{"id":40702,"date":"2013-04-10T20:08:18","date_gmt":"2013-04-10T19:08:18","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=40702"},"modified":"2013-04-11T14:32:45","modified_gmt":"2013-04-11T13:32:45","slug":"nr-47-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/04\/10\/nr-47-2013\/","title":{"rendered":"Nr 47 2013"},"content":{"rendered":"<h3><u>Veckans ESO-mess:<br \/>\n\t<\/u><\/h3>\n<h2>En d&ouml;ende stj&auml;rnas sista yttringar<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">Utforskningen av de planetariska nebulosorna g&aring;r tillbaka till <strong>Wiliam Herschels<\/strong> tid. Han kartlade flera av dem och ber&auml;ttade om sina studier 1791 i &quot;On Nebuluous Stars, properly so called&quot;, men om deras sanna natur kunde han inte veta n&aring;nting naturligtvis.<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/SPL-C002-5044.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"217\" height=\"300\" alt=\"\" class=\"alignleft size-medium wp-image-40746\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/SPL-C002-5044-217x300.jpg\" style=\"width: 151px; height: 209px;\" title=\"Nebulosor ritade av W Herschel. Bildk\u00e4lla: IBL Bildbyr\u00e5 Ljungbyhed\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/SPL-C002-5044-217x300.jpg 217w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/SPL-C002-5044.jpg 375w\" sizes=\"(max-width: 217px) 100vw, 217px\" \/><\/a>S&aring; sent som f&ouml;r hundra &aring;r sen s&aring;g Stockholmsastronomen <strong>Karl Bohlin<\/strong> likheter mellan Vintergatan och en planetarisk nebulosa.<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\"><strong>\u25ba I dag &auml;r l&auml;get annorlunda,<\/strong> och det produceras m&auml;ngder av rapporter. F&ouml;r n&aring;gra &aring;r sen lyckades t ex amerikanska astronomer m&auml;ta avst&aring;nden till en del planetariska nebulosors centralstj&auml;rnor med hj&auml;lp av den gamla hederliga parallaxmetoden, vilket var angel&auml;get f&ouml;r att j&auml;mf&ouml;ra olika avst&aring;ndsbest&auml;mningsmetoder.<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\"><strong>\u25ba Med kommande GAIA<\/strong> l&auml;r vi f&aring; in en dr&ouml;s nya m&auml;tningar.<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">Allra senast har denna release dykt upp:<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\"><strong>\u25ba Med hj&auml;lp av teleskopgiganten <\/strong>kallad VLT har <a href=\"http:\/\/eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1317\/\">ESO-astronomerna i Chile sl&auml;ppt en ny bild <\/a>av den planetariska nebulosan IC 1295, en gr&ouml;n nebulosa som omger en svag och d&ouml;ende stj&auml;rna ungef&auml;r 3300 ljus&aring;r fr&aring;n oss i stj&auml;rnbilden Sk&ouml;lden.&nbsp; VLT har g&aring;tt i &quot;klinch&quot; med den planetariska nebulosan, som, som alla liknande objekt, har en astronomiskt mycket kort livstid.<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\"><strong>\u25ba IC1295 omges av flera skal,<\/strong> rester efter ett antal d&ouml;dsryckningar eller som ESO s&auml;ger &quot;<span>termonukle&auml;r rap&quot;.<\/span><\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\"><strong>\u25ba <\/strong><span><strong>Den gr&ouml;na f&auml;rgen<\/strong> har med joniserat syre att g&ouml;ra, och detta var i sj&auml;lva verket<\/span> en signatur f&ouml;r planetariska nebulosor som bl a <strong>Walter Baade <\/strong>anv&auml;nde i jakten p&aring; dessa stj&auml;rnslut i andra vintergator.<\/p>\n<p dir=\"ltr\"><strong>\u25ba <\/strong><span><strong>I mitten av bilden, i hj&auml;rtat<\/strong> av nebulosan, kan vi se den utbr&auml;nda &aring;terstoden av stj&auml;rnans k&auml;rna som en stark bl&aring;-vit prick. Stj&auml;rnan i mitten kommer att bli en mycket svag vit dv&auml;rg och l&aring;ngsamt svalna under m&aring;nga miljarder &aring;r.<\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/eso1317a.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-40703\" height=\"450\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/eso1317a-1024x1024.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESO\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/eso1317a-1024x1024.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/eso1317a-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/eso1317a-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/eso1317a.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><span>Stj&auml;rnor med lika stor och upp till &aring;tta g&aring;nger solens massa bildar planetariska nebulosor n&auml;r de n&aring;r den sista fasen i sin existens. Solen &auml;r 4,6 miljarder &aring;r gammal och kommer antagligen att leva i ungef&auml;r fyra miljarder &aring;r till.<\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><span>ESO-bilden togs av VLT som i&nbsp; Very Large Telescope, som ligger p&aring; Cerro Paranal i Chiles Atacama&ouml;ken, med hj&auml;lp av instrumentet FORS (FOcal Reducer Spectrograph).Forkarna har kombinerat exponeringar tagna i tre olika filter (bl&aring;tt ljus &#8211; f&auml;rgat bl&aring;tt i bilden, synligt ljus &#8211; f&auml;rgat gr&ouml;nt i bilden, och r&ouml;tt ljus &#8211; f&auml;rgat r&ouml;tt i bilden).<\/span><\/p>\n<h2><span>Ny ljus supernova<\/span><\/h2>\n<p dir=\"ltr\"><span>Och p&aring; tal om stj&auml;rnd&ouml;d:<\/span><span><strong> Mikael Anderlund <\/strong>tipsar ASTB\/TBO-communityn om en&nbsp; supernova, denna g&aring;ng i <\/span>NGC2554. Supernovan, bel&auml;gen i Kr&auml;ftans stj&auml;rnbild,&nbsp; har varit k&auml;nd i n&aring;gra veckor. Den f&ouml;rste att konfirmera uppt&auml;ckten var <strong>Johan Warell<\/strong>, numera bosatt i sk&aring;nska Skurup.<\/p>\n<p dir=\"ltr\">&#8211; N&aring;got mer ljusstark (magnitud 15.4) &auml;n den i M65. Vem blir den f&ouml;rste p&aring; TBO att f&aring;nga den? Visuellt eller med kamera?, undrar Mikael i ett mail till oss alla.<\/p>\n<p dir=\"ltr\">Uppt&auml;ckarbilden av ryssen <strong>L Elenin<\/strong> s&aring;g ut s&aring; h&auml;r av PSN J08175346+2328105:<\/p>\n<p dir=\"ltr\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/PSNJ08175346+2328105-201303261.png\"><img decoding=\"async\" width=\"512\" height=\"580\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-40713\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/PSNJ08175346+2328105-201303261.png\" style=\"width: 496px; height: 561px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/PSNJ08175346+2328105-201303261.png 512w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/PSNJ08175346+2328105-201303261-264x300.png 264w\" sizes=\"(max-width: 512px) 100vw, 512px\" \/><\/a><\/p>\n<p dir=\"ltr\">Hittills i &aring;r har inrapporterats 256 supernovor &#8211; i fjor fann astronomerna&nbsp; 1044 stj&auml;rnsm&auml;llar genom olika s&ouml;kprogram, n&auml;stan tre SN om dygnet.&nbsp;<\/p>\n<p dir=\"ltr\">En hel del &auml;r faktiskt r&auml;tt ljusa och &aring;tkomliga f&ouml;r lite st&ouml;rre amat&ouml;rteleskop.<\/p>\n<h2>Fahads utst&auml;llning nerplockad<\/h2>\n<p dir=\"ltr\">I dag plockade <strong>Fahad Sulehri<\/strong>a och jag ner hans fina och publikstormande spaceart-utst&auml;llning p&aring; Tycho Brahe-observatoriet.<\/p>\n<p dir=\"ltr\">N&auml;rmast visas hans m&auml;sterverk i S&auml;tila i samband med en demonstrationsdag arrangerad av f&ouml;retaget TeleskopService, och sen hoppas vi att f&aring; se delar av Fahads kollektion i samband med en st&ouml;rre rymdkonstutst&auml;llning p&aring; Stiftsg&aring;rden &Aring;kersberg i H&ouml;&ouml;r. Detta n&aring;n g&aring;ng alldeles i b&ouml;rjan av 2014 med v&auml;lmeriterade astronomer och biskopar p&aring; plats.<\/p>\n<p dir=\"ltr\">Vi tog en fika i Malm&ouml; efter&aring;t, d&aring; Fahad ber&auml;ttade om sin fantastiska resa till de stora observatorierna p&aring; Hawaii i fjor. Detta M&Aring;STE han ber&auml;tta om inom v&aring;rt k&auml;ra s&auml;llskap fram&ouml;ver! Hur k&auml;ndes det att st&aring; under japanernas Subaru-bamse???<\/p>\n<p dir=\"ltr\">Denna flotta bild p&aring; Vintergatans &quot;Big Rift&quot; tog Fahad fr&aring;n Onizuka Astronomy Center inte l&aring;ngt fr&aring;n j&auml;tteteleskopen &#8211; bilden illustrerade<em> Universe Today<\/em>-bloggen i fjor!<\/p>\n<p dir=\"ltr\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/IMG_3193.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-40718\" height=\"299\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/IMG_3193-1024x682.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/IMG_3193-1024x682.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/IMG_3193-300x200.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><br \/>\n\tTips som vanligt:<br \/>\n\tKLICKA p&aring; bilden ett par g&aring;nger!<\/p>\n<h2>T&aring;rfl&ouml;de p&aring; ISS<\/h2>\n<p dir=\"ltr\">Hur g&aring;r det till n&auml;r och om en astronaut ombord p&aring; ISS, den internationella rymdstationen,&nbsp; b&ouml;rjar gr&aring;ta, skrattgr&aring;ta eller&nbsp; gr&aring;ta av sorgesamma besked hemifr&aring;n jprden? Vad h&auml;nder? Det vet<strong> Lars Olefeldt<\/strong>, som raggat fram<a href=\"http:\/\/  http:\/\/www.wimp.com\/spacetears\/\"> denna pedagogiska snutt fr&aring;n den kanadensiska rymdfartsorgansiationen.<\/a><\/p>\n<h2>St&ouml;rsta m&ouml;jliga tystnad&#8230;.<\/h2>\n<p dir=\"ltr\"><strong>Peter Linde <\/strong>(grattis till intervjun ig&aring;r i <em>Sydsvenskan<\/em>!) diskuterar DEN KOSMISKA TYSTNADEN i sin nya bok <em>Jakten p&aring; liv i universum. <\/em>Om det finns, mellan tummen och pekfingret, runt 100 miljarder planeter i Vintergatan &#8211; varf&ouml;r &auml;r det d&aring; s&aring; tyst? Varf&ouml;r h&ouml;r ingen av sig? Det kan ju inte bara finnas liv p&aring; jorden. Eller r&ouml;r det sig om en sorts kosmiskt&nbsp; Helan och Halvan-syndrom?<\/p>\n<p dir=\"ltr\">Denna&nbsp; klassiska fr&aring;ga diskuteras p&aring; <a href=\"http:\/\/www.theadvancedapes.com\/theratchet\/2013\/4\/8\/intelligent-life-in-the-milky-way\">en blogg <\/a>kallad The Advanced Apes.<\/p>\n<p dir=\"ltr\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/shhh.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-40722\" height=\"263\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/shhh.jpg\" title=\"Varf\u00f6r h\u00e5ller alla s\u00e5 tyst?\" width=\"384\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/shhh.jpg 384w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/shhh-300x205.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 384px) 100vw, 384px\" \/><\/a><\/p>\n<p dir=\"ltr\">Tack till <strong>Christian Vestergaard<\/strong> f&ouml;r bloggtipset,<\/p>\n<h2>Br&auml;nn ner observatoriet!<\/h2>\n<p dir=\"ltr\">Simpon-serien &auml;gnade sig f&ouml;r bra m&aring;nga &aring;r sen &aring;t kometskr&auml;ck i den sansl&ouml;st roliga delen kallad&nbsp; &quot;Bart&acute;s Comet&quot; fr&aring;n 1995.<\/p>\n<p dir=\"ltr\">Kometen n&auml;rmade sig Springfield, och i manuskriptet kan vi f&ouml;lja dramatiken steg f&ouml;r steg:<\/p>\n<h3>LISA<br \/>\n\tIt&#39;s breaking up!<\/p>\n<p>\tThe comet breaks up more, until it becomes just a small rock. The rock makes a hole in Skinner&#39;s weather balloon, deflating it, then rebounds off Ned&#39;s bomb shelter, knocking it to the ground. Ned and Moe look on and gasp, while the comet bounces up the hillside. Bart picks it up.<\/p>\n<p>\tBART<br \/>\n\tCool!<\/p>\n<p>\tLISA<br \/>\n\tWe&#39;re saved!<\/p>\n<p>\tEveryone cheers.<\/p>\n<p>\tSELMA<br \/>\n\tSure makes you appreciate the preciousness of life. (lights a cigarette)<\/p>\n<p>\tMOE<br \/>\n\tLet&#39;s go burn down the observatory so this&#39;ll never happen again.<\/h3>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/i-b1ae464a8d11ad8109d12f0d339cbcbf-2f11.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-40743\" height=\"260\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/i-b1ae464a8d11ad8109d12f0d339cbcbf-2f11-300x260.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: thesimpson.com\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/i-b1ae464a8d11ad8109d12f0d339cbcbf-2f11-300x260.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/i-b1ae464a8d11ad8109d12f0d339cbcbf-2f11.jpg 318w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Simpson h&aring;ller stilen snart tjugo &aring;r senare.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Veckans ESO-mess: En d&ouml;ende stj&auml;rnas sista yttringar Utforskningen av de planetariska nebulosorna g&aring;r tillbaka till Wiliam Herschels tid. Han kartlade flera av dem och ber&auml;ttade om sina studier 1791 i &quot;On Nebuluous Stars, properly so called&quot;, men om deras sanna natur kunde han inte veta n&aring;nting naturligtvis. S&aring; sent som f&ouml;r hundra &aring;r sen s&aring;g&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/04\/10\/nr-47-2013\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 47 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/40702"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=40702"}],"version-history":[{"count":40,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/40702\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":40756,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/40702\/revisions\/40756"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=40702"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=40702"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=40702"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}