{"id":39517,"date":"2013-02-23T14:45:41","date_gmt":"2013-02-23T13:45:41","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=39517"},"modified":"2013-02-24T10:47:29","modified_gmt":"2013-02-24T09:47:29","slug":"nr-27-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/02\/23\/nr-27-2013\/","title":{"rendered":"Nr 27 2013"},"content":{"rendered":"

Segertecken i skyn<\/h2>\n

En av 1900-talets främsta galaxutforskare lystrade till namnet Benjamin Markarian<\/strong>, och han utforskade särskilt växelverkande galaxer med ett  överskott av ultraviolett utstrålning. Resultatet blev en annorlunda galaxkatalog, och i den utgör Markarian 8\/IC 21 84 <\/u>ett speciellt märkligt objekt.<\/p>\n

Jag vet inte vad detta "V" i kosmos ska kallas, "Churchill"? Det vi ser är i alla händelser just Markarian 8-objektet IC 2184 i Giraffen(Camelopardalis, som Hubble Space Telescope nyligen  fångat på bild<\/a>.<\/p>\n

Två galaxer håller på att krocka. V:et är det perspektiviska resultatet av att vi ser galaxerna smälla i varandra  från kanterna.<\/p>\n

Våldsamma gravitationskrafter är i utveckling.<\/p>\n

Galaxkollisioner för alltid med sig intensiva stjärnbildningsutbrott. I bilden syns dessa som blå områden.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

V-galaxerna ligger 160 miljoner ljusår ut.<\/p>\n

Applåd för Gustav<\/h2>\n

Lundaamatören Gustav Holmberg<\/strong>, som var en av de första observatörerna i världen att måtta Nova Cephei 2013:s ljusstyrka (se förra W-bloggen), fick en  applåd på senaste ASTB-mötet för sin bedrift. Applåderna nådde med ljudets hastighet Gustavs sportlovsviste i Småland.<\/p>\n

Nyheter och – nyheter…<\/h2>\n

– Så skönt att sånt här bara sker utrikes, påpekar Lars Olefeld <\/strong>som fått ögonen på en sidhänvisning förra veckan i Svenska Dagbladet<\/em>:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Hänvisningen påminner mig osökt om när Åke Ortmark <\/strong> satt i Aktuell-studion i tv som nyhetsankare en kväll 1986 och påpekade för allmogen: "Halleys komet närmar sig Sverige"!<\/p>\n

Det är också Lars Olefeldt som fått tag i denna filmsnutt på temat "Meteorskydd ner!". Det är ju faktiskt en alldeles strålande affärsidé!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Solen i (amerikansk) närbild<\/h2>\n

Under ASTB-mötet senaste berättade Dan Kiselman<\/strong> underhållande om den svenska solforsknngen på La Palma med dess världsledande 1-meters SST-teleskop.. Han kom också in på alla de solobservatorieprojekt som just nu diskuteras runt om i världen – att bygga stort och större än SST är lätt på papperet, men optiken och tekniken erbjuder konkurrenterna enorma problem.<\/p>\n

Dock försöker kollegerna borta i Californien, på Big Bear Solar Observatory, bräcka de blågula med bilder som den nedan – av minigranuler på solskivan med USA-kartan insatt som en jämförelse:<\/a><\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Helvetiska Teskedsplaneten!<\/h2>\n

Jag vet inte vad exoplaneten Kepler 37b,<\/u> som inte är större än vår måne, ska få får tillnamn.<\/p>\n

\"\"<\/a>Pyttan?
\n\tTeskedsplaneten?<\/p>\n

Lilliput?<\/p>\n

Tummetott?<\/p>\n

Kepler 37b ligger ett par hundra ljusår från oss och är något större än vår drabant.<\/p>\n

Bland astronomer kallas ex:ot enligt nätet för en "mini-Merkurius", vilket är ganska träffande eftersom planeten ligger  så nära sin sol och tar bara 13 dygn på sig att göra ett varv. Yttemperaturen kan bara beskrivas på ett sätt – helvetisk!
\n\tPlanetens massa är runt 0,01 jordmassor.<\/p>\n

Fakta om upptäckten och  Kepler 37-systemet finns här<\/a>.<\/p>\n

Vackert oväder på Saturnus<\/h2>\n

Vi gnäller alltid på SMHI när meteorologerna kommer med prognoser om oväder och storm, men vad ska vi säga om Saturnus väder\/oväder? SMHI på ringplaneten har dygnet fullt av stormvarningar – denna vackra. färgförstärkta bildmosaik kommer förstås från NASA:s rymdfarkost Cassini och visar hur den gigantiska stormen<\/a> tedde sig på norra halvklotet<\/p>\n

Den våldsamma stormen eller snarare orkanen med åska och blixtrar som krydda  spred sig (upptäckten skedde i slutet av 2010) runt planeten och upphörde först efter ett par hundra dagar då den  bet sig själv i svansen – efter ett varv på 300 000 km.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Saturnus oväder skiljer sig på ett par punkter från liknande fenomen på Jupiter, framfört allt har de mycket aggressivare centra.<\/p>\n

På samma NASA-sajt kan vi även njuta av denna animation. Enorma krafter är i omlopp. (KLICKA på bilden så kommer filmen igång.)<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Ljuset är både vän och fiende<\/h2>\n

Ljusförsämring är ett faktum vi får leva med. Vi har det fortfarande relativt väl förspänt ute på Tycho Brahe-observatoriet, alldeles speciellt som vi får släcka ner belysningen av  vattentornet vid behov, och gatlamporna i Kristineberg är inte riktade uppåt.<\/p>\n

Men vad händer om de byggprojekt längs Galgbacken, som det glunkas om, verkligen blir av? Risken att vi tvingas flytta blir då överhängande.<\/p>\n

Vi borde rota i stadsplanerna!<\/p>\n

Tills vidare kan du ju kolla ljussituationen där du bor. Kolla med stjärnorna i Orion, så får du ett grepp om ljus och mörker på stjärnklara kvällar. Helst ska vi ju för blotta ögat kunna se stjärnor ner till 5-6:e magnituderna.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Segertecken i skyn En av 1900-talets främsta galaxutforskare lystrade till namnet Benjamin Markarian, och han utforskade särskilt växelverkande galaxer med ett  överskott av ultraviolett utstrålning. Resultatet blev en annorlunda galaxkatalog, och i den utgör Markarian 8\/IC 21 84 ett speciellt märkligt objekt. Jag vet inte vad detta "V" i kosmos ska kallas, "Churchill"? Det vi… L\u00e4s mer »Nr 27 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/39517"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=39517"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/39517\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":39575,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/39517\/revisions\/39575"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=39517"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=39517"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=39517"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}