{"id":39404,"date":"2013-02-18T21:58:27","date_gmt":"2013-02-18T20:58:27","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=39404"},"modified":"2013-02-18T21:58:27","modified_gmt":"2013-02-18T20:58:27","slug":"nr-25-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/02\/18\/nr-25-2013\/","title":{"rendered":"Nr 25 2013"},"content":{"rendered":"<h3><u>Back to basics:<\/u><\/h3>\n<h2>Curiosity bangar p&aring; med lasern!<\/h2>\n<p>Efter senaste tids meteorit- och asteroidattacker, &auml;r det &quot;back to basics&quot; som g&auml;ller:<\/p>\n<p>Allts&aring;,&nbsp; NASA:s arbetsh&auml;st Curiosity jobbar i stort sett dag och natt och har nu ocks&aring; kompletterat den senaste &quot;brunnsborrningen&quot; med att <a href=\"http:\/\/www.nasa.gov\/mission_pages\/msl\/multimedia\/pia16765.html\">beskjuta omkringliggande Marsyta med roverns laserkanon<\/a>. 10 skott avlossades, och Curiositys spektrometer dokumenterade vad som ingick i r&ouml;ken.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/727055main_pia16765-946.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"946\" height=\"710\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-39431\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/727055main_pia16765-946.jpg\" style=\"width: 473px; height: 355px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/727055main_pia16765-946.jpg 946w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/727055main_pia16765-946-300x225.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 946px) 100vw, 946px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u25ba Borrh&aring;let nedan &auml;r inte st&ouml;rre<\/strong> &auml;n 1,6 cm i diameter och dess djup 6,4 cm.<\/p>\n<p><strong>\u25ba Om en tid l&auml;r vi<\/strong> garanterat f&aring; veta vad ytkemisterna n&aring;tt fram till.<\/p>\n<h2>Metalliciteten i Lundmarks galax<\/h2>\n<p>Den lilla oregelbundna dv&auml;rggalaxen i v&aring;r lokala galaxhop uppkallad efter astronomtrion <strong>Wolf-Lundmark-Melotte<\/strong> (WLM), diskuteras st&auml;ndigt bland astronomer. I flera rapporter, bl a denna, &auml;r det framf&ouml;r allt <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1302.1879\">metallhalten som utforskas<\/a>.<\/p>\n<h2>Storm&ouml;te p&aring; g&aring;ng om E-ELT<\/h2>\n<p>&Auml;nnu ett ESO-m&ouml;te om E-ELT-projektet&nbsp; st&aring;r p&aring; dagordningen, om vecka i tyska Garching.<\/p>\n<h2><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/1351069433391.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-39421\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/1351069433391-212x300.jpg\" title=\"\" width=\"212\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/1351069433391-212x300.jpg 212w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/1351069433391.jpg 362w\" sizes=\"(max-width: 212px) 100vw, 212px\" \/><\/a><\/h2>\n<h2>Meteoritspill hittat i Ural<\/h2>\n<p>Nu har ryssarna uppenbarligen hittat lite partiklar &auml;nd&aring; fr&aring;n meteoritsm&auml;llen, s&aring; allt f&ouml;rintades inte ovan d&auml;r som jag trodde. En del singlade ner i form av mj&ouml;l och sm&aring;partiklar, Men kratern i isen (se f&ouml;rra W-bloggen + Kommentarrutan t h), &auml;r den &quot;hemma&quot;? Njae, ibland tycker jag att den ser v&auml;ldigt lavad ut, f&ouml;r att tala sk&aring;nska, som om ryska vinterbadare varit i farten &#8211; de &auml;r ett tufft sl&auml;kte. Men s&aring; &auml;r det f&ouml;rst&aring;s inte. Vi f&aring;r v&auml;nta och se.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/rtr3dy2d-1-522x293.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"522\" height=\"293\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-39437\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/rtr3dy2d-1-522x293.jpg\" style=\"width: 448px; height: 252px;\" title=\"Bild p\u00e5 meteoritforskare i dag med meteoritfragment. Foto: Ural Federal University\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/rtr3dy2d-1-522x293.jpg 522w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/rtr3dy2d-1-522x293-300x168.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 522px) 100vw, 522px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Det slog mig redan i fredags-l&ouml;rdags att de milit&auml;ra spionsatelliterna. b&aring;de amerikanska och ryska, m&aring;ste sitta p&aring; intressant bildmaterial, och det gl&auml;der mig att debatten om hemlighetsmakeriet blossat upp i USA. N&aring;gra f&ouml;rhoppningar om Ryssland har jag inte. Hemlig-st&auml;mpel borde omedelbart h&auml;vas, tycker m&aring;nga, detta handlar om forskning och m&auml;nsklighetens &ouml;verlevnad &#8211; d&aring; borde inte &quot;red tape&quot; f&aring; g&auml;lla.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/Chebarkul_meteorite_sample_on_lake_ice.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-39411\" height=\"299\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/Chebarkul_meteorite_sample_on_lake_ice-1024x682.jpg\" title=\"Meteoritsplitter fgr\u00e5n Tjebarkul-sj\u00f6ns is. Foto: Wikipedia\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/Chebarkul_meteorite_sample_on_lake_ice-1024x682.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/Chebarkul_meteorite_sample_on_lake_ice-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/Chebarkul_meteorite_sample_on_lake_ice.jpg 1600w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>En som sl&aring;ss f&ouml;r st&ouml;rsta m&ouml;jliga &ouml;ppenhet &auml;r f&ouml;rre Apollo-astronauten<strong> Russell Schweickart.<\/strong><\/p>\n<div style=\"float: left; width: 0px; height: 0px; overflow: hidden;\">&nbsp;<\/div>\n<p><input id=\"currentid\" type=\"hidden\" value=\"\" \/><\/p>\n<p>Meteoriten har dokumenterats fr&aring;n flera h&aring;ll ovanifr&aring;n, Bl a har <a href=\"http:\/\/www.today.colostate.edu\/story.aspx?id=8234\">forskare knutna till Colorado State University via ett projekt kallat CIRA = Cooperative Institute for Research in the Atmosphere kollat<\/a> in en del bilder av meteoritens sp&aring;r i atmosf&auml;ren.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/satellite_275.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"275\" height=\"275\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-39412\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/satellite_275.jpg\" style=\"width: 451px; height: 451px;\" title=\"Bildk\u00e4lla: Colorado State University\/CIRA\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/satellite_275.jpg 275w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/satellite_275-150x150.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 275px) 100vw, 275px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Senaste meteor\/meteorit-nytt<\/h2>\n<p>Det finns faktiskt en internationell sida med senaste nytt om meteorer och meteoriter, <a href=\"http:\/\/lunarmeteoritehunters.blogspot.se\/\">och den finns h&auml;r.<\/a><\/p>\n<p>Senast i dag har en kraftig meteor synts &ouml;ver Florida, USA.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/MeteoriteNewsHeader_2.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-39419\" height=\"106\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/MeteoriteNewsHeader_2-300x106.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/MeteoriteNewsHeader_2-300x106.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/MeteoriteNewsHeader_2.jpg 912w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Under tiden p&aring; jorden<\/h2>\n<p>Jakten p&aring; en ny p&aring;ve, universums skapares och Guds st&auml;llf&ouml;retr&auml;dare p&aring; jorden, har precis inletts. M&aring;nga &auml;ro kallade, men bara en kan f&aring; jobbet.<\/p>\n<p>Tack till W-bloggens kompisar som gr&auml;vt fram nedanst&aring;ende illustration av en av kandidaterna p&aring; n&auml;tet:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/image0019.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-39414\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/image0019-199x300.jpg\" title=\"\" width=\"199\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/image0019-199x300.jpg 199w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/02\/image0019.jpg 426w\" sizes=\"(max-width: 199px) 100vw, 199px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Back to basics: Curiosity bangar p&aring; med lasern! Efter senaste tids meteorit- och asteroidattacker, &auml;r det &quot;back to basics&quot; som g&auml;ller: Allts&aring;,&nbsp; NASA:s arbetsh&auml;st Curiosity jobbar i stort sett dag och natt och har nu ocks&aring; kompletterat den senaste &quot;brunnsborrningen&quot; med att beskjuta omkringliggande Marsyta med roverns laserkanon. 10 skott avlossades, och Curiositys spektrometer dokumenterade&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/02\/18\/nr-25-2013\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 25 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/39404"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=39404"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/39404\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":39443,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/39404\/revisions\/39443"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=39404"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=39404"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=39404"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}