{"id":41730,"date":"2013-05-23T11:04:03","date_gmt":"2013-05-23T10:04:03","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=41730"},"modified":"2013-05-23T11:04:03","modified_gmt":"2013-05-23T10:04:03","slug":"nr-63-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/05\/23\/nr-63-2013\/","title":{"rendered":"Nr 63 2013"},"content":{"rendered":"<h2>\n<style type=\"text\/css\">p { margin-bottom: 0.21cm; }<\/style>\n<\/h2>\n<h3><u>Efter trots&aring;ldern&#8230;<br \/>\n\t<\/u><\/h3>\n<h2>VLT nu i moppe&aring;ldern!<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">Jag vet inte hur astronomer har det med att k&ouml;ra moped, moppe, men jag vet att det finns ber&ouml;mda astronomer som framg&aring;ngsrikt t&auml;vlat i stora lopp i mc (<strong>David Latham<\/strong>, exoplanetlegend knuten till Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics) och det finns till och med en blogg kallad&nbsp; <u>Motorcycle Astronome<\/u>r. I Lund gillade <strong>Hans-Uno Bengtsson<\/strong> att dra p&aring; med sin bike.<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">Att &auml;ven teleskop kan g&aring; in i den b&aring;ngstyriga och vilda &quot;moppe&aring;ldern&quot; bevisas av att ESO just&nbsp; i dag firar <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/images\/eso1322a\/\">15 &aring;r av j&auml;tteteleskopet VLT (Very Large Telescope), v&auml;rldens mest avancerade teleskop<\/a> f&ouml;r synligt ljus &#8211; med den h&auml;r spektakul&auml;ra nya bilden av globuler i IC 2944.<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/eso1322a-1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-41771\" height=\"457\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/eso1322a-1-1008x1024.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/eso1322a-1-1008x1024.jpg 1008w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/eso1322a-1-295x300.jpg 295w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/eso1322a-1.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u261b Det &auml;r femton &aring;r sedan<\/strong> det f&ouml;rsta av VLT-teleskopen s&aring;g sitt f&ouml;rsta ljus, 25 maj 1998. Sedan dess har de fyra stora ursprungliga teleskopen f&aring;tt s&auml;llskap av de fyra mindre hj&auml;lpteleskopen som &auml;r en del av VLT:s interferometer (= VLTI).<\/p>\n<p><strong>\u261bJ&auml;tteteleskopen VLT &auml;r<\/strong> ett av de mest kraftfulla och mest produktiva markbundna teleskopen som finns. Under 2012 publicerades &ouml;ver 600 granskade forskningsartiklar som baserades p&aring; data fr&aring;n VLT och VLTI.<\/p>\n<p><strong>\u261b Molnet ligger ungef&auml;r <\/strong>6500 ljus&aring;r fr&aring;n oss i den sydliga stj&auml;rnbilden Kentauren. I den h&auml;r delen av himlen finns m&aring;nga andra liknande moln och nebulosor som detaljstuderas av astronomer f&ouml;r att f&ouml;rst&aring; mekanismerna bakom hur stj&auml;rnorna bildas.<\/p>\n<p><strong>\u261b Denna del av himlen<\/strong> har tidigare avbildats av NASA\/ESA:s Hubbleteleskop (opo0201a). Den nya bilden som &auml;r tagen med instrumentet FORS p&aring; ESO:s VLT vid Paranalobservatoriet i norra Chile <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1322\/#4\">[4]<\/a> t&auml;cker en st&ouml;rre del av himlen &auml;n Hubble g&ouml;r.<\/p>\n<p>En provkarta av VLT-godbitar genom &aring;ren ser ut s&aring; h&auml;r:<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/eso1322b.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-41770\" height=\"532\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/eso1322b-866x1024.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/eso1322b-866x1024.jpg 866w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/eso1322b-253x300.jpg 253w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/eso1322b.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Avst&aring;ndet till &quot;Westerlund 2&quot;<\/h2>\n<p>Den unga &ouml;ppna stj&auml;rnhopen Westerlund 2 visar sig, efter komplicerade ber&auml;kningar och reduktioner, ha avst&aring;ndet&nbsp; 2,85 &plusmn;0.43 kpc och en max&aring;lder p&aring; &sim;2&times;10<sup>6<\/sup>&nbsp; &aring;r.<\/p>\n<p>Det <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1305.4309\">anses fr&aring;n och med nu<\/a> s&auml;kert att himlakroppen ligger inuti Vintergatsarmen i stj&auml;rnbilden Carina.<\/p>\n<p>H&auml;rifr&aring;n kommer en ymnighet av r&ouml;ntgen- och gammapartiklar.<\/p>\n<h2>Solen, D-vitaminet och &#8211; astma<\/h2>\n<p>Tack till W-bloggens egen astromedicinare <strong>Carl-Olof B&ouml;rjeson<\/strong> som &auml;r nyfiken p&aring;&nbsp; solstr&aring;lningens roll f&ouml;r oss jordbor, Nu visar nya r&ouml;n p&aring; D-vitaminets&nbsp; betydelse f&ouml;r astmatiker, som rekommenderas vistas mer i solljuset. 20 maj uppm&auml;rksammade en rad engelska medier en ny studie fr&aring;n&nbsp; universitetssjukhuset King&acute;s College i London:<\/p>\n<p><strong>\u2600 L&aring;ga niv&aring;er av vitamin D<\/strong>, som&nbsp; tillverkas av kroppen n&auml;r den uts&auml;tts fr&aring;n solstr&aring;lning, kan kopplas till&nbsp; f&ouml;rv&auml;rrade astamsymtom.<br \/>\n\t&#8211; Vi vet att individer med h&ouml;ga niv&aring;er av vitamin D har b&auml;ttre m&ouml;jligheter att&nbsp; kontrollera sin astma &#8211;&nbsp; sambandet &auml;r sl&aring;ende, s&auml;ger forskaren professor <strong>Catherine Hawrylowicz<\/strong>.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/lores.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-41746\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/lores-300x300.jpg\" title=\"Solen - viktig f\u00f6r astmatiker! Bildk\u00e4lla. Smithsonian\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/lores-300x300.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/lores-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/lores.jpg 1024w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2714 Hennes forskargrupp har studerat <\/strong>D-vitaminets p&aring;verkan p&aring; <u>interleukin-17<\/u>, en&nbsp; substans i kroppen som spelar en central roll i immunsystemet och hj&auml;lper till&nbsp; att bek&auml;mpa infektioner. Om kroppen producerar f&ouml;r mycket interleukin-17 f&ouml;rv&auml;rras astman.<br \/>\n\t<strong>\u2714 Studiens f&ouml;rsta fas<\/strong> omfattade 28 sv&aring;rt astmasjuka patienter. Det visade sig att&nbsp; vitamin D kunde s&auml;nka niv&aring;erna av interleukin-17 i blodprov fr&aring;n patienterna.<br \/>\n\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/CatherineHawrylowcz_120x1701.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"128\" height=\"150\" alt=\"\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-41804\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/CatherineHawrylowcz_120x1701-128x150.jpg\" style=\"width: 80px; height: 94px;\" title=\"\" \/><\/a><strong>\u2714 Studien som leds av <\/strong>professor Hawrylowicz (t v)tar nu n&auml;sta steg f&ouml;r att se om&nbsp; tillf&ouml;rsel av vitamin D kan lindra sjukdomen hos dessa astmapatienter in vivo.&nbsp; N&aring;gra av dem producerar sju g&aring;nger s&aring; h&ouml;ga niv&aring;er av interleukin-17 som&nbsp; normalt. De svarar inte l&auml;ngre p&aring; kortisonbehandling.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Till BBC s&auml;ger Catherine Hawrylowicz<\/strong> att hon hoppas att kortisonresistenta&nbsp; astmapatienter kan &aring;terf&aring; effekt av kortison och att de som har nytta av&nbsp; kortison kan minska dosen om de tar vitamin D som kosttillskott.<br \/>\n\t<strong>\u2714 Tidigare har brist<\/strong> p&aring; vitamin D kopplats till engelska sjukan (rakitis), &ouml;kad&nbsp; risk\/f&ouml;rekomst av MS, &ouml;kad d&ouml;dlighet i prostatacancer och tandk&ouml;ttsbl&ouml;dningar. <br \/>\n\t<strong>\u2714 Om sv&aring;r astma ska<\/strong> adderas till listan &auml;r &auml;nnu f&ouml;r tidigt att s&auml;ga; till det&nbsp; kr&auml;vs mer forskning.<br \/>\n\t<strong>\u2714 Det &auml;r n&auml;r solen lyser <\/strong>p&aring; huden som D-vitamin bildas i kroppen. Men i ett land&nbsp; som &auml;r solfattigt stora delar av &aring;ret r&auml;cker det inte alltid att enbart vistas&nbsp; ute. Man m&aring;ste ocks&aring; &auml;ta r&auml;tt D-vitaminrik mat som fet fisk, &auml;gg, <br \/>\n\tmejeriprodukter och D-vitaminberikade matfetter.<\/p>\n<h2>G2 &#8211; gasmoln eller stj&auml;rna?<\/h2>\n<p>Inf&ouml;r det med sp&auml;nning emotsedda m&ouml;tet mellan det inst&ouml;rtande G2-molnet och det svarta h&aring;let i Vintergatans mitt (= SgrA*), har det kommit lite smolk i b&auml;garen fr&aring;n astronomer som jobbar med Keck-instrumentationen p&aring; Hawaii. I en <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1304.5280\">ny rapport, publicerad f&ouml;r n&aring;gra veckor sen<\/a>, undrar astronomerna om vi verkligen ser ett gasmoln och inget annat &#8211; kan det r&ouml;ra sig om en stj&auml;rna som h&aring;ller ihop &quot;molnet&quot;? Och hur p&aring;verkar det i s&aring; fall alla tidigare ber&auml;kningar om det finns en stj&auml;rna med i spelet?<\/p>\n<p>Nya data presenteras dessutom f&ouml;r pericenter-m&ouml;tet, som nu tros &auml;ga rum i mars 2014 (avst&aring;ndet d&aring; 130 AU, kortare &auml;n tidigare ber&auml;kningar).<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/images.jpeg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-41793\" height=\"80\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/images.jpeg\" title=\"\" width=\"142\" \/><\/a><\/p>\n<p>Ett 30-tal forskningsprogram l&ouml;per parallellt, fr&aring;n radioastronomiska v&aring;gl&auml;ngder till det h&aring;rda gammaomr&aring;det, s&aring; de nya banparametrarna &auml;r viktiga f&ouml;r hur mycket krut forskarna ska l&auml;gga p&aring; det spektakul&auml;ra m&ouml;tet.<\/p>\n<h2>Guden Atlas med och utan fikonl&ouml;v<\/h2>\n<p>Det har l&auml;nge diskuterats ifall Atlas-statyn i Neapel, d&auml;r guden Atlas b&auml;r en tung himmelsglob p&aring; sina spr&ouml;da axlar, rentav baseras p&aring; <strong>Hipparchos <\/strong>stj&auml;rnkatalog. En&nbsp; som tror p&aring; teorin &auml;r professorn <strong>Bradley E Shaefer<\/strong> vid Louisiana State University (se en av<a href=\"http:\/\/www.phys.lsu.edu\/farnese\/JHAFarneseProofs.htm\"> hans uppsatser h&auml;r<\/a>), men andra ifr&aring;gas&auml;tter s&aring; radikala slutsatser <a href=\"http:\/\/www.dioi.org\/ggg.htm\">(t ex h&auml;r<\/a>). Striden b&ouml;ljade fram och tillbaka f&ouml;r en sju-&aring;tta &aring;r sedan.<\/p>\n<p>Statyn. som finns p&aring; <u>Museo Archeologico Nazionale<\/u> i Neapel, &auml;r p&aring; drygt 2 m ,och globen 65 cm i diameter &auml;r en romersk kopia p&aring; 100-talet e Kr efter ett grekiskt original. Globens olika cirklar &aring;terspeglar himlavalvets (ekvatorn, ekliptikan, v&auml;ndkretsarna etc) och stj&auml;rnbilderna utg&ouml;r ett 40-tal av de klassiska grekiska konstellationerna. Dock: D&auml;r Ursa Major\/Stora bj&ouml;rnen och Ursa Minor\/Lilla bj&ouml;rnen borde finnas &auml;r i st&auml;llet ett h&aring;l i globen!<\/p>\n<p>N&aring;gra enskilda stj&auml;rnor &auml;r INTE utsatta, vilket trots allt &auml;r ett stor aber f&ouml;r Hipparchos-teorin.<\/p>\n<p>Mera skojigt &auml;r kanske att det i litteraturen finns olika versionen av statyn.<\/p>\n<p>S&aring; h&auml;r ser den ut i verkligheten:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/Atlas_Farnese_Globe1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-41760\" height=\"600\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/Atlas_Farnese_Globe1-768x1024.jpg\" title=\"Bldk\u00e4lla; Museo Acheologico Nazionale\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/Atlas_Farnese_Globe1-768x1024.jpg 768w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/Atlas_Farnese_Globe1-225x300.jpg 225w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/Atlas_Farnese_Globe1.jpg 1200w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Och s&aring; h&auml;r kysk s&aring;g den ut i en astronomibok f&ouml;r ett antal &aring;r sen:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/SuperStock_4220-2221.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-41766\" height=\"350\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/SuperStock_4220-2221.jpg\" title=\"\" width=\"263\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/SuperStock_4220-2221.jpg 263w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/SuperStock_4220-2221-225x300.jpg 225w\" sizes=\"(max-width: 263px) 100vw, 263px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Bilder med ditsatt fikonl&ouml;v tycks ha f&ouml;rekommit i litteraturen sen slutet av 1800-talet, och dessa varianter f&ouml;rekommer konstigt nog fortfarande in&nbsp; i modern tid (senast 1989).<\/p>\n<h2>ESA jagar n&auml;ra jorden-bumlingar<\/h2>\n<p>&Auml;ven ESA, den sameuropeiska rymdorganisationen, har nu <a href=\"http:\/\/neo.ssa.esa.int\/\">startat upp ett n&auml;tverk f&ouml;r att bevaka NEO:s<\/a>, Near Earth Objects.<\/p>\n<p>Spindeln i n&auml;tet ligger i italienska Frascati.<\/p>\n<h2>Astronomifilosofer i Monthy Pytons match<\/h2>\n<p>De galna engelsm&auml;nnen (och en amerikan!), som utgjorde Monty Python-g&auml;nget, skapade f&ouml;r fyrtio &aring;r sen den roliga sketchen med fotbollsspelande filosofer: Grekiska filosofer m&ouml;tte tyska filosofer.<\/p>\n<p>Youtube <a href=\"http:\/\/www.youtube.com\/watch?v=ZW-g3y2NfFo\">har bl a denna version.<\/a><\/p>\n<p><strong>John Cleese <\/strong>spelade <strong>Archimedes<\/strong>, <strong>Graham Chapman<\/strong> tysken <strong>Friedrich Hegel<\/strong>, <strong>Michael Palin <\/strong>s&aring;g vi som <strong>Friedrich Nietzsche<\/strong> och <strong>Terry Jones<\/strong> d&ouml;k upp som ers&auml;ttaren <strong>Karl Marx<\/strong>,<\/p>\n<p><strong>Terry Gilliam <\/strong>s&aring;g ut som <strong>Immanuel Kant<\/strong>, filosofen som gav oss nebulosateorin.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/monty-python-football-006.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-41777\" height=\"180\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/monty-python-football-006-300x180.jpg\" title=\"Tyskarna protesterar mot domaren Konfucius domslut!\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/monty-python-football-006-300x180.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/monty-python-football-006.jpg 460w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Roligare &auml;n s&aring; h&auml;r var nog aldrig Monty Python-g&auml;nget!<\/p>\n<h2>Eureka!<\/h2>\n<p>Tack till <strong>Lars Olefeldt <\/strong>som p&aring; n&auml;tet hittat den ultimata f&ouml;rklaringen!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/bild26.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-41774\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/bild26-264x300.jpg\" title=\"\" width=\"264\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/bild26-264x300.jpg 264w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/05\/bild26.jpg 492w\" sizes=\"(max-width: 264px) 100vw, 264px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Efter trots&aring;ldern&#8230; VLT nu i moppe&aring;ldern! Jag vet inte hur astronomer har det med att k&ouml;ra moped, moppe, men jag vet att det finns ber&ouml;mda astronomer som framg&aring;ngsrikt t&auml;vlat i stora lopp i mc (David Latham, exoplanetlegend knuten till Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics) och det finns till och med en blogg kallad&nbsp; Motorcycle Astronomer. I&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/05\/23\/nr-63-2013\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 63 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/41730"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=41730"}],"version-history":[{"count":60,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/41730\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":41811,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/41730\/revisions\/41811"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=41730"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=41730"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=41730"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}