{"id":39033,"date":"2013-02-06T21:36:44","date_gmt":"2013-02-06T20:36:44","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=39033"},"modified":"2013-02-06T23:07:54","modified_gmt":"2013-02-06T22:07:54","slug":"nr-17-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/02\/06\/nr-17-2013\/","title":{"rendered":"Nr 17 2013"},"content":{"rendered":"

HST + amatörer = Sant!<\/h2>\n

Att självaste HST ("Hubble Space Telescope") med forskargänget bakom OCH amatörastronomer har hittat varandra beror på att de senare är ovanligt skickliga. Robert Gendler <\/strong>heter amatören – jag är egentligen tveksam om han ska kallas amatör, ska jag döma av hans hemsida <\/a>är semiproffs förmodligen en bättre beskrivning – som snyggat till och KOMPLETTERAT  denna HST-mosaik av M106, en ovanligt stökig spiralgalax drygt 23 miljoner ljusår ut i evigheten:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Bildkälla: NASA, ESA, the Hubble Heritage Team (STScI\/AURA), and R. Gendler (for the Hubble Heritage Team) Acknowledgment: J. GaBany.<\/p>\n

Mosaiken tål verkligen att KLICKAS och DUBBELKLICKAS på!<\/p>\n

\u25ba HST och en del andra teleskop<\/strong> svarar för de centrala partierna av galaxen, Robert Gendler (12,5-tumsspegel) med amatörkollegan Jay GaBany<\/strong> (20-tumsteleksop) har därefter fyllt på med eget astrofotograferande i ytterområdena och där HST lämnat "hål" i bilden.<\/p>\n

\u25ba Det påpekas, att M106<\/strong> <\/a>innehåller ett synnerligt aktivt och aggressivt massivt svart hål – ständigt dessa svarta hål!!! – och i röntgen och radiovåglängder (rött i bilden) kan vi ser hur galaxens spiralarmar, som bara innehåller gas, inga stjärnor, vrider och vänder på sig. Motorn bakom dessa förvridningar är det svarta hålet, som orsakar sanslösa krafter och chockvågor.<\/p>\n

\u25ba Gendler var en <\/strong>av pristagarna i Hubble´s Hidden Treasures<\/u>-tävling.<\/p>\n

Nova Cephei 2013 mår bra<\/h2>\n

Senaste ljuskurvan från AAVSO ser ut så här (ett antal svenska observatörer håller ställningarna!):<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Jag vet inte hur pass rätt jag är på det, men om detta är en klassisk nova med en absolut magnitud runt – 7m<\/sup> så bör avståndsmodulen ligga runt 17-18 och  avståndet "mellan tummen och pekfingret" kanske på 25 000 parsec. Det är ganska långt bort. Det ska bli kul att se var yrkesastronomerna, när de reducerat mätningarna för diverse interstellära defekter, landar. Kanske läser jag helt fel på min räknesticka?<\/p>\n

Är det rentav så att novan, som ligger i det vintergatsnära Cepheus-stråket,  kan ligga på andra sidan vår hemgalax centrum? Här är jag verkligen som skomakaren som tipsade fältmarskalken om hur denne skulle lägga upp slaget. En riktig amatördilettant.<\/p>\n

Klokt sagt<\/h2>\n

\"\"<\/a>Min gamle konstnärskompis i Malmö, José Gordillo<\/strong>, har många salta synpunkter på tillvaron. Ofta med udden ut mot kosmos och inåt mot oss själva.<\/p>\n

Härom dan slog José fast;<\/p>\n

– Vi är en mikroskopisk del av universum – ett universum som vi inte ens respekterar!<\/p>\n

Jag tänkte bjäbba emot, men jag avstod.<\/p>\n

Måsen av ESO<\/h2>\n

Anton Tjechov <\/strong>i all ära, men ESO:s nya bild av Måsnebulosan går inte heller av för hackor. Denna nya bild togs, berättar veckans ESO-pressmess,<\/a> med kameran Wide Field Imager på MPG\/ESO:s 2,2 metersteleskop vid ESO:s La Silla observatorium i Chile.<\/p>\n

Den röda färgen i den här bilden berättar att det finns joniserad vätgas i molnet. KLICKA!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

• Måsnebulosan går även<\/strong> under det mer formella namnet IC 2177. Gasmolnet Sharpless 2-292  bildar huvudet och denna nya bilden visar Sharpless 2-296, som utgör de stora “vingarna”. Den tredje delen, Sharpless 2-297, är en liten knutliknande utskott hos toppen på måsens högra “vinge”<\/p>\n

• Alla dessa objekt finns<\/strong> med i Sharpless katalog över nebulosor, en lista med över 300 gasmoln som sammanställdes av den amerikanske astronomen Stewart Sharpless <\/strong>på 1950-talet. Innan han publicerade katalogen var Sharpless doktorand vid Yerkesobservatoriet nära Chicago i USA, där han och hans kollegor publicerade observationer som hjälpte till att visa att Vintergatan är en spiralgalax med vidsträckta, krökta armar.<\/p>\n

• I närheten av Måsnebulosan<\/strong> ligger också nebulosan Tors hjälm, som observerades med ESO:s Very Large Telescope (VLT) vid firandet av ESO:s femtioårsdag  5 oktober 2012. Observationerna gjordes med hjälp av Brigitte Bailleul<\/strong> – vinnaren av tävlingen Twittra dig till VLT<\/u>.<\/p>\n

Sylvia-ockultationen…<\/h2>\n

… 4 februari ställdes, som alla förstod, in i Sverige p g a dåligt väder. Nån som sett rapporter på nätet från andra ställen i världen?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Universums öde<\/h2>\n

Vår W-bloggskompis Lars Olefeldt <\/strong>har hittat en kul femminuters "Big think"-utredning av Michio Kaku om,universums slutliga öde<\/a>,<\/p>\n

När vi väl får grepp om den mörka energin och den mörka materien, vet vi bättre. Implosionen ska inte uteslutas, det nu alltmer accelererande universumet kan mycket väl bromsas upp, stanna, och kollapsa tillbaka.<\/p>\n

Jag gillar tv-kändisen Kaku:<\/p>\n

När vårt universum är slut, fixar vi till lite rymdtidscirkusnummer a la Albert Einstein<\/strong> i kubik och sticker in i ett annat människovänligare parallelluniversum. Aldrig ge upp!, är budskapet.<\/p>\n

Bygga ditt eget teleskop?<\/h2>\n

Det fanns tid även här nere i sydstaterna då amatörer byggde sina egna teleskop inom Tycho Brahe-sällskapet, reflektorer förstås, och jag har länge undrat om denna "hobby inuti hobbyn" har upphört. Så fick jag ögonen på kompisarna i Norrköpings Astronomiska Klubb<\/u>, där finns en alldeles utmärkt handledning signerad Olle Eriksson<\/strong><\/a>.<\/p>\n

På nätet finns massor av tips inom det engelskspråkiga området. Dobson-systemet är mycket populärt att snickra ihop med plywood och surplusgrejor. Plus ett evigt spegelslipande! För att inspirera hugade har jag här en bild på legenden John Dobson<\/strong> himself med en monstermaskin:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Snart 100-årige John Dobson är gatuastronomins store förespråkare.<\/p>\n


\n\t<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

HST + amatörer = Sant! Att självaste HST ("Hubble Space Telescope") med forskargänget bakom OCH amatörastronomer har hittat varandra beror på att de senare är ovanligt skickliga. Robert Gendler heter amatören – jag är egentligen tveksam om han ska kallas amatör, ska jag döma av hans hemsida är semiproffs förmodligen en bättre beskrivning – som… L\u00e4s mer »Nr 17 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/39033"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=39033"}],"version-history":[{"count":50,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/39033\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":39093,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/39033\/revisions\/39093"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=39033"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=39033"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=39033"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}