{"id":4179,"date":"2010-06-14T16:19:43","date_gmt":"2010-06-14T15:19:43","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=4179"},"modified":"2010-06-14T16:19:43","modified_gmt":"2010-06-14T15:19:43","slug":"nr-78-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/06\/14\/nr-78-2010\/","title":{"rendered":"Nr 78 2010"},"content":{"rendered":"

Back to basics!<\/h2>\n

\"\"<\/a>Bin\u00e4ra solsystemet\u00a0 CH Cyg ligger p\u00e5 800 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd, och det b\u00f6r vi h\u00e5lla \u00f6gonen p\u00e5. Av flera sk\u00e4l! I “bilden i bilden” till h\u00f6ger h\u00e4rr\u00f6r det r\u00f6da\u00a0 fr\u00e5n gammastr\u00e5lnings-satelliten Chandra, det\u00a0 gr\u00f6na\u00a0 – visuella – togs av Hubble-teleksopet och det bl\u00e5 f\u00e5ngades upp av radiotelskopet VLA,<\/a><\/p>\n

Historien bakom denna m\u00e4rkliga kompositbild:<\/p>\n

CH Cyg \u00e4r ett dubbelstj\u00e4rnepar med en vit dv\u00e4rg, som kalasar p\u00e5 stj\u00e4rnvinden fr\u00e5n sin granne, som \u00e4r en r\u00f6d j\u00e4tte. H\u00f6rt om denna kombination f\u00f6rr? Just det, det \u00e4r som gjort f\u00f6r att det h\u00e4r kommer att SM\u00c4LLA och SM\u00c4LLA REJ\u00c4LT f\u00f6rr eller senare – CH Cyg \u00e4r som ett kokboksrecept\u00a0 f\u00f6r b\u00e5de planetariska nebulosor och, \u00e4nnu mera spektakul\u00e4rt, f\u00f6r supernovor av\u00a0 typen I A<\/p>\n

Jetstr\u00e5len \u00e4r mycket intressant. R\u00f6relserna i den \u00e4r extremt h\u00f6ga, och kurvaturen i gr\u00f6nt antyder att jetstr\u00e5len dessutom roterar.<\/p>\n

Det vi ser p\u00e5minner i liten skala om andra liknande kataklysmiska fenomen i universum, som t ex har med svarta h\u00e5l att g\u00f6ra. D\u00e4rf\u00f6r kan ocks\u00e5 CH Cyg anv\u00e4ndas som en liten “leksaksmodell” f\u00f6r dessa\u00a0 st\u00f6rre astronomiska skeenden, ber\u00e4ttar ett pressmess fr\u00e5n NASA.<\/p>\n

Ett helt forskarg\u00e4ng h\u00e5ller \u00f6ga p\u00e5 CH Cyg, ett g\u00e4ng ledda av Margarita Karovska vid\u00a0 Harvard-Smithsonian Center for Astrophysics.<\/p>\n

Det blir sv\u00e5rare och sv\u00e5rare att\u00a0 reda ut proviniensen f\u00f6r en astronomisk bild som den ovan, men h\u00e4r \u00e4r i alla fall ett f\u00f6rs\u00f6k: : Inset image: X-ray: NASA\/CXC\/SAO\/M.Karovska et al; Optical: NASA\/ STScI; Radio: NRAO\/VLA Wide field: DSS.<\/p>\n

\u00c4nnu en firad popul\u00e4rvetare<\/h2>\n

\"\"<\/a>Brian Cox, Manchester-professorn, partikelfysiker vid\u00a0 CERN och popul\u00e4rvetare i BBC, har f\u00e5tt en fin orden av drottning\u00a0 Elizabeth II p\u00e5 hennes f\u00f6delsedag: En \u00e4kta OBE, Officer of the British Empire.<\/p>\n

N\u00e5tt liknande har vi ju inte i Sverige, men Cox – 42 \u00e5r gammal! – \u00e4r s\u00e4kert v\u00e4rd kraschan. Han har ju ocks\u00e5 lirat med popgruppen D:REAM – han \u00e4r inte det ende popsn\u00f6ret som riktat blickat upp\u00e5t.<\/p>\n

F\u00f6rn\u00e4mligt i storyn om Cox \u00e4r att han st\u00f6ttar tidskriften Index on Censorship<\/em>, vars f\u00f6rste chefredakt\u00f6r George Theiner var en synnerligen god v\u00e4n till mig i London. George kom fr\u00e5n f\u00f6rtryckets Tjeckoslovakien, g\u00e4ngade sig med Shirley i London, och blev en stor profil f\u00f6r yttrandefriheten i HELA V\u00c4RLDEN.<\/p>\n

Tyv\u00e4rr lever inte\u00a0 George l\u00e4ngre, inte heller Shirley, men Index on Censorship<\/em> forts\u00e4tter\u00a0 att komma ut och beh\u00f6vs mer \u00e4n n\u00e5nsin i v\u00e5r inskr\u00e4nkta\u00a0 tid. F\u00f6r: Det har aldrig kommit ut s\u00e5 m\u00e5nga tidningar och tidskrifter som nu, och aldrig har yttrandefriheten varit s\u00e5 utsatt som nu.<\/p>\n

Happy landing<\/h2>\n

En sista bildrapport “f\u00f6r nu” fr\u00e5n den lyckosamma landningen av den japanska asteroidbes\u00f6karen Hayabusa i g\u00e5r. Bilden nedan visar sonden med fallsk\u00e4rm p\u00e5 marken – ett ganska otroligt slut p\u00e5 en resa, som verkligen var astronomiskt l\u00e5\u00e5\u00e5\u00e5ng.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Happy landing till sist... Foto: JAXA<\/figcaption><\/figure>\n

Ockultationen 8 juli<\/h2>\n

Senast tillg\u00e4ngliga\u00a0 info om asteroiden Romas framfart i stj\u00e4rnsf\u00e4ren finns ALLTID\u00a0 b\u00e5de p\u00e5 v\u00e5r egen TBO-sajt<\/a> och p\u00e5 Kristianstad-kollegornas i Aquila sajt<\/a>. H\u00e5ll dig uppdaterad.<\/p>\n

Det \u00e4r ett sm\u00e5tt historiskt tillf\u00e4lle som nalkas, inte bara f\u00f6r saken i sig utan f\u00f6r samarbetsformerna (och viljan!) mellan de sydsvenska amat\u00f6rerna. Det kan bli hur bra som helst – det kan ocks\u00e5 bli mulet.<\/p>\n

Platta-jordens\u00e4llskapet finns!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
V\u00e4rlden i sig?<\/figcaption><\/figure>\n

Jag \u00e4r med i alldeles f\u00f6r m\u00e5nga f\u00f6reningar, men jag m\u00e5ste erk\u00e4nna en sak:<\/p>\n

En till borde jag ju g\u00e5 med i, The Flat Earth Society<\/a>. Jag tycker att jag h\u00f6r hemma d\u00e4r.<\/p>\n

Hemsidan \u00e4r v\u00e4l s\u00e5 d\u00e4r, den skulle kunna g\u00f6ras riktigt rolig och pedagogisk. Men jag gillar deras ohemula anticopernikanska\u00a0 slogan:<\/p>\n

“Deprogramming the masses since 1547”.<\/strong><\/span><\/p>\n

\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Back to basics! Bin\u00e4ra solsystemet\u00a0 CH Cyg ligger p\u00e5 800 ljus\u00e5rs avst\u00e5nd, och det b\u00f6r vi h\u00e5lla \u00f6gonen p\u00e5. Av flera sk\u00e4l! I “bilden i bilden” till h\u00f6ger h\u00e4rr\u00f6r det r\u00f6da\u00a0 fr\u00e5n gammastr\u00e5lnings-satelliten Chandra, det\u00a0 gr\u00f6na\u00a0 – visuella – togs av Hubble-teleksopet och det bl\u00e5 f\u00e5ngades upp av radiotelskopet VLA, Historien bakom denna m\u00e4rkliga kompositbild:… L\u00e4s mer »Nr 78 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4179"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4179"}],"version-history":[{"count":21,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4179\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4204,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4179\/revisions\/4204"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4179"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4179"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4179"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}