{"id":3975,"date":"2010-06-09T06:08:15","date_gmt":"2010-06-09T05:08:15","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=3975"},"modified":"2010-06-09T09:34:48","modified_gmt":"2010-06-09T08:34:48","slug":"nr-72-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/06\/09\/nr-72-2010\/","title":{"rendered":"Nr 72 2010"},"content":{"rendered":"

Jordens och m\u00e5nens f\u00f6delse senarel\u00e4ggs<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Jorden och m\u00e5nen skapades en g\u00e5ng som resultat av en kollision mellan tv\u00e5 stora planeter i solsystemet. Ill: NASA<\/figcaption><\/figure>\n

Skapades jorden och m\u00e5nen genom en kollision mellan tv\u00e5 planeter typ Mars\/Venus inte 30 miljoner \u00e5r men 150 miljoner \u00e5r efter solsystemets f\u00f6delse? Ny forskning vid Niels Bohr Institutet i K\u00f6penhamn pekar p\u00e5 <\/a>den senare varianten. Forskaren Tais W Dahl, NBI, har anv\u00e4nt volfram-isotoper som en sorts “lackmuspapper” i sina modeller och ber\u00e4kningar, r\u00e4knat och r\u00e4knat p\u00e5 hur mixen av j\u00e4rnk\u00e4rnorna i\u00a0 de kolliderande planeterna och dess steniga silikatytor g\u00e5tt till.<\/p>\n

Resultat:<\/p>\n

* Att den jord- och m\u00e5nskapande kollisionen <\/strong><\/span>mellan “Proto-Jorden” och Theia skedde under kortare tid \u00e4n 24 timmar och att jordens temp l\u00e5g p\u00e5 7000 grader Celsius.<\/p>\n

* Att kollisionen skedde 150 miljoner \u00e5r<\/strong><\/span>, inte 30 miljoner \u00e5r, efter solsystemets uppkomst.<\/p>\n

– Vi har fastsl\u00e5et Jordens og M\u00e5nens alder ved hj\u00e6lp af Wolfram isotoper, som kan afsl\u00f8re, om planeternes jern-kerner og deres stenoverflader har blandet sig under sammenst\u00f8dene, s\u00e4ger Dahl p\u00e5 institutets hemsida – Dahl som utf\u00f6rt sitt specialprojekt tillsammans med\u00a0 David J Stevenson, Caltech.<\/p>\n

Det \u00e4r inte helt l\u00e4tt att f\u00f6lja detaljerna i resonemanget, men radioaktiviteten hos hafnium-182 (halveringsperiod 9 miljoner \u00e5r) i jordskorpan och dess s\u00f6nderfallsprodukt volfram-182 sp\u00f6kar i ber\u00e4kningarna –\u00a0 de har helt olika kemiska egenskaper, volfram-isotoperna dras till j\u00e4rn, hafnium-isotoperna till silikater. Utifr\u00e5n denna skillnad har den nya tidsbest\u00e4mningen kunnat ske.<\/p>\n

Den m\u00e5nskapande kollisionen kan \u00e4gt rum f\u00f6rst efter det att allt hafnium fullst\u00e4ndigt s\u00f6nderfallit till volfam, \u00e4r en utg\u00e5ngspunkt.<\/p>\n

– Vores resultater viser, at sten og jern ikke kan n\u00e5 at blande i disse kollisioner mellem kloder, der er st\u00f8rre end 10 kilometer i diameter, og at st\u00f8rstedelen af Jordens jernkerne (80-99 %) derfor ikke kom i kontakt med stenmaterialet i kappen under dannelsen, f\u00f6rklarar Tais W. Dahl.<\/p>\n

\u00c4ven tyska forskare vid universitetet i M\u00fcnster\u00a0 har i \u00e5r varit inne p\u00e5 detta sp\u00e4nnande omr\u00e5de<\/a>, ser jag vid en allm\u00e4n\u00a0 googling.<\/p>\n

Svarta norrsken<\/h2>\n

Under sin tid p\u00e5 Kv\u00e4llsposten uppfann Hasse Alfredson, som jobbade d\u00e4r p\u00e5 50-talet, en f\u00e5gel vid namn stumstaren. Hasse:<\/p>\n

– N\u00e4r man inte h\u00f6r n\u00e5nting i tr\u00e4dg\u00e5rden s\u00e5 \u00e4r det den.<\/p>\n

N\u00e4r vi inte ser n\u00e5gra norrsken, s\u00e5 \u00e4r det de svarta norrskenen som syns…. \u00e4r det s\u00e5?<\/p>\n

Hyperintressanta artiklar om detta naturfenomen dyker d\u00e5 och d\u00e5 upp i den svenska tidskriftsfloran,\u00a0 allra senast\u00a0 i v\u00e5r egen Popul\u00e4r Astronomi<\/em>, f\u00f6rfattad av\u00a0 Hanna Dahlgren, som sj\u00e4lv forskar i \u00e4mnet. Rekommenderas! Liksom hennes egen hemsida<\/a>.<\/p>\n

Lunds stadsbibliotek – vad med astrotidskrifterna?<\/h2>\n

Aprtop\u00e5 l\u00e4sning: Var tror du att Sky and Telescope <\/em>\u00e4r placerad p\u00e5 tidskriftshyllorna p\u00e5 Lunds stadsbibliotek? Helt r\u00e4tt: Mellan SKTF-tidningen<\/em> och lokomotivn\u00f6rdtidskriften Sk\u00e5nska J\u00e4rnv\u00e4gar<\/em>.<\/p>\n

Men ingen skugga \u00f6ver l\u00e4rdomsstans bibbla! Den flotta STORA bildsk\u00e4rmutst\u00e4llningen fr\u00e5n Svenska Astronomiska S\u00e4llskjapet intar en f\u00f6rn\u00e4mligt central roll just nu\u00a0 i atriumg\u00e5rden, God reklam g\u00f6rs ocks\u00e5 f\u00f6r v\u00e5rt s\u00e4llskap och v\u00e5rt allt aktivare TBO.<\/p>\n

Philip Glass Icarus-stycke spelas i London<\/h2>\n

\"\"<\/a>Minimalisttons\u00e4ttaren Philip Glass nya storverk Icarus at the Edge of Time <\/em>ffg:ade i New York i samband med The World Science Festival i f\u00f6rra veckan,\u00a0 och inspirat\u00f6ren bakom stycket \u00e4r fysikteoretikern Brian Greene och dennes barnbok med samma titel. Om sitt samarbete med Philip Glass intervjuas han\u00a0 i Nature. L\u00e4s h\u00e4r!<\/a><\/p>\n

<\/a>Icarus-verket skildrar\u00a0 inte Icarus f\u00e4rd mot solen utan mot ett svart h\u00e5l. Tala om uppdatering!<\/p>\n

London-bes\u00f6kare kan\u00a0 3-4 juli h\u00f6ra Philip Glass-verket i Royal Festival Hall i dess europeiska premi\u00e4r, detta i\u00a0 samband med den av Royal Society\u00a0 kulurpr\u00e4glade och popul\u00e4rvetenskapligt upplagda See Further-festivalen p\u00e5 Londons Southbank<\/a>.<\/p>\n

Obsis i \u00c5bo<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Gr\u00e4ddt\u00e5rta med...<\/figcaption><\/figure>\n

Nej, jag har inte gl\u00f6mt bort jakten p\u00e5 “vackra” och “fula” observatoriebyggnader.<\/p>\n

Dagens bidrag kommer h\u00e4r, \u00e4r\u00a0 fr\u00e5n finska \u00c5bo och \u00e4r en ganska lustig\u00a0 historia, en smaskig\u00a0 gr\u00e4ddt\u00e5rta fr\u00e5n 1800-talets tidiga\u00a0 ryska tid – till och med tsarerna var inblandade i bygget som k\u00e4nnetecknades av eviga strider mellan arkitekten Carl Ludvig Engel och dess brukare, \u00c5bo Akademis makthavare.<\/p>\n

N\u00e5tt riktigt huvudinstrument fanns h\u00e4r inte, instrumenten var r\u00f6rliga, s\u00e5 n\u00e5gon kupolbyggnad uppf\u00f6rdes d\u00e4rf\u00f6r inte.<\/p>\n

\"\"<\/a>
... sockertopp. Foto: YLE<\/figcaption><\/figure>\n

S\u00e5 vad \u00e4r det f\u00f6r yttre arkitektonisk mark\u00f6r\u00a0 som visar att det r\u00f6r sig om ett obsis och ingenting annat?<\/p>\n

Just det, kolla den d\u00e4r lustiga takknoppen, vars “stj\u00e4rnbilder” jag dock inte f\u00e5r att passa med n\u00e5n k\u00e4nd stj\u00e4rnbild.<\/p>\n

Efter den astronomiska storhetsperioden, har byggnaden anv\u00e4nts f\u00f6r diverse \u00e4ndam\u00e5l och v\u00e4ntar, har jag f\u00f6rst\u00e5tt, p\u00e5 en ny och mera definitiv hyresg\u00e4st.<\/p>\n

Sommarpratare Danielsson<\/h2>\n

V\u00e5r ASTB-g\u00e4st h\u00e4rom \u00e5ret, Uppsala-professorn Ulf Danielsson, tillh\u00f6r \u00e5rets sommarpratare i svenska P1. Jag f\u00e5r understryka “svenska”, f\u00f6r jag lyssnar n\u00e4stan enbart p\u00e5 danska P1 numera, som ofta har bra popul\u00e4rvetenskapliga program. Det \u00e4r en \u00e4kta pratkanal!<\/p>\n

Men Ulf Danielsson t\u00e4nker jag inte missa i den storsvenska radion. Ratta in honom 22 juli.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jordens och m\u00e5nens f\u00f6delse senarel\u00e4ggs Skapades jorden och m\u00e5nen genom en kollision mellan tv\u00e5 planeter typ Mars\/Venus inte 30 miljoner \u00e5r men 150 miljoner \u00e5r efter solsystemets f\u00f6delse? Ny forskning vid Niels Bohr Institutet i K\u00f6penhamn pekar p\u00e5 den senare varianten. Forskaren Tais W Dahl, NBI, har anv\u00e4nt volfram-isotoper som en sorts “lackmuspapper” i sina… L\u00e4s mer »Nr 72 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3975"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=3975"}],"version-history":[{"count":20,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3975\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4000,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/3975\/revisions\/4000"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=3975"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=3975"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=3975"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}