{"id":42014,"date":"2013-06-03T10:59:32","date_gmt":"2013-06-03T09:59:32","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=42014"},"modified":"2013-06-03T11:06:19","modified_gmt":"2013-06-03T10:06:19","slug":"nr-67-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/06\/03\/nr-67-2013\/","title":{"rendered":"Nr 67 2013"},"content":{"rendered":"<h2>Dv&auml;rgnova i &Ouml;rnens stj&auml;rnbild<\/h2>\n<p>F&ouml;r ett par dagar sedan b&ouml;rjade <strong>Gustav Holmberg, Hans Bengtsson<\/strong> m fl svenska variabelk&auml;nnare p&aring; <a href=\"http:\/\/www.astronet.se\/\">www.astronet.se<\/a> tipsa omv&auml;rlden om den nya misst&auml;nkta relativt ljusa (10-11<sup>m<\/sup>) novavarianten i Aquila\/&Ouml;rnen, en stj&auml;rnbild som st&aring;r ovanligt bra till f&ouml;r oss i syd nu p&aring; kv&auml;llarna och n&auml;tterna.<\/p>\n<p>Uppt&auml;ckarbilden av <strong> K. Itagaki<\/strong> i Yamagata, Japan, s&aring;g ut s&aring; h&auml;r:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/pnv-aql1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-42057\" height=\"281\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/pnv-aql1-300x281.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/pnv-aql1-300x281.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/pnv-aql1.jpg 605w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Itakagis observatorium, ett helt kluster av flera kupoler,&nbsp; kan sk&aring;das h&auml;r p&aring; <a href=\"http:\/\/www.k-itagaki.jp\/\">webbsajten &quot;Supernova&quot;.<\/a><\/p>\n<p>Handlar det om en klassisk nova? Njae, snarare &auml;r det troligen s&aring; &#8211; detta baserat p&aring; fotometriska f&auml;rger och den stora egenr&ouml;relsen &#8211; att stj&auml;rnsm&auml;llen tillh&ouml;r en typ dv&auml;rgnovor uppkallade efter likaren WZ Sagittae, ett instabilt system med v&auml;xelverkan mellan en vit dv&auml;rg och en liten huvudseriestj&auml;rna.<\/p>\n<p>F&ouml;ljer vi AAVSO:s ljuskurva s&aring; har utbrottet reden b&ouml;rjat avta.<\/p>\n<p>Koordinaterna enligt <strong>Enrique de Migue<\/strong>l &auml;r (J2000): <span style=\"\"><strong>19:15:02.047 , +07:19:46.78<\/strong><\/span><\/p>\n<h2>Senaste protuberansen<\/h2>\n<p>I samband med konstvernissagen i l&ouml;rdags p&aring; Tycho Brahe-observatoriet, visade <strong>Jon Saalbach<\/strong> solen med en praktfull protuberans vid solranden. Tyv&auml;rr br&ouml;ts seansen av ett &ouml;sregn.<\/p>\n<p>V&aring;r eminente astrofograf <a href=\"http:\/\/blogg.astrofotografen.se\/\"><strong>G&ouml;ran Strand <\/strong>har tagit en flott bild<\/a> nyligen av en annan m&auml;ktig randprotuberans:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/GS_20130530_Sun1.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"900\" height=\"900\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-42042\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/GS_20130530_Sun1.jpg\" style=\"width: 495px; height: 495px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/GS_20130530_Sun1.jpg 900w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/GS_20130530_Sun1-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/GS_20130530_Sun1-300x300.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 900px) 100vw, 900px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Med jordklotet inlagt som j&auml;mf&ouml;relse f&aring;r G&ouml;ran detta resultat i n&auml;rbild:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/GS_20130530_SunProminence1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-42044\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/GS_20130530_SunProminence1-193x300.jpg\" title=\"\" width=\"193\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/GS_20130530_SunProminence1-193x300.jpg 193w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/GS_20130530_SunProminence1.jpg 646w\" sizes=\"(max-width: 193px) 100vw, 193px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Skarp&ouml;gde Tycho reducerade sina magnitudskattningar?<\/h2>\n<p>\u2605 V&aring;r Ven-astronom <strong>Tycho Brahe<\/strong> tycks &#8211; medvetet eller omedvetet &#8211; ha kommit p&aring; ett knep att reducera stj&auml;rnmagnituderna i sina kataloger f&ouml;r jordatmosf&auml;rens extinktion (h&ouml;gst vid horisonten, l&auml;gst i zenit). Denna <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1303.1833\">&ouml;verraskande uppt&auml;ckt<\/a> st&aring;r Louisiana State University-professorn <strong>Bradley E Shaefer<\/strong> f&ouml;r.<\/p>\n<p>Schaefer har statistiskt m&auml;tt inte bara Tychos utan &auml;ven f&ouml;reg&aring;ngarna&nbsp;<strong> Ptolemaios<\/strong> och <strong>Al-Sufis <\/strong>stj&auml;rnmagnituder i deras respektive kataloger och uppt&auml;ckt samma sak hos dem.<\/p>\n<p>Mothugg saknas inte, men det &auml;r en lockande tanke att &auml;ldre tiders stj&auml;rnsk&aring;dare var mer avancerade &auml;n vi tror. Tr&aring;kigt nog har inte Tycho med ett ord ber&ouml;rt problematiken.<\/p>\n<p>Bradley E Shaefer &auml;r en ovanligt bred yrkesastronom. Han har inte ens tvekat att utreda det astronomiska hos romanfiguren <strong>Sherlock Holmes<\/strong>!<\/p>\n<h2>Tjej med m&aring;narna<\/h2>\n<p><strong>Tom Lehrers<\/strong> s&aring;ng &quot;The Elements&quot; har f&aring;tt en flott uppf&ouml;ljare: En ton&aring;rstjej som sjunger sig igenom samtliga m&aring;nnamn i v&aring;rt planetsystem. <a href=\"http:\/\/www.youtube.com\/watch?feature=player_embedded&amp;v=LAPEqFL96-Q\">Finns p&aring; Youtube,<\/a> tipsar <strong>Peter Linde<\/strong>.<\/p>\n<h2>Tychos Ven &#8211; turistf&auml;lla&#8230;<\/h2>\n<p>I Sk&aring;nskans motorbilaga i l&ouml;rdags fanns b&aring;de Hallands V&auml;der&ouml; och <strong>Tycho Brahes<\/strong> Ven med dess Tycho Brahe-museum med som (positiva)&nbsp; turistf&auml;llor.<\/p>\n<h2>VLT synar exoplanet direkt<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">I dag <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/images\/eso1324a\/\">offentliggjorde ESO att ett team av astronomer med hj&auml;lp av VLT<\/a> tagit en bild av en ljussvag himlakropp som r&ouml;r sig n&auml;ra en ljusstark stj&auml;rna. Dess massa uppskattas vara fyra till fem g&aring;nger Jupiters, vilket betyder att den kan vara den l&auml;ttaste planeten hittills utanf&ouml;r v&aring;rt solsystem som kunnat avbildas direkt.<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/eso1324a.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-42047\" height=\"352\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/eso1324a-1024x803.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESO\/J Rameau\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/eso1324a-1024x803.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/eso1324a-300x235.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/eso1324a.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2714 I bilden ovan <\/strong>syns&nbsp; den nyligen uppt&auml;ckta exoplaneten HD 95086 b, bredvid sin stj&auml;rna. Observationerna gjordes med instrumentet NACO, som anv&auml;nder adaptiv optik och observerar i infrar&ouml;tt ljus, och anv&auml;nder en metod som kallas differentiell avbildning, vilken &ouml;kar kontrasten mellan planeten och den bl&auml;ndande ljusa stj&auml;rnan intill. Stj&auml;rnan har tagits bort fr&aring;n bilden under dataprocesseringen f&ouml;r att exoplaneten ska bli l&auml;ttare att uppt&auml;cka, men &auml;r markerad. Planeten finns under och till v&auml;nster om stj&auml;rnan.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Den bl&aring; cirkeln<\/strong> motsvarar Neptunus omloppsbana i v&aring;rt solsystem.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Stj&auml;rnan HD 95086 <\/strong>liknar Beta Pictoris och HR 8799, stj&auml;rnor d&auml;r stora planeter tidigare har avbildats p&aring; avst&aring;nd mellan 8 och 68 astronomiska enheter. Alla dessa stj&auml;rnor &auml;r unga och mer massiva &auml;n solen, samt omges av en debrisskiva.<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\"><strong>\u2714 Uppt&auml;ckten &auml;r ett<\/strong> viktigt bidrag till v&aring;r f&ouml;rst&aring;else av hur planetsystem bildas och utvecklas.<\/p>\n<p><strong>\u2714 F&ouml;r nio &aring;r sedan<\/strong> tog ESO:s Very Large Telescope den f&ouml;rsta bilden av en exoplanet, f&ouml;ljeslagaren till den bruna dv&auml;rgen 2M1207, Nu har samma team fotograferat n&aring;got som troligen &auml;r den l&auml;ttaste direkt avbildade exoplaneten hittills.<\/p>\n<h2>Restips f&ouml;r utflykt till Nautsi<\/h2>\n<p>Den som ska till den s&aring; kallade trelandspunkten vid Nautsi, d&auml;r Norge, Finland och Ryssland m&ouml;ts b&ouml;r f&ouml;rbereda sig p&aring; en punkt:<\/p>\n<p>Ska du ut och &ouml;rla och korsar gr&auml;nserna lite hipp som happ, s&aring; passerar du t r e tidzoner.<\/p>\n<h2>&Ouml;resundsbron ovanifr&aring;n<\/h2>\n<p>Eftersom vi i ASTB tillsammans med v&aring;ra hall&auml;ndska v&auml;nner ska g&ouml;ra en utflykt 15 juni &ouml;ver &quot;Broen&quot;, tycker jag det kan passa med en bild ovanifr&aring;n &#8211; fr&aring;n Earth Observatory 2004:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/oresund_ast_2004101_lrg-1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-42051\" height=\"228\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/oresund_ast_2004101_lrg-1-1024x521.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: Earth Observatory\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/oresund_ast_2004101_lrg-1-1024x521.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/oresund_ast_2004101_lrg-1-300x152.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>KLICKA p&aring; bilden!!!<\/p>\n<p>N&auml;r vi passerat &Ouml;resundsbron v&auml;ntar f&ouml;rst ett bes&ouml;k i Botanisk have och den gamla refraktorn i universitetsobservatoriet kupol, som ligger p&aring; &Ouml;ster Voldgade, och sen blir det Kroppedals museum och <strong>Ole R&ouml;mer<\/strong>-samlingarna.<\/p>\n<p>Det &auml;r inte f&ouml;r sent att anm&auml;la sig. Info p&aring; ASTB:s hemsida!<\/p>\n<h2>Aktuell logga<\/h2>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/ba993514b59f4671_org.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-42086\" height=\"267\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/ba993514b59f4671_org.jpg\" title=\"\" width=\"267\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/ba993514b59f4671_org.jpg 267w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/ba993514b59f4671_org-150x150.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 267px) 100vw, 267px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Dv&auml;rgnova i &Ouml;rnens stj&auml;rnbild F&ouml;r ett par dagar sedan b&ouml;rjade Gustav Holmberg, Hans Bengtsson m fl svenska variabelk&auml;nnare p&aring; www.astronet.se tipsa omv&auml;rlden om den nya misst&auml;nkta relativt ljusa (10-11m) novavarianten i Aquila\/&Ouml;rnen, en stj&auml;rnbild som st&aring;r ovanligt bra till f&ouml;r oss i syd nu p&aring; kv&auml;llarna och n&auml;tterna. Uppt&auml;ckarbilden av K. Itagaki i Yamagata, Japan,&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/06\/03\/nr-67-2013\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 67 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/42014"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=42014"}],"version-history":[{"count":47,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/42014\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":42088,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/42014\/revisions\/42088"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=42014"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=42014"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=42014"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}