{"id":4029,"date":"2010-06-10T23:41:13","date_gmt":"2010-06-10T22:41:13","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=4029"},"modified":"2010-06-11T06:23:44","modified_gmt":"2010-06-11T05:23:44","slug":"nr-74-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/06\/10\/nr-74-2010\/","title":{"rendered":"Nr 74 2010"},"content":{"rendered":"

Hett stoff: Ung exoplanet r\u00f6r ju p\u00e5 sig!<\/h2>\n
(Nyredigerad version): Ig\u00e5r kv\u00e4ll sl\u00e4ppte ESO en h\u00f6gst intressant nyhet: Att astronomer f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen direkt har kunnat f\u00f6lja en exoplanet (Beta Pictoris b) och dess r\u00f6relse fr\u00e5n den ena sidan av dess v\u00e4rdstj\u00e4rna till den andra. Planeten har dessutom den minsta omloppsbana av alla exoplaneter som hittills avbildats direkt.<\/div>\n
Planeten\u00a0 ligger n\u00e4stan lika n\u00e4ra sin stj\u00e4rna som Saturnus till solen, och forskare tror att den kan ha bildats p\u00e5 ungef\u00e4r samma s\u00e4tt som solsystemets j\u00e4tteplaneter.<\/div>\n
D\u00e5 stj\u00e4rnan \u00e4r ung bevisar uppt\u00e4ckten att gasj\u00e4ttar kan bildas inuti stoftskivor p\u00e5 bara ett par miljoner \u00e5r, en med kosmiska m\u00e5tt m\u00e4tt mycket kort tid.\"\"<\/a><\/div>\n
I ett pressmess fr\u00e5n ESO – h\u00e4r finns alla uppgifter, inte minst om den m\u00e4rkliga bilden ovan,\u00a0 i detalj!<\/a> –\u00a0 ber\u00e4ttas i korthet f\u00f6ljande:<\/div>\n
* Stj\u00e4rnan Beta Pictoris \u00e4r bara 12 miljoner \u00e5r gammal – mindre \u00e4n tre tusendelar av solens \u00e5lder\u00a0 – men v\u00e4ger 75 procent mer \u00e4n v\u00e5r moderstj\u00e4rna. Stj\u00e4rnan ligger ungef\u00e4r 60 ljus\u00e5r bort i den sydliga stj\u00e4rnbilden M\u00e5laren.<\/div>\n
* Stj\u00e4rnan \u00e4r ett av de b\u00e4st k\u00e4nda exemplen p\u00e5 en stj\u00e4rna som \u00e4r omgiven av en stoftrik debrisskiva . Utifr\u00e5n tidigare observationer vet forskare att en del av skivan \u00e4r skev, och att den h\u00e4rb\u00e4rgerar \u00e4ven en sekund\u00e4r skiva. Dessutom har man observerat att kometer faller in mot stj\u00e4rnan.
\n– Det var indirekta men talande tecken som starkt tydde p\u00e5 n\u00e4rvaron av en tung planet. Nu visar v\u00e5ra nya observationer definitivt att det \u00e4r s\u00e5, s\u00e4ger teamledaren Anne-Marie Lagrange.
\n– D\u00e5 stj\u00e4rnan \u00e4r s\u00e5 pass ung bevisar v\u00e5ra resultat att j\u00e4tteplaneter kan bildas i skivor p\u00e5 tidsspann s\u00e5 kort som ett par miljoner \u00e5r.
\n\"\"<\/a>Mer ur pressmesset, som \u00e4ven inneh\u00e5ller ESO-konstn\u00e4rens syn p\u00e5 saken t v:<\/div>\n
* Enligt andra observationer, som nyligen gjorts, uppl\u00f6ses skivor kring unga stj\u00e4rnor inom ett par miljoner \u00e5r efter att stj\u00e4rnan bildats. J\u00e4tteplaneter m\u00e5ste allts\u00e5 bildas fortare \u00e4n man tidigare trott. Beta Pictoris \u00e4r nu ett tydligt bevis p\u00e5 att detta faktiskt \u00e4r m\u00f6jligt.
\n* Forskarlaget anv\u00e4nde ett instrument monterat p\u00e5 ett av de 8,2-meters enhetsteleskopen som ing\u00e5r i ESO:s VLT (Very Large Telescope), f\u00f6r att studera Beta Pictoris och dess omedelbara omgivning. Bilder togs \u00e5ren 2003, 2008 och 2009.<\/div>\n
– Planetens korta omloppsperiod betyder att vi inom kanske 15-20 \u00e5r kan registrera hela banan. Framtida studier av Beta Pictoris b kommer att ge ov\u00e4rderliga insikter om fysiken och kemin i atmosf\u00e4ren hos en ung j\u00e4tteplanet, s\u00e4ger forskarstuderanden Mickael Bonnefoy.<\/div>\n
* Ett par andra planetkandidater har tidigare avbildats, men alla ligger l\u00e4ngre ut fr\u00e5n sina v\u00e4rdstj\u00e4rnor \u00e4n vad Beta Pictoris g\u00f6r. Om de hade funnits i solsystemet hade dessa planeter alla legat n\u00e4ra eller bortom Neptunus, planeten som ligger l\u00e4ngst ut fr\u00e5n solen. Det f\u00f6refaller som att processerna som ligger bakom dessa planeter skiljer sig avsev\u00e4rt fr\u00e5n de som r\u00e5tt i v\u00e5rt solsystem och hos Beta Pictoris.<\/div>\n

Gert, Ep och Ein Stein<\/h2>\n

– G\u00e5rdagens understreckare i Svenska Dagbladet beskriver de sv\u00e5righeter som m\u00f6tte Albert Einstein och hans relativitetsteori i b\u00f6rjan. Bl.a. var en svensk-amerikan i farten och lanserade en alternativ teori, l\u00e4stipsar bloggv\u00e4nnen Carl-Olof B\u00f6rjeson.<\/p>\n

– Jag gick till min Book of Limericks <\/em>och fann givetvis en vers i \u00e4mnet, s\u00e5lunda lydande:<\/p>\n

There\u2019s a wonderful family called Stein:
\nThere is Gert, there is Ep and there is Ein.
\nGert\u2019s poems are bunk
\nEp\u2019s statues are junk,
\nAnd no one can understand Ein.<\/strong><\/span><\/p>\n

McNaughts nyaste komet<\/h2>\n
Till och med svenska medier har uppt\u00e4ckt att en ny komet (C\/2009 R1 McNaught)\u00a0 \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng p\u00e5 norra stj\u00e4rnhimlen, men den \u00e4r \u00e4nnu s\u00e5 l\u00e4nge inte s\u00e4rskilt ljusstark, knappt synlig f\u00f6r blotta \u00f6gat. \u00c4nd\u00e5 v\u00e4rd att h\u00e5lla koll p\u00e5! Och ljusare kommer den f\u00f6rmodligen att bli, men knappast s\u00e5 att det st\u00f6r eller skapar n\u00e5n st\u00f6rre panik.<\/div>\n
Bilden nedan var APOD 7 juni och togs h\u00e4rom natten av Jose Francisco Hernandez vid Altamira Observatory p\u00e5 Kanarie\u00f6arna. Svansen str\u00e4cker sig omkring fem grader \u00f6ver himlavalvet.\"\"<\/a><\/div>\n

Alla banfakta h\u00e4r: t ex p\u00e5 denna\u00a0 NASA-sajt<\/a> eller\u00a0 p\u00e5 denna IAU-sajt.<\/a> Den som tar del av animationen hos NASA f\u00f6rst\u00e5r varf\u00f6r IAU varnar f\u00f6r direkta observationer n\u00e4ra solen. Kolla ocks\u00e5 Astronomiguiden<\/a>.<\/p>\n

Om jag fattat saken r\u00e4tt uppt\u00e4ckte Robert McNaught (som vanligt) sin komet vid obsis:et Siding Spring utanf\u00f6r Sydney i Australien, med den gamla\u00a0 Uppsala-trotj\u00e4naren, ett Schmidt-teleskop.<\/p>\n

V\u00e5r Ven-guide kan allt<\/h2>\n

Ta chansen i sommar\u00a0 att bes\u00f6ka Ven och Tycho Brahe-l\u00e4mningarna, f\u00f6r en b\u00e4ttre v\u00e4gledare\u00a0 \u00e4n ASTB:s vice ordf\u00f6rande kan ni inte f\u00e5 – Anders Nyholm sommarjobbar som guide och \u00e4r beredd p\u00e5 alla kluriga fr\u00e5gor.<\/p>\n

Fakta om \u00f6ppettider, bokningar m m hittar du h\u00e4r<\/a>.<\/p>\n

Jag l\u00e4ste precis om raderna i Carl von Linn\u00e9s Sk\u00e5nska resa<\/em>, d\u00e4r han f\u00f6rklarar varf\u00f6r en b\u00e5tresa till \u00f6n\u00a0 fr\u00e5n Landskrona aldrig blev aktuell f\u00f6r hans del. Det BL\u00c5STE f\u00f6r mycket!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hett stoff: Ung exoplanet r\u00f6r ju p\u00e5 sig! (Nyredigerad version): Ig\u00e5r kv\u00e4ll sl\u00e4ppte ESO en h\u00f6gst intressant nyhet: Att astronomer f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen direkt har kunnat f\u00f6lja en exoplanet (Beta Pictoris b) och dess r\u00f6relse fr\u00e5n den ena sidan av dess v\u00e4rdstj\u00e4rna till den andra. Planeten har dessutom den minsta omloppsbana av alla exoplaneter som… L\u00e4s mer »Nr 74 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4029"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4029"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4029\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4068,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4029\/revisions\/4068"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4029"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4029"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4029"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}