\u25ba Den nya bilden<\/strong> av Hästhuvudet, tagen med hjälp av HST:s Wide Field Camera 3<\/u>, offentliggjordes för att erinra om 23-årsjubileet av HST, som placerades i en bana runt jorden 24 april 1990. <\/p>\n \t\u25ba Hästhuvudet ingår i<\/strong> Orions vätgas- och heliumrika molekylmoln, som även omfattar objekten M42, Barnards båge och andra spektakulära stjärnbildande nebulosamoln. I infrarött tillåts vi tränga genom molnen och se både vintergatsstjärnor och bakomliggande galaxer. KLICKA UPP DIG så får du se!<\/p>\n \u25ba Avståndet till Hästhuvudet<\/strong> rör sig om 1500 ljusår.<\/p>\n \u25ba En lika spännande som<\/strong> läsvärd berättelse om vem som upptäckte Hästhuvudet finns på nätet<\/a>. Upptäckare i dag anses vara den legendariska Williamina Fleming<\/strong>, som 1888 identifierade objektet på en plåt tagen vid Harvard College Observatory (HCO).<\/p>\n \u25ba De klassiska bilderna <\/strong>nedan går att knacka fram ur inbäddade HCO-bildarkiv på ovan nämnda webb:<\/p>\n Hästhuvudet är ett populärt objekt för oss amatörastronomer, och en som fotat objektet helt nyligen är vår egen Mikael Anderlund<\/strong>. Kolla resultatet med honom.<\/p>\n 23 april släpper Carlsson-förlaget en ny bok av Gösta Gahm<\/strong>, vår astronomprofessor emeritus i Stockholm, tidigare ordförande i Svenska Astronomiska Sällskapet. Gösta har tillsammans med plasmafysikern, Världsnaturfondens tidigare generalsekreterare Lars Kristoffersson<\/strong> samlat sina tankar om de klassiska fyra elementen och den sammanbindande etern under boktiteln Jord Vatten Luft Eld<\/em>.<\/p>\n ♦ Elementen behandlas<\/strong> i olika kapitel med utgångspunkt antingen från ett kosmiskt eller ett mer jordbundet ♦ Etern avskaffades <\/strong>på 1800-talet men tycks på ett sätt komma tillbaka i modern kosmologi. Texten väver också in frågor som världsbildens framväxt, livets och människans ursprung, miljöer på andra planeter och varvas med författarnas personliga upplevelser.<\/p>\n ♦ Till varje kapitel hör<\/strong> bilder som konstnärerna Ingela Strandberg <\/strong>och Sigvard Broman <\/strong>skapat i samklang med texten.<\/p>\n Boken återkommer vi till, jag lovar!<\/p>\n Goda nyheter! Nya mätningar av asteroiden Apophis<\/a> visar att himlakroppen både tumlar runt i sin bana och att den dessutom är avlång. Risken att stenbumlingen ska kollidera med jorden 2036 blir mindre och mindre. Påskdagen detta år kommer asteroiden att passera jordklotet på trygga 49 miljoner km:s avstånd, 0,32 AU.<\/p>\n Passagen 2029 avfärdas också som farlig, asteroiden kommer visserligen att passera innanför de geostationära satelliternas banor men med så hög vinkel visavi satelliterna att de inte riskerar träffas.<\/p>\n Vår ASTB-medlem och rymdkonstnär Fahad Sulehria <\/strong>har lovat att komma med en fyllig "reserapport" från Hawaii och ett besök hos den japanska 8-metersbjässen, Subaru, på Mauna Kea-toppen.<\/p>\n Bilden på Fahad under giganten får ses som en aptitretare!<\/p>\n Ytterligare exemplen på Ty Ia-supernovor, som plötsligt börjar aktiveras i infrarött långt efter huvudutbrottet, delges oss i en sprillans ny rapport.<\/a><\/p>\n Förklaringen som ges har med supernovornas växelverkan med det omgivande "cirkumstellära mediet" att göra.<\/p>\n Ryska medborgarastronomer har fingranskat bilder av Mars-ytan <\/a>tagna av NASA:s Mars Reconnaissance Orbiter <\/u>och tror sig ha hittat bildbevis på rester efter den sovjetiska Mars 3-farkosten, som nådde vår grannplanet 1971. Bl a syns efter fyrtio år en fallskärm.<\/p>\n BLÅS upp bilden nedan rejält så ser du rymdskrotet!<\/p>\n Ryssarna\/sovjeterna hade otur med sina Mars-farkoster. Mars 2 kraschade och Mars 3 slutade sända 14-15 sekunder efter landningen. Dessutom var planeten vid tillfället insvept i tjocka sandstormar.<\/p>\n Engelska Time <\/em>är en veckotidning som tar sitt vetenskapsjournalistiska uppdrag på allvar, bevisat av en artikel om "The Missing Universe", om den mörka materiens eventuella härkomst. Finns att läsa i 22 april-numret – och tack till Carl-Olof Börjeson<\/strong>, som rev ut och gav mig sidan, som i sin tur bygger sin story på material från European Organization for Nuclear Research vid CERN.<\/p>\n När ska svenska veckotidningar vakna? Vår egen guru Knut Lundmark<\/strong> skrev gärna i en tidning som Allers<\/em> om exploderande stjärnor.<\/p>\n Tack till Lars Olefeldt<\/strong>, som hittat den här festliga bilden:<\/p>\n \t <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Hästhuvudet – kan vi komma närmare? Tack till min gamle stringer, min bisittare, mitt lokalombud, min sidekick m m Christian Vestergaard, som alltid jagar nyheter för W-bloggens räkning: I går släppte Hubble-sajten (Hubble Space Telescope) denna närbild på Hästhuvudet i Orion, ett klassiskt fotoobjekt under de tre bältesstjärnorna i Orion: ''' \u25ba Den nya bilden… L\u00e4s mer »Nr 51 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/40947"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=40947"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/40947\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":41034,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/40947\/revisions\/41034"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=40947"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=40947"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=40947"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/04\/heic1307a.jpg\" "\\"Bildk\u00e4lla;")
'''<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nGösta Gahm ger ut ny bok<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n
\n\tperspektiv. Hur skapades universum, solen och jorden? Hur bildades de ämnen som bygger upp vår värld? Varifrån kom allt vatten till jorden och hur utnyttjar och missbrukar vi människor vattnet och vad det ger oss? Varifrån kommer luftens gaser och hur ser klimatfrågan ut i ett mer politiskt perspektiv? <\/p>\nIngen krock 2036!<\/h2>\n
Fahad hos Subaru<\/h2>\n
<\/a><\/h2>\nSupernovor flammar upp igen<\/h2>\n
Sovjetiskt rymdskrot på Mars<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nEn rekorderlig veckotidning!<\/h2>\n
Något för P Malmö?<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n