{"id":39576,"date":"2013-02-26T15:37:19","date_gmt":"2013-02-26T14:37:19","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=39576"},"modified":"2013-02-27T16:29:09","modified_gmt":"2013-02-27T15:29:09","slug":"nr-28-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/02\/26\/nr-28-2013\/","title":{"rendered":"Nr 28 2013"},"content":{"rendered":"

Kräftskivan på Lunds obsis<\/h2>\n

Det är inte ofta vi kan slå medarbetarna i  Sky & Telescope<\/em> på fingrarna, men det blev garanterat fel i senaste decembernumret 2012:<\/p>\n

\"\"<\/a>I en bildtext påstås att Per Collinder,<\/strong> berömd för sin stjärnhopskatalog, sitter med på ett "lobster party", alltså  en hummerafton, på Lunds universitet.<\/p>\n

Som en insändare av Nils Olof Carlin <\/strong>i senaste S&T-numret (från Skövdes horisont) påpekar handlar det om ett klassiskt kräftkalas i augusti nån gång på 30-talet på gamla obsis: Collinder sitter till vänster om Frida Palmér<\/strong>, vår första svenska kvinnliga fil dr i astronomi. Hon ser lagom glad ut.<\/p>\n

Närvarande på kalaset – vi kör rundan fr v:<\/p>\n

Frida Palmér, Per Collinder, Sture Bohlin, Knut Lundmark, Walter Gyllenberg, John Ohlsson, Carl-Gustav Danver, Anders Reiz, Katherine Gordon, Theodor Wåhlin, Wilhelm Norlind <\/strong>och Peter Raquette<\/strong>.<\/p>\n

För fotot – genom en trådutlösare väl dold i händerna? –  svarade Peter Raquette.<\/p>\n

Av de allvarsamma minerna att döma, togs bilden alldeles i början av kalaset, men å andra sidan antyder en del halvtomma snapsglas att somliga hade börjat hugga in så smått.<\/p>\n

Lundmark och Gyllenberg var absolut inga goda vänner, de hade krigat om chefsskapet och professorstiteln, och först så småningom när Gyllenberg även fått professors rang och värdighet (utan chefsfunktion) lade sig bitterheten.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Den som KLICKAR sig in i bilderna upptäcker att texten på den högra planschen i bakgrunden med lundapågarna lyder:<\/p>\n

Månen i Augustinatten glöder<\/u><\/em><\/h3>\n

"Hör nu, ska´ vi inte bliva bröder?"<\/u><\/em><\/h3>\n

En utsträckt hand mellan gubbsen?<\/p>\n

Per Collinder hade jag faktiskt brevkontakt med  i början av 60-talet, och han gjorde sig ju bemärkt även utanför sin maritima karriär som en kännare och kartläggare av svensk astronomis historia.<\/p>\n

<\/a><\/p>\n

<\/a><\/p>\n

Keplers supernova utforskad igen<\/h2>\n

Det har kommit en ny tung rapport om Keplers supernova 1604<\/a> och dess förspelsstjärnor, supernovaresternas fysik och kemi, metallhaltsförhållanden m m. <\/p>\n

Misstanken att supernovaexplosionen var kopplad till en exploderande vit dvärgsol får anses bekräftad.\"\"<\/a><\/p>\n

Meteoriten 1947<\/h2>\n

På senaste ASTB-mötet kom frågan upp om inte en stor meteorit slog ner i Ryssland också 1947. En del av oss hade dimmiga begrepp om något sådant  men nu har Björn Stenholm <\/strong>rätt ut frågetecknen. Tack för det!<\/p>\n

\"\"<\/a>I vår årsbok Cassiopeia<\/em> 1948 stod denna notis, signerad K.L. (= Knut Lundmark):<\/p>\n

"En stor järnmeteorit fallen i Ryssland.<\/i> Enligt meddelande från Moska under föråret 1947 iakttogs en stor meteorit den 12 februari kl 10.30 slå ned ungefär 48 km nordost om byn Kharkova i Ussuri-Taiga-området i närheten av den ryska Stillahavskusten. Ögonvittnen iakttogo över nämnda plats en bländande blixt och förnummo en väldig jordstöt i samband med fallet, som medförde bl.a. att ekar och cederträd rycktes upp med rötterna. Meteorfallet kunde iakttas inom en radie av cirka 200 km, medan detonationen hördes på avstånd upp till 100 km.<\/div>\n
Man fann på nedslagsområdet 30 kratrar med en genomskärning av 15 till 25 m och ett största djup av 9 m. Den kratrarna omgivande arean var täckt med fragment av järnmeteoriter. Man har beräknat att hela meteoritmassan har vägt flera tiotal ton. Sovjets Vetenskapsakademi har sänt ut en särskild expedition för att ingående undersöka den märkliga meteoriten.<\/div>\n
K.L."<\/div>\n
 <\/div>\n
Från ESO Garsching tipsar Dainis Dravins<\/strong> om dessa nätadresser med mer  info om händelsen 1947:<\/div>\n
\n

http:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Sikhote-Alin_meteorite<\/a> <\/span><\/p>\n

http:\/\/sv.wikipedia.org\/wiki\/Sichote-Alin-nedslaget<\/a> <\/span><\/p>\n

http:\/\/www.youtube.com\/watch?v=45losqysM3c<\/a> <\/span><\/p>\n

http:\/\/www.geoclassica.com\/meteorites.htm<\/a><\/span><\/p>\n<\/div>\n

När det gäller den ryska Ural-meteoriten senast, börjar fler och fler bilder på rejäla brottstycken dyka upp. Denna bild fick Christian Vestergaard syn på nytligen<\/a>:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Meteoritklumpen väger omkring 1 kg.<\/p>\n

Hyneks ockultism<\/h2>\n

I tidskriften Sceptical Inquirer <\/em>diskuteras senast astronomen J(osef) Alen Hynek<\/strong> och hans alltmer kontroversiella ufo-positiva hållning. Han var uppenbarligen besatt av en idé om "the very limitation of science", och detta förde honom i konflikt med det ganska konservativa vetenskapliga samhället. Han drogs till ockultism tidigt liksom till antroposofen Rudolf Steiner<\/strong>, och Hynek visade även  förståelse för Johannes Keplers<\/strong> dragning till mysticismen.<\/p>\n

Hyneks öppenhet för ET-besök på jorden ledde honom till ett par sekunders medverkan i Steven Spielbergs<\/strong> ufo-film "Närkontakt av tredje graden".<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Jag vet inte om det finns några toppastronomer i dag som förvaltar arvet efter Hynek. Själv tycker jag att ufo.-frågan inte känns särskilt angelägen längre. Faktaastronomin är fantastisk nog! Men det är bra att ämnet studeras på ett kritiskt och ifrågasättande vis från UFO Sveriges<\/u> sida.<\/p>\n

Vestakrater i 3 D<\/h2>\n

Fram med dina gamla 3 D-glasögon. KLICKA upp bilden rejält  och njut av denna praktfulla krater på den stora asteroiden Vesta, som Dawn-projektet kartlagt<\/a>.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Kratern kallas Cornelia och kännetecknas av ett antal svarta kolrika stråk.<\/p>\n

Rymden inspirerar tecknarna<\/h2>\n
Carl-Olof Börjeson<\/strong> såg "Simpsons" på tv härom kvällen. Springfield gick över till solenergi, varpå alla elektriska prylar stannade under en total solförmörkelse…<\/div>\n
Carl-Olof har också hittat denna strip i "Cartoons of the Week" på nätversionen av  veckotidningen Time<\/em><\/a> – med elaka amerikanska aktualiteter:<\/div>\n
\"\"<\/a><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kräftskivan på Lunds obsis Det är inte ofta vi kan slå medarbetarna i  Sky & Telescope på fingrarna, men det blev garanterat fel i senaste decembernumret 2012: I en bildtext påstås att Per Collinder, berömd för sin stjärnhopskatalog, sitter med på ett "lobster party", alltså  en hummerafton, på Lunds universitet. Som en insändare av Nils… L\u00e4s mer »Nr 28 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/39576"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=39576"}],"version-history":[{"count":58,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/39576\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":39650,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/39576\/revisions\/39650"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=39576"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=39576"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=39576"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}