotek, naturvetare i st\u00f6rsta allm\u00e4nhet etc etc dragit \u00e5t samma h\u00e5ll, skulle upplagan f\u00f6r v\u00e5r tidskrift ha varit n\u00e5gra tusen ex till – det \u00e4r den v\u00e4rd.<\/p>\n

Robert Cumming g\u00f6r ett j\u00e4ttejobb som PopAstredakt\u00f6r, blandar och ger i nyhetsfl\u00f6det och raggar skribenter och\u00a0 dessutom annonser. Det \u00e4r ett sisyfosjobb, naturligtvis, men angel\u00e4get.<\/p>\n

7 juni ska v\u00e5rt sommarnummer finnas i en pressbyr\u00e5 n\u00e4ra dig;\u00a0 g\u00f6r vi inte det s\u00e5 klaga och klaga h\u00f6gt. P\u00e5 Pressbyr\u00e5n, Centralen h\u00e4r i Malm\u00f6, finns massor av glassiga tidskrifter som Sky and Telecope<\/em>, BBC:s Sky at Night<\/em>, Astronomy<\/em> m fl, och Popul\u00e4r Astronomi <\/em>f\u00f6rsvarar v\u00e4l sin plats i hyllorna Jag kan inte verifiera det mera exakt, men min k\u00e4nsla \u00e4r att v\u00e5r avis plockas ner snabbare \u00e4n de utl\u00e4ndska tidskrifterna. Jag har gl\u00f6mt v\u00e5ra exponeringsvillkor – borde kunna det! – men en kvartalstidskrift b\u00f6r ju faktiskt f\u00e5 visa upp sig n\u00e5gra m\u00e5nader i taget.<\/p>\n

Robert twittrade h\u00e4rom dan om nyaste numret. Hans “bildpuff” k\u00f6per jag rakt upp och ner! Det finns massor av H\u00c4PNAdsv\u00e4ckande material i tidningen.<\/p>\n

Predika g\u00e4rna tidskriftens blotta existens f\u00f6r v\u00e4nner och bekantas bekanta.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

\u00c4nnu en krasch p\u00e5 Jupiter Tredje g\u00e5ngen gillt i modern tid och andra g\u00e5ngen f\u00f6r den i Australien verksamme amat\u00f6rastronomen Anthony Welsey som sett en ny sm\u00e4ll p\u00e5 Jupiter. Bilden kablades ut i g\u00e5r, och storyn ber\u00e4ttas t ex h\u00e4r. \u00c4ven PopAsts webb har relevant, uppdaterad\u00a0 info. Gasj\u00e4tten i v\u00e5rt planetsystem bombarderas med j\u00e4mna mellanrum… L\u00e4s mer »Nr 69 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3897"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3897"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3897\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":3945,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3897\/revisions\/3945"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3897"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3897"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3897"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}