1 juni, berättar Kjell, invigs här Skåneleden Kullaberg och vippfyren med upphängning i kätting och med nyhuggen ved ("bränne" på gammelskånska) i järnkorg, understryker högtidligheten och de historiska vingslagen.<\/p>\n
\u27bd En vippfyr, också kallad papegojefyr,<\/strong> bör ha funnits på Tycho Brahes tid då han trädde till som "fyrvaktare" på Kullen. Dock byggdes det sedan en mera fast fyrkonstruktion runt 1585, och det var ett evigt kiv och liv mellan Tycho och sjöfararna om fyren skulle vara tänd hela året, särskilt vintern. En och annan gång tog också kungen Frederik II<\/strong>, Tychos egentlige välgörare, länsherren på Ven i upptuktelse för att han negligerat sina plikter på Kullen.<\/p>\n \u27bd Den marina kopplingen <\/strong>till astronomin är klassisk, men här finns en annan mera handfast förbindelse: Fyren markerade markposition för fartyg några sjömil ut, och när segelfartyg närmade sig Öresund norrifrån på kvällarna ankrade de helst för natten. Missköttes fyren, kan alla förstå vad som kunde hända.<\/p>\n \u27bd Det hör dock till historien<\/strong> att Tycho bestämde över fyren ända till sin död i Prag 1601 – den sista kopplingen till hans gamla hemland. En av poängerna för honom var att med Kullen följde också hans rätt att skaffa gratis ved till sina eldstäder på Ven, i slottet och nere i Stjärneborg. Vad han hade för glädje av den dealen nere i Prag, övergår mitt förstånd.<\/p>\n \u27bd Öresund var, det glömmer vi gärna,<\/strong> på denna tid ett danskt innanhav och fartygsleden var enormt viktig för den danska stormaktens folkhushåll.<\/p>\n HD<\/em> aka Helsingborgs Dagblad<\/em> skrev om den nya fyren och dess skapare för några veckor sen<\/a>. Skaparen heter inte Lars Vilks <\/strong>utan Freddy Kristensson<\/strong> och har bekostat projektet själv.<\/p>\n Bakom den från jorden synliga östra solranden (t v på bilden nedan), har SDO (Solar Dynamics Observatory) dokumenterat ett sällsynt kraftigt solutbrot<\/a>t av typen X1,7. Om några dagar lär det ge eko i den beboeliga zonen av planetsystemet.<\/p>\n Carl-Olof Börjeson<\/strong>, en av W-bloggens minions, har hittat en Timelapse\/tidskapsel-sajt <\/a>som visar hur vissa delar av vårt jordklot förvandlats under trettio års idogt satellitfotografereande ovanifrån. Pedagogiskt!<\/p>\n Till en av astronomihistoriens mest spännande upptäckter hör Saturnus ringar. Holländske stjärnkikaren Christian Huygens <\/strong>observerade planeten 1656 genom sina långa egentillverkade refraktorer och skrev om sin upptäckt i form av att anagram med de mystiska bokstäverna::<\/p>\n aaaaaaacccccdeeeeeghiiiiiiillll<\/tt> mmnnnnnnnnnooooppqrrstttttuuuuu<\/tt><\/span><\/strong><\/span><\/p>\n <\/center><\/p>\n Tre år senare, 1659, avslöjade Huygens kodens hemlighet:<\/p>\n "Annulo cingitur tenui, plano, nusquam cohaerente, ad eclipticum inclinato".<\/p>\n Ungefär: Himlakroppen är omgiven av en fristående tunn ring som är vinklad mot ekliptikan.<\/p>\n Huygens och hans andre berömde samtida, J D Cassini<\/strong>, upptäckte också flera av Saturnus månar, inklusive de tre som Peter Larsson<\/strong> fångat på sin fina bild nedan: Ur 1000-tals bilder ger oss Peter detta panorama med några av gasjättens månar (följ gärna debatten om den här typen av astrobilder på Tycho Brahe-observatoriets egen Forum)::<\/p>\n Fakta om månarna:<\/p>\n \u272a Tehtys upptäcktes<\/strong> av J D Cassini 21 mars 1684, har en omloppstid runt Saturnus på bara 1,887802 dygn på ett avstånd av knappt 300 000 km, banan är cirkulär och månens diameter 1060 km.<\/p>\n \u272a Dione upptäcktes av Cassini <\/strong>samma datum som ovan, på ett medelavstånd av knappt 380 0000 km tar det 2,736915 jorddygn för månen att göra ett varv och dess diameter är 1 100 km.<\/p>\n \u272a Rhea fann Cassini redan<\/strong> 23 december 1672 och den snurrar runt Saturnus ett varv på 4,518212 dygn (avstånd = 530 000 km). Diameter 1530 km.<\/p>\n Rhea har bunden rotation (= vänder samma sida mot planeten så som månen gör mot jorden), vilket också gäller andra Saturnus-månar och vilket skickliga astronomer tidigt upptäckte och anade sig till pga av Saturnusdrabanternas periodiska ljusskiftningar från bl a övre till nedre konjunktioner.<\/p>\n Ett slående exempel ger månen Iapetus, också upptäckt av Cassini (1671). Både Rhea och Iapetus har väsernsskildra fram- och baksidor, ett faktum som också gäller vår egen jorddrabant. Cassini var förklaringen på spåren!<\/p>\n Bilder från dagens NASA\/Cassini-farkost visar vad det handlar om i fallet Iapetus (snövit på framsidan, koltäckt på baksidan): När Iapetus ligger på västra sidan av Saturnus ser vi den vita sidan, när den är på östra sidan vänder den mörka sidan mot oss.<\/p>\n Det talar till "de gamles" fördel att de anade vad fenomenet handlade om för över 300 år sen.<\/p>\n BBC berättade i dag <\/a>att Antarktisforskaren Joe Farman <\/strong>gått ur tiden. Farman var knuten till The British Anatarctic Survey och var en av de första som slog larm om ozonhålet 1985.<\/p>\n Farman blev 82 år gammal.<\/p>\n Det lär vara kanadicken och kometrastronomen David H Levy<\/strong> som satt detta på pränt:<\/p>\n <\/p>\n \t <\/h3>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Kullen-fyr som på Tychos tid Tack till ASTB:s gamle sekreterare Kjell Werner, som haft vänligheten skicka över en bild på nya vippfyren på Kullen: En säkert ganska trovärdig kopia av den fyr som fanns innan Tycho Brahe tog över och lät bygga en mera fast anläggning på berghällen. 1 juni, berättar Kjell, invigs här Skåneleden… L\u00e4s mer »Nr 60 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/41482"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=41482"}],"version-history":[{"count":54,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/41482\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":41550,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/41482\/revisions\/41550"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=41482"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=41482"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=41482"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/130509_Seb-o-Gustav4b2.jpg\" "\\"Vippfyren")
<\/a><\/p>\n<\/a><\/p>\nHäftigt solutbrott<\/h2>\n
<\/a><\/p>\nJordklotet i förvandling<\/h2>\n
Lös Huygens-koden!<\/h2>\n
<\/a>På detta vis skyddade Huygens förstarätten till sin upptäckt och satte kodknäckarna på extremt svåra prov. (Kolla Sherlock Holmes<\/strong> t v!) Så gjorde faktiskt en hel del astronomer vid denna tid.<\/p>\n<\/a><\/p>\n<\/a>:<\/p>\nOzonhåls-expert ur tiden<\/h2>\n
En ljus idé!<\/h2>\n
Twinkle, twinkle, little star,
\n\tHow I wonder where you are.
\n\tLooking up is no solution;
\n\tThe sky's so full of light pollution.<\/h3>\n<\/a><\/p>\n\n