Det har alltid varit ett diskussionsämne om denna klassiska planetariska nebulosa går att skönja i en bra fältkikare. Jag har aldrig lyckats – inte nu heller! Det behövs bättre "verktyg" för det.<\/p>\n M57 är ungefär ett ljusår tvärsöver. Det finns inga proffsteleskop i världen som inte nån gång riktats mot himlakroppen. 1998 gav oss rymdbaserade Hubble-teleskopet denna trefiltersbild (blått: helium, grönt = joniserat järn, rött = joniserat kväve):<\/p>\n Nyaste HST-fakta om Ringnebulosan<\/a> (intressanta bilder!) som bygger på bildmaterial över drygt tio-tolv års jämförelser av radial- och tangenhastigheterna, avslöjar:<\/p>\n ♦ Sfärens elliptiska äggform<\/strong> beror på att längs ellipsens storaxel expanderar nebulosan fortare än längs den andra kortare axeln. Ganska logiskt, men nu bevisat. Citat: "The minor axis material is expanding at a slower rate either because it was subject to less force during the phase when the Main Ring was being formed, or the over-burden of outer neutral material is greater there."<\/p>\n ♦ Ringens ålder <\/strong>uppskattas nu till cirka 4000 år.<\/p>\n ♦ Avståndet 720 pc<\/strong> med en osäkerhet på 30 procent.<\/p>\n HST-teamet ovan menar sig nu kunna slå fast denna 3 D-modell av Ringnebulosan (KLICKA på illustrationen!):<\/p>\n Även det tyskamerikanska flygande IR-observatoriet SOFIA har nyligen specialstuderat Ringnebulosan. Rapporten här.<\/a><\/p>\n Avslutningsvis ett historiskt dokument från skattkammaren IBL i Ljungbyhed, där skaparen Peter Modie et al <\/strong>förfogar över ett av landets största bildarkiv (många astronomiska rariteter)<\/p>\n Fotot togs 31 juli 1887 på Maghull-observatoriet, Merseyside, England, och astrofotografen hette förstås Isaac Roberts<\/strong> (1829-1904) – en legend.<\/p>\n I alla tider i alla böcker har påståtts att det inte har hittats några som helst rester efter Tunguska-smällen i Sibirien 1908. Nu har den ryske geologen Andrei E. Zlobin<\/strong> vid Vernadsky State Geological Museum på knagglig engelska publicerat en rapport<\/a> med bilder – se nedan – där han berättar om sina fynd från 1988 i en flod:<\/p>\n Tre stenar cirka 20-30 mm stora med omisskännliga tecken på att ha smälts under häftig värmeutveckling.<\/p>\n Ett tiotal argument presenteras för att stenarna verkligen hör ihop med Tunguska-meteoriten\/kometen, som ju orsakade häftiga chockvågor och värmeuveckling, Träd knäcktes som tändstickor och skogarna tog fyr.<\/p>\n Zlobin berättar också kort om Tunguska-utforskningen genom åren, att tidigare fynd faktiskt har gjorts men att dessa försvunnit i hanteringen.<\/p>\n En lyriskt bidrag från gamle vännen Rune Fogelquist<\/strong>, eminent nestor i vår amatörastronomiska krets i landet Sverige i världsdelen Europa på planeten jordklotet:<\/p>\n ESTETISK NACKDEL<\/strong> NASA har släppt fem bilder, som visar hur meteoriter orsakar meteorer och meteormoln i Saturnus ringsystem – Cassinibilderna är från 2009 och 2012.<\/p>\n KLICKA\/DUBBELKLICKA så kan du ser mera i detalj.<\/p>\n Alla som känner mig vet att jag skrattar gärna och ofta, och därför känner jag mig extra hemma på den väldigt trevliga webbsajten som heter astronomyhumour.com<\/a>,<\/p>\n Jag surfade in om och hittade bl a denna ganska fantastiska origamiskapelse (16 x 70 cm i utgångsskedet). av "Fujimotos komet", tillägnad origamimästaren Shuzo Fujimoto.<\/strong><\/p>\n Att knyckla ihop ett stycke papper på detta vis är helt enkelt fantastiskt, den ende jag känt som behärskat tekniken var Hans-Uno Bengtsson<\/strong>, fysikern, i Lund.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Ringnebulosan i fokus Lyran står bättre och bättre till på kvällarna, och nyligen fotade Mikael Anderlund M57\/NGC 6720\/Ringbulosan (15 sekunders exponering). Bilden blev så här fin: Det har alltid varit ett diskussionsämne om denna klassiska planetariska nebulosa går att skönja i en bra fältkikare. Jag har aldrig lyckats – inte nu heller! Det behövs bättre… L\u00e4s mer »Nr 57 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/41326"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=41326"}],"version-history":[{"count":45,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/41326\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":41382,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/41326\/revisions\/41382"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=41326"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=41326"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=41326"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/Downloader.jpg\" "\\"Foto:")
<\/a><\/p>\n\n\t
<\/a>
\n\t<\/a><\/h2>\n<\/a><\/p>\n<\/a>:<\/p>\nUpphittat: Tunguska-meteoriter<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nHelgens epistel<\/h2>\n
\n\tVisst är den stjärnströdda himmelen skön.
\n\tDet celesta
\n\tmer än det mesta
\n\tger estetisk trängtan lön.
\n\tFast, har man länge höjt blicken från backen,
\n\tär man allt en smula stel i nacken!<\/span><\/p>\n<\/a><\/p>\nMeteoriter slår in i Saturnus ringsystem<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nAstronomi med ett leende<\/h2>\n
<\/a><\/p>\n