![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/spitzer_w5_595.jpg\" "\\"Foto:")
<\/a><\/p>\n\u25ba De blå prickarna <\/strong>är äldre stjärnor inuti hjärtats kamrar, yngre stjärnor ligger längs kanterna, Mycket unga nybildade solar syns vid pelarnas\/elefantsnablarnas slut.Vita områden markerar pågående stjärnbildningar.<\/p>\n \u25ba Generellt gäller enligt astronomerna<\/strong> att ju längre ut vi tar oss från nebulosans "mitt", desto yngre blir stjärnorna.<\/p>\n \u25ba W5 är en skenbart <\/strong>stor himlakropp, cirka två fullmånar tvärsöver (= 150 ljusår i realt avstånd) och ligger 6500 ljusår bort.<\/p>\n \u25ba De till synes stora tomma<\/strong> områdena är ett resultat av stjärnvind för att inte säga stjärnstorm, som blåst bort gaserna och stoftet och i sinom tid fått detta material att degas ihop till protostjärnor..<\/p>\n \u25ba Vår hjärna har en fantastisk<\/strong> förmåga att se mönster, det har förmodligen med evolutionen att göra, och det är inte bara W5 som lurar oss. Även en del mån- och planetkratrar kan tydas som "hjärtan". Men W5 är något speciellt, och Spitzer har också avslöjat lite av nebulositetens närområde:<\/p>\n Att det forskas på "W5:an" bevisas av flera nyare rapporter, som diskuterar stjärnbildningen, förekomsten av ackretionsdiskar m m. Ett gäng W5-forskare synade i förrfjor utflödet från molekylmolnen<\/a>. Hyperintressant!<\/p>\n Nu kommer den farligaste asteroiden sen programmed med "Nära jorden-objekt" NEO:s inleddes på 1990-talet, och en bra sammanfattning av vad vi vet finns på NASA:s Science News-sajt. Våra chanser att från Oxies horisont se nått är minimala, väderprognosen "lovar" regn och småduggande.<\/p>\n Så här tänker sig en rymdkonstnär kanonkulans passage i morgon kväll (fredag 15.2)…<\/p>\n .. och så fort går det undan:<\/p>\n Asteroidens storlek är kanske inte imponernde (50 m), men farten gör att krockenergin motsvarar ett antal atombomber. Tänk om den nån gång i framtiden träffar presidentpalatset i Nordkorea!?!<\/p>\n NASA lovar att sända en halvtimma nät-tv live fredag kväll vår tid. Gå in här och kolla:<\/p>\n http:\/\/www.nasa.gov\/ntv<\/p>\n Från ESO rapporterar det svenska ombudet Robert Cumming<\/a><\/strong> att MPG\/ESO:s 2,2 metersteleskop vidLa Silla-observatoriey i Chile tagit en ny vidvinkelsbild av NGC 56520 och dess granne i ett av Vintergatans absolut stjjärntätaste områden, det underliga ödleliknande märka molnen kallat Barnard 86 (efter sin upptäckare E E Barnard<\/strong>)<\/p>\n ESO-astronomerna tror att hopen är ungefär 150 miljoner år gammal. Både hopen och dess mörka och täta granne tros ligga på ett avstånd av ungefär 6000 ljusår från solen.<\/p>\n Det är ett enormt pyssel att reda ut vilka stjärnor som tillhör vad, t ex vilka stjärnor som ligger framför bläckfläcken.<\/p>\n Peter Hemborg<\/strong>, vår astropedagog på Tycho Brahe-observatoriet, är en allt viktigare kugge för oss i vår utåtriktade, framtidssyftande verksamhet: Att ge positiva vibbar för astronomi och naturvetenskap överhuvud taget.<\/p>\n Och Peter får alltid god respons.<\/p>\n Senast är det klass 2M på Mölletoftaskolan, Bulltofta, som hälsat och tackat för senast. Kul för Peter – kul för alla oss gamla uvar!<\/p>\n Konstnären Peter Liversidge<\/strong> är pappa till detta konstverk, en offentlig utsmyckning. Vägskylten pekar mot vinterstjärnhimmels klarast lysande planet, Jupiter alias "Juppe".<\/p>\n Lars Olefeldt<\/strong> fiskade upp bilden, och jag tar med den här som ett exempel på ganska konkret konst med astronomiskt innehåll.<\/p>\n Vår ordförande Peter Linde<\/strong> diskuterar just nu med Malmö stad och ett par unga konstnärer om en kommande sommarutställning på Tycho Brahe-observatoriet. Vi får se var vi och konstnärerna – landar!<\/p>\n Och apropå vår fantastiske ordförande, som har precis hur många bollar i luften som helst, inte minst för ASTB:s och TBO:s räkning, så är det publiceringsdag 18 mars för hans nya bok om exoplaneter och jakten på liv i universum. En mäktig, inträngande och faktaspäckad 300-sidig volym, som ges ut av bokförlaget Karavan i Lund.<\/p>\n Vi återkommer naturligtvis.<\/p>\n Alla hjärtans dag-nebulosan Den här dan känns det inte fel att rikta blickarna mot Cassiopeia – vår hemmastjärnbild – och stjärnbildningsområdet kallat W5. Härom året tog NASA:s infrarödkänsliga Spitzer Space telescope bilder, som avslöjade nebulositetens hjärtformade utseende i denna fyrfärgskomposit: \u25ba De blå prickarna är äldre stjärnor inuti hjärtats kamrar, yngre stjärnor ligger längs kanterna,… L\u00e4s mer »Nr 20 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/39227"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=39227"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/39227\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":39272,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/39227\/revisions\/39272"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=39227"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=39227"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=39227"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}<\/a><\/p>\nHuka er!<\/h2>\n
\n\t<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nTV-TIPS!
\n\t<\/u><\/h3>\nEn droppe bläck i kosmos<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nGrattis till vår astropedagog<\/h2>\n
Jupiter-konst<\/h2>\n
\n\t<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"