När det räknades på SL9 upptäcktes snabbt att den var på kollisionskurs mot planeten och skulle krascha in i Jupiters stratosfär 1994, vilket ju också skedde – en världshändelse i sig, en av 1900-talets mest spektakulära astronomiska händelser överhuvud taget. Nedslagsområdet låg 44o <\/sup>sydlig bredd.<\/p>\n Tidigt började Jupiterforskarna jaga spår efter H2<\/sub>O i Jupiteratmosfären, men de var osäkra på om vattenmolekylerna kom från kometen, från Jupiters månar, gasjättens ringsystem eller rentav härrörde från asteroidkrockar. Eller en mix av allt. Men nu visar ett stort forskarteam med hjälp av ESA:s Herschel-sond (se "dödsrunan" över sonden nedan) att det finns betydligt mer H2<\/sub>O i Jupiterstratosfärens södra sida än norra, och det måste helt enkelt vara spillvatten från kometen för snart tjugo år sedan.<\/p>\n Forskarteamet bakom upptäckten lystrar till namnen T. Cavalié, H. Feuchtgruber, E. Lellouch, M. de Val-Borro, C. Jarchow, R. Moreno, P. Hartogh, G. Orton, T. Greathouse, F. Billebaud, M. Dobrijevic, L. Lara, A. Gonzalez <\/strong>och H. Sagawa<\/strong>.<\/p>\n En release från Astronomy & Astrophysics<\/em> finns här.<\/a><\/p>\n Bertil Falk <\/strong>erinrar om följande:<\/p>\n \u25ba "Vårt släkte är ungt<\/strong> i jämförelse med det klot varpå det uppkommit; vad som för århundraden sedan betraktades som de mest hemlighetsfulla trollerier, är idag den vanligaste sak; ännu några århundraden, och vem kan säga vad vi då vet? – – – Liksom på det lilla inskränkta schackbrädet förändringarna är oändliga, likaså är förändringarna och föreningarna av naturens grundämnen det i ännu högre grad; dess växelverkan, dess resultat känner vi blott till en tusendel; hur många okända faser återstår?"<\/p>\n Bertils artikel står att läsa på DAST:s webb<\/a>.<\/p>\n En ny, dramatisk bild, tagen med det danska 1,54-metersteleskopet vid ESO:s La Silla-observatorium<\/a>, har synat NGC 6559; Ett moln av gas och stoft som ligger omkring 5000 ljusår från jorden i stjärnbilden Skytte (nära välkända M8, Lagunnebulosan):<\/p>\n I molnet pågår intensiv stjärnbildning.<\/p>\n Fonden för bilden bildas av Vintergatans otaliga gulaktiga, äldre stjärnor. En del av dem ser ljussvagare och rödare ut än vad de är, på grund av stoftet och dammet i NGC 6559.<\/p>\n Denna iögonfallande bild av ett ställe där stjärnor bildas togs med instrumentet DFOSC (Danish Faint Object Spectrograph) på det danska 1,54-metersteleskopet vid La Silla i Chile. Detta nationella teleskop har använts vid La Silla sedan 1979. Nyligen byggdes teleskopet om för att bli ett toppmodernt fjärrstyrt teleskop.<\/p>\n 3-4 maj är det astronomikonferens i Uttorp, Tjurkö, arrangör är Karlskrona Astronomiförenng, KAF, och alla fakta finns här.<\/a><\/p>\n Gästföreläsare:<\/p>\n Astrofotografen Göran Strand <\/strong>med bl a den förnämliga boken Jämtlandsnatt<\/em> på sitt samvete (läsex finns på TBO!) och vår egen ASTB-ordförande, hr författaren Peter "Jakten på liv i universum" Linde<\/strong>.<\/p>\n Här finns en längre intervju<\/a> att ladda ner med Peter Linde<\/strong> om hans nya bok Jakten på liv i universum<\/em>, i SR:s "Vetandets värld".<\/p>\n Tipset kommer från bl a Christian Vestergaard<\/strong>.<\/p>\n Som synes lyckades radiofolket även få in Peter i Observatoriemuseet i Stockholm bland de andra museala föremålen.<\/p>\n Chandra-forskare tror sig ha hittat 26 nya "svarta hål-kandidater"<\/a> (engelsk förkortning BHC, alltså Black Hole Candidates) i Andromedagalaxens centrala delar. En del tycks ligga inuti klotformiga stjärnhopar.<\/p>\n Följdfråga: "Såsom i Andromeda så ock i Vintergatan…"<\/p>\n Onsala-astronomen Kay Justtanont <\/strong>blev sist ut med Herschel-sonden, vars kylmedel i form av helium tog definitivt slut i måndags. Därmed stallas ESA-sonden, vars sista vetenskapliga uppdrag blev att med HIFI-instrumentet ombord (HIFI som i Heterodyne Instrument for the Far-Infrared)<\/u> <\/span>studera en röd jättestjärna<\/span> 14 000 ljusår bort kallad OH32.8-0.3 – en så kallad extrem OH\/IR-stjärna. Vindar från sådana stjärnor tros bidra stort till mängden tyngre grundämnen i vår galax.<\/span><\/p>\n Kay Justtanont säger i Chalmers pressrelerase:<\/a><\/p>\n ♦ Kay och hennes team <\/strong>ville uppskatta stjärnans massa med hjälp av strålning från vattenmolekyler i stjärnvinden, något som andra teleskop än Herschel inte kan. Fanns det tecken på vatten där tyngre syreatomer än vanligt (isotoperna syre-17 och syre-18) ingick i molekylerna skulle man kunna få ledtrådar till stjärnans massa.<\/p>\n ♦ I måndags kväll <\/strong>fick Kay besked att Herschels helium hade tagit slut. Men hade hennes observationer hunnit genomföras? Hon var tvungen att kontrollera direkt.<\/p>\n – Jag kunde bara inte vänta!<\/p>\n ♦ Enligt observationsloggarna <\/strong>kunde hon pusta ut. Hennes projekt blev teleskopets allra sista titt ut i rymden.<\/p>\n – När våra observationer var klara ville man byta till ett annat instrument. Men det blev våra mätningar som blev de sista, med just HIFI. Det kändes passande, säger hon.<\/p>\n ♦ För Herschelteleskopet <\/strong>är uppdraget över, och för Kay innebär det blandade känslor. Efter sig har teleskopet lämnat en skatt som astronomer bara har börjat utforska.<\/p>\n – Det är tråkigt att teleskopet inte lever längre. Men i teleskopets arkiv finns miljontals observationer som kommer att ge oss minst tio år till av Herschel-upptäckter.<\/p>\n Vad händer förresten med rymdskrotet?<\/p>\n<\/div>\n En bra kometsajt med aktuell info om ljusstarka kometer synliga från nordlig latitud 55o<\/sup>, där ju Malmö ligger, finns här:<\/p>\n http:\/\/cometchasing.skyhound.com\/ Nu i maj har vi en fyra-fem tänkbara tittobjekt, t ex kometen C\/2010 S1 (LINEAR)<\/u> i Cygnus\/Svanen, runt 13.1m<\/sup>. Den bör kunna ses med våra TBO-teleskop.<\/p>\n Enligt kometsajten ovan kommer kometen att sakteliga bli ljusare framöver.<\/p>\n Amatörastronomen Jean-Francois Soulier<\/strong> tog denna LINEAR-bild 1 april i år:<\/p>\n Flera bilder finns här<\/a>.<\/p>\n Ytterligare indikationer på att det är novastoft ("dust") som ligger bakom Nova Cephei 2013:s plötsliga magnitudhopp nedåt i mars bevisas av nya observationer i "nära infrarött".<\/a><\/p>\n När jag ändå var i Höör för att tala till våren – det var väl en två tre tusen andäktigt lyssnande på träffen –<\/p>\n så passade jag på att fråga arrangerande scoutlårens chef Ulf Wallin<\/strong> hur det var med xde unga scouternas kunskap om stjärnbilder, en "gren" scouterna var duktiga i förr.<\/p>\n Namnen Ulfs svar att det var si och så, att praktisk stjärnkunskap inte stod högst på dagordningen.<\/p>\n Jag har en känsla av att vår astropedagog kan lära de skånska scouterna en hel del matnyttigt, Hur man t ex kan använda Karlavagnen som klocka.<\/p>\n Paul Wetterfors<\/strong> bok kallad Stjärnor <\/em>gavs 1955 ut på Scoutförlaget. Mitt eget luggslitna ex gick på ett ASTB-loppis härom året.<\/p>\n Vi måste förresten ha fler loppis på ASTB-stormötena! Det är länge sen.<\/p>\n Till och med vår egen Tycho Brahe<\/strong> har dragit till sig karikatyrernas uttolkare. Tack till kompisen Peter Modie<\/strong> på IBL, bildbyrån i Ljungbyhed (en ÄKTA skattkammare!!!), som låter mig låna denna Science Photo Library-bild:<\/p>\n Jupiteratmosfärens vatten kom från Shoemaker-Levy 9 Nästan tjugo år efter kometen Shoemaker-Levy 9 (SL9) krockade med Jupiter, har ett gäng astronomer lyckats bevisa att det vatten som finns på Jupiteratmosfärens södra sida med största sannolikhet kommer från kometen. Så vattentyngd var den! Kometen upptäcktes av legendariska trion David Levy, Carolyn och Eugene M Shoemaker 1993,… L\u00e4s mer »Nr 56 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/41251"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=41251"}],"version-history":[{"count":54,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/41251\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":41318,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/41251\/revisions\/41318"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=41251"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=41251"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=41251"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/PR20797_fig1.jpg\" "\\"Bildk\u00e4lla:")
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nFramsynt Aurora<\/h2>\n
<\/a>Om hur långt fram i tankarna en 1800-talsskribent som Aurora Ljungstedt<\/strong> var. I hennes berättelse "En gubbes minnen", som gick som följetong i Nya Dagligt Allehanda<\/em> 1860-6. Märkliga minnen från tidigare liv och ljushastighet diskuteras, och Aurora sammanfattar:<\/p>\nDanska ESO-teleskopet synar NGC 6559<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nUttorp siktar mot rymden 3-4 maj<\/h2>\n
<\/a><\/h2>\n\n\tRadiointervju med Peter Linde<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nSvarta hålen i M31 blir fler och fler<\/h2>\n
\n\tHur många BHC kan då finnas i Vintergatan?<\/p>\nTack och adjö till Herschel!<\/h2>\n
<\/a>– Sådana stjärnor har mycket täta stjärnvindar som kan föra bort motsvarande tio gånger månens massa varje dag. De är viktiga i vår galax ekosystem. Men ändå är det mycket vi inte vet om dem.<\/p>\n<\/a><\/p>\nFlera kometer kan ses från Oxie<\/h2>\n
\n\t<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/pre>\n
Nova Cephei 2013<\/h2>\n
Scouternas stjärnkunskap<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nTycho konterfejad<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n