{"id":40760,"date":"2013-04-13T15:15:42","date_gmt":"2013-04-13T14:15:42","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=40760"},"modified":"2013-04-13T17:57:38","modified_gmt":"2013-04-13T16:57:38","slug":"nr-48-2013-2","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/04\/13\/nr-48-2013-2\/","title":{"rendered":"Nr 48 2013"},"content":{"rendered":"

New Horizons ångar på mot Pluto<\/h2>\n

Om drygt två år passerar NASA-sonden New Horizons i rasande överljudfart Pluto (14 juli 2015) och ger sig sen in i Kuiper-bältets myller av stort och smått. Överlever sonden passagen in där 2016-2020?<\/p>\n

New Horizons ska flyga omkring 10 000 km över Plutos yta och kommer att ha en relativ hastighet på 13,78 km\/s när den är som närmast.<\/p>\n

Utan att  veta något, så är jag övertygad om att vi kommer  att få veta massor av nytt och oväntat. Redan spekuleras i att Pluto omges av minst tio månar i storleken 1-3 km i diameter, de fyra kända och största går i en egen division – och dvärgplaneten kanske även har ett ringsystem, resultat av en rad trafikolyckor i planetsystemets barndom. En rapport från Smithsonian i mars 2013, en simulering baserad på de ganska lösa data vi har i dag, finns här.<\/a><\/p>\n

Och en tänkt bild av systemet ser ut på följande vis – Pluto och månen Charon definieras mer och mer som ett "binärt planetsystem":<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

New Horizons har passerat Uranus bana, och NASA och JPL har naturligtvis massor av matig info på New Horizons hemsida<\/a>. Det är bara att gå in och surfa runt och bli impad.<\/p>\n

Här ligger sonden just nu i planetvärlden:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Ombord på New Horizons finns flera sofistikerade instrument och kameror. Ett kamerasystem kallat LORRI (Long Range Reconnaissance Imager<\/span>) har tidigare dokumenterat Jupiter och Neptunus, och  2010 såg den öppna stjärnhopen M7 i Skorpionens stjärnbild ut på detta vis;<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

LORRI är ett extremt känsligt instrument, som absolut inte får ha solen i fokus.<\/p>\n

Och så var det 1959…<\/h2>\n

Jag fick ett gammalt ex av  När Var  Hur <\/em>från 1959 i min hand (tack C O Börjeson<\/strong>!), och kapitlet om satelliter och rymdfart skrevs av Björn Bergqvist<\/strong>, forskningsledare i Svenska interplanetariska sällskapet<\/u>.<\/p>\n

Vart tog det sällskapet vägen?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Kinesiska astronomer jagar kvasarer bakom M31 och M33<\/h2>\n

Den alltmer imponerande astronomiska stormakten Kina – vad händer där? Nyligen kom en "fet"  rapport om observatoriet LAMOST ("Large Sky Area Multi.Object Fiber Spectriscopic Telescope"), som bl a sysslar med att kartlägga kvasarer som vinkelmässigt ligger nära  M31 och M33.  Detta klassiska galaxpar är ju sammankopplat i den intergalaktiska världen, och genom att studera gamla och extremt avlägsna kvasarer kan vi avlocka den intergalaktiska materien en hel del mystifikationer.
\n\t⇒ LAMOST-astronomerna<\/strong> arbetade med frågan 2010 och 2011 och har hittat drygt 500 nya kvasarer längs ett stråk på 135 kvadratgrader kallat "the Giant Stellar Stream" mellan galaxerna. Magnitudspannet 15,5 till 20,0 och rödförskjutningen 0,1 till 3,2.<\/p>\n

⇒ Mängder av kvasarer<\/strong> döljer sig bakom "strömmen" och de halos, som förbinds med galaxerna, och de utgör tacksamma referenspunkter för mätning av absolut minimala egenrörelser som går att avslöja inuti våra  galaxgrannar i vår lokala galaxhop.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Rapporten finns här.<\/a><\/p>\n

Info om LAMOST-observatoriet finns på denna sajt.<\/a><\/p>\n

Hur det ser ut i M31\/M33-grannskapet berättades nyligen i en helt annan ApJ-rapport<\/a>, baserat på observationsprogrammet kallat Pan-Andromeda Archaeological Survey<\/u> (huvudinstrument är den fransk-kanadensiska jätten på Hawaii). BLÅS upp bilden genom att klicka på den!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

Senaste dumt: Köp en exoplanet!<\/h2>\n

Om jag förstår senaste sciencedaily.com-.sajten <\/a>rätt är det bara en tidfråga innan nån smart figur börjar "sälja" namn  på  exoplaneter. För en hundring får du ett "bevis" på vad du vill att planeten ska kallas.<\/p>\n

I dag kan du köpa en stjärna för några få dollar, och det finns ju de som köpt tomter på månen…<\/p>\n

Jag är för ett fritt näringsliv, absolut, men detta är ju rena tönteriet. Det är astronomproffsens IAU som bestämmer  vad himlakroppar ska kallas, om de överhuvud taget ska kallas nått, och det privilegiet tycker jag vi ska slå vakt om.<\/p>\n

Dörren till multiversum<\/h2>\n

Tack till Lars Olefeldt <\/strong>som hittat en illustration på temat "parallella universa", ett begrepp som mer och mer tränger sig på i både facklitteratur och populrvetarpress. Dörren står på glänt….<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

New Horizons ångar på mot Pluto Om drygt två år passerar NASA-sonden New Horizons i rasande överljudfart Pluto (14 juli 2015) och ger sig sen in i Kuiper-bältets myller av stort och smått. Överlever sonden passagen in där 2016-2020? New Horizons ska flyga omkring 10 000 km över Plutos yta och kommer att ha en… L\u00e4s mer »Nr 48 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/40760"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=40760"}],"version-history":[{"count":39,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/40760\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":40807,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/40760\/revisions\/40807"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=40760"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=40760"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=40760"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}