{"id":41383,"date":"2013-05-07T15:40:16","date_gmt":"2013-05-07T14:40:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=41383"},"modified":"2013-05-07T15:40:16","modified_gmt":"2013-05-07T14:40:16","slug":"nr-58-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/05\/07\/nr-58-2013\/","title":{"rendered":"Nr 58 2013"},"content":{"rendered":"
\n

"Gamlingen" Saturnus utmanar genom sin ungdomlighet<\/h2>\n

Förra veckans enormt vackra (och lite skrämmande) bild från Saturnus kallad "Rosen" – en gigantisk orkan på gasjättens norra halvklot som nu äntligen har "sommar" – väckte uppmärksamhet världen över. Bilden blev APOD förstås, vilket bl a Lars Olefeldt <\/strong>noterat,<\/p>\n

Orkanen är minst 200 mil stor (= längre än avlånga Sverige) och vindarna rör rör sig med hastigheter runt 150 m-s<\/sup> .<\/p>\n

Rött markerar lågt placerade moln, grönt högt belägna.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Gasjätten utmanar forskningen på flera områden. Saturnus borde t ex inte lysa så starkt, för ju äldre en gasjätte blir desto mörkare och svalare blir den. "I princip." Men Saturnus fortsätter att se ut som en snorvalp  i planetvärlden, och nu har Exeter-astronomen Gilles Chabrier<\/strong> med franska kolleger i Lyon kommit på hur det ligger till:<\/p>\n

\u25ba Att olika gaslager<\/strong> i Saturnus inre fungerar som filtar eller isolatorer, som håller värmen kvar på planeten.<\/p>\n

\u25ba Väte och helium<\/strong> är de dominerande grundämnena på Saturnus.<\/p>\n

Pressmeddelandet från University of Exeter finns här<\/a>.<\/p>\n

Och NASA\/Cassinis som mest dagsaktuella bild från Saturnus (6.5.2013) visar hur knivskarp natt och dag är när Saturnus kastar sin kompromisslösa nattskugga över ringsystemet:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Närmast större Cassini-projekt är ännu en närkontakt i slutet av maj med Titan, månen.<\/p>\n<\/div>\n

Skånskt rekord?<\/h2>\n

Vår ASTB:are Mikael Anderlund<\/strong> har tagit en bild pä Comahopen i vilken några av galaxerna har magnituden 18,4m<\/sup> ,<\/p>\n

Hör den ryska meteoriten<\/h2>\n

Infraljudupptagningar av den "ryska" meteoritsmällen i februari, har dokumenterats bl a av sensorer vid Georgias tekniska universitet i USA. På Youtube kan vi lyssna på krockarna<\/a> mellan jordatmosfären och rymdstenen.<\/p>\n

Det mänskliga örat kan inte uppfatta originalljudet men genom att dra upp hastigheten har forskaren Zhigang Peng<\/strong> nu gett oss detta öronbedövande ljudbevis.<\/p>\n

Soligaste platsen  på Merkurius<\/h2>\n

För en planetforskare måste den här delen av Merkurius vara en av de intressantaste platserna:<\/p>\n

När MESSENGER-astronomerna jagat is dolt i permanent mörka platser på den krateröversållade lilla planetens sydpol, har de samtidigt sprungit på bilder av områden som tycks bada i sol  <\/a>större delen av Merkurius-året. Pricken på nedanstående bild är en förnämlig landningsplats för en kommande Merkurius-rover, eftersom solbatterierna här kan laddas (nästan) varje sekund.<\/p>\n

Merkuriuskoordinaterna för ljusfläcken, som har belysning 82 procent av året, är följande:<\/p>\n

89° S, 50.7° E<\/h3>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u25ba Denna "peak of eternal light"<\/strong> fotograferades 24 december 2011. Ingen julhelg den gången för MESSENGER!<\/p>\n

\u25ba Upplösningen på <\/strong>bilden är 298 meter per pixel.<\/p>\n

\u25ba Den stora kratern<\/strong> kallas Chao Meng-Fu och är 129 km tvörsöver.<\/p>\n

Kometen 1680<\/h2>\n

Christian Vestergaard<\/strong> tipsar om en gravyrbild i boken Ethica Naturalis seu Documenta Moriale, Norimbergae <\/em> av tysken Christoph Weigel<\/strong> aka Christophoro Weigelio<\/strong> från 1690. Bilden föreställer 1680 års komet.<\/font><\/p>\n

\n
\"\"<\/a><\/div>\n

100 000 kr rikare<\/h2>\n

Konstnären Michael Kristersson<\/strong> har precis tilldelats årets pris på 100 000 kr av Stiftelsen Malmö Konsthall av år 1931<\/u>, en legendarisk förening vars lekmannarevisor är en till W-bloggen närstående.<\/p>\n

En del av Michaels bilder för onekligen tankarna till astronomiska objekt – är det Vintergatan som spökar här?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Texten på papper i väggmonterad monter. 2012 löd så här:<\/div>\n
\n

"DET SOM ÄR HAR INTE ALLTID VARIT OCH KOMMER HELLER INTE ALLTID ATT VARA. BARA DET SOM INTE ÄR, SOM ALDRIG HAR VARIT OCH SOM ALDRIG KOMMER ATT VARA, ÄR EVIGT."<\/p>\n

Sug på den karamellen!<\/p>\n<\/p><\/div>\n

Kometlimerick<\/h2>\n
Jag  hittade denna kometlimerick på nätet. Helt korrekt enligt limerickarnas finsnickrare är den kanske inte, men kul ändå:<\/div>\n
\n
\n
\n
\n
\n

Limerick about Edmond Halley<\/span><\/span><\/span><\/p>\n

From the public, his discovery brought cheers.<\/span>
\n\t\t\t\t\t\t\tFrom his wife, it drew nothing but torrents of tears.<\/span>
\n\t\t\t\t\t\t\t“For you see,” said Mrs. Halley,<\/span>
\n\t\t\t\t\t\t\t“He used to come daily;<\/span>
\n\t\t\t\t\t\t\tNow he comes once every 70 years!”<\/span><\/span><\/p>\n

Fakta i målet är att Edmond Halley<\/strong> var gift två gånger och hade flera barn. Men han hade humor och skulle ha skrattat gott åt detta limerickska utfall.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

"Gamlingen" Saturnus utmanar genom sin ungdomlighet Förra veckans enormt vackra (och lite skrämmande) bild från Saturnus kallad "Rosen" – en gigantisk orkan på gasjättens norra halvklot som nu äntligen har "sommar" – väckte uppmärksamhet världen över. Bilden blev APOD förstås, vilket bl a Lars Olefeldt noterat, Orkanen är minst 200 mil stor (= längre än… L\u00e4s mer »Nr 58 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/41383"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=41383"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/41383\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":41421,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/41383\/revisions\/41421"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=41383"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=41383"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=41383"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}