{"id":42303,"date":"2013-06-14T09:37:45","date_gmt":"2013-06-14T08:37:45","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=42303"},"modified":"2013-06-15T16:53:00","modified_gmt":"2013-06-15T15:53:00","slug":"nr-71-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/06\/14\/nr-71-2013\/","title":{"rendered":"Nr 71 2013"},"content":{"rendered":"<h2>S&auml;g hej till ET&#8230; och hej d&aring; jorden?<\/h2>\n<p>V&aring;r ASTB-veteran <strong>Bengt Rosengren<\/strong> rapporterar att han hittat <a href=\"http:\/\/www.scientificamerican.com\/article.cfm?id=new-project-will-send-message-into-space\">en (o)rolig artikel i <em>Scientific American<\/em><\/a> om ett projekt som g&aring;r ut p&aring; att kontinuerligt s&auml;nda signaler fr&aring;n helt vanliga jordm&auml;nniskor till en m&ouml;jlig civilisation kring stj&auml;rnan Gliese 526 p&aring; 17,6 ljus&aring;rs avst&aring;nd. En tur-och-retursignal har s&aring;ledes 35,2 &aring;r p&aring; sig.<\/p>\n<p>&#8211; Det betyder att avs&auml;ndare kan hinna f&aring; svar inom sin livstid om det &auml;r n&aring;gon hemma vid Gliese 526.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/dishantenna.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-42348\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/dishantenna-224x300.jpg\" title=\"Om Jamesburg avsl\u00f6jar oss, v\u00e4ntar d\u00e5...\" width=\"224\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/dishantenna-224x300.jpg 224w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/dishantenna.jpg 553w\" sizes=\"(max-width: 224px) 100vw, 224px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/e-t-blu-ray.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"168\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-42349\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/e-t-blu-ray-300x168.jpg\" style=\"width: 224px; height: 126px;\" title=\"... en sn\u00e4ll ET p\u00e5 oss eller en...\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/e-t-blu-ray-300x168.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/e-t-blu-ray-1024x576.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/e-t-blu-ray.jpg 1920w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/alien-vs-predator-requiem-neca-warrior-1.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"298\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-42351\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/alien-vs-predator-requiem-neca-warrior-1-300x298.jpg\" style=\"width: 223px; height: 221px;\" title=\".. dj\u00e4vulsk alien?\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/alien-vs-predator-requiem-neca-warrior-1-300x298.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/alien-vs-predator-requiem-neca-warrior-1-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/alien-vs-predator-requiem-neca-warrior-1-1024x1019.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/alien-vs-predator-requiem-neca-warrior-1.jpg 1178w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Alla med internetuppkoppling kan vara med i s&auml;ndningen.<\/p>\n<p>Om jag f&ouml;rst&aring;tt det r&auml;tt s&aring; &auml;r &quot;The Lone Signal Project&quot; fokuserat p&aring; den gamla AT &amp; T-antennen vid Jamesburg Earth Station, som stallades ett antal &aring;r och som fr&aring;n och med 18 juni ger m&auml;nskligheten m&ouml;jlighet att s&auml;nda signaler till eventuella mottagare p&aring; n&aring;n av Gliese-systemets planeter. Om dessa planeter nu finns och om d&auml;r finns intelligent liv som vill svara.<\/p>\n<p>Antennen har hyrts av ett antal intressenter f&ouml;r trettio &aring;rs bruk.<\/p>\n<p>Bra eller d&aring;ligt? Jag trodde inte vi vanliga d&ouml;dliga fick ta s&aring;na h&auml;r initiativ utan FN:s godk&auml;nnande. Den som utan s&aring;nt tillst&aring;nd tar p&aring; sig den oerh&ouml;rda r&auml;tten att r&ouml;ja m&auml;nsklighetens tillvaro, kan s&auml;kert d&ouml;mas till b&aring;de fotboja och en m&aring;nad p&aring; vatten och br&ouml;d.<\/p>\n<p>18 juni tas f&ouml;rsta kontakten. N&auml;r det v&auml;l &auml;r s&auml;nt &auml;r det o&aring;terkalleligt.<\/p>\n<h2>Supernovaresterna synade<\/h2>\n<p>Varf&ouml;r ser en del supernovarester (Typ Ia och stj&auml;rnkollapser) ut som de g&ouml;r? Det diskuterar <strong>Laura A Lopez<\/strong>, knuten till MIT-Kavli Institute for Astrophysics and Space Research, i <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1306.2638\">denna f&ouml;red&ouml;mligt kortkorta rapport.<\/a><\/p>\n<p>Lopez doktorerade h&auml;rom &aring;ret och <a href=\"http:\/\/astro.ucsc.edu\/~lopez\/HOME.html\">hennes hemsida finns h&auml;r.<\/a> D&auml;r kan vi l&auml;sa att hon som liten l&auml;rde sig spela fiol med suzukimetoden. I portr&auml;ttet av henne p&aring; Chandra-sajten omtalas att hon &auml;r NASA Einstein Fellow och Pappalardo Fellow in Physics p&aring; MIT.&nbsp;<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/lopez_laura.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-42375\" height=\"216\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/lopez_laura.jpg\" title=\"Laura A Lopez. Bildk\u00e4lla: MIT\" width=\"152\" \/><\/a><\/p>\n<p>Framtiden tillh&ouml;r forskare som Laura.<\/p>\n<h2>Spiralsm&auml;lta p&aring; m&aring;nen<\/h2>\n<p>Spiralen &auml;r en p&aring; jorden och i rymden frekvent f&ouml;rekommande geometrisk figur. Nu finns den representerad &auml;ven p&aring; v&aring;r n&auml;rmaste rymdgranne, f&ouml;r inuti m&aring;nkratern (20 km+ tv&auml;rs&ouml;ver) namnad efter&nbsp; <strong>Giordano Bruno<\/strong> har LROC aka Lunar Reconnaissance Orbiter Camera&nbsp; identifierat <a href=\"http:\/\/lroc.sese.asu.edu\/news\/index.php?\/archives\/752-Giordano-Bruno-Whorl.html\">denna m&auml;rkliga formation<\/a>: En spiralformad inre sm&auml;lt nedslagsformation i kratern.<\/p>\n<p>Storleken &auml;r cirka 1 km, bildens uppl&ouml;sning om du klickar upp den &auml;r p&aring; 57 cm\/pixel. Ganska h&auml;ftigt.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/M143947267LE.thumb_.png\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-42304\" height=\"450\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/M143947267LE.thumb_-1023x1023.png\" title=\"Bildk\u00e4lla; NASA\/LROC\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/M143947267LE.thumb_-1023x1023.png 1023w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/M143947267LE.thumb_-150x150.png 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/M143947267LE.thumb_-300x300.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/M143947267LE.thumb_.png 1765w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Hur formationen uppst&aring;tt tvistar de m&aring;nl&auml;rde om. M&ouml;jligen kan det ha med sm&auml;ltornas olika hastigheter att g&ouml;ra och\/eller att det funnits n&aring;gon form av hinder vid nedslaget som dirigerat sm&auml;ltorna i spiraler.<\/p>\n<h2>Matteg&aring;ta l&ouml;st<\/h2>\n<p>Matematik har aldrig varit min b&auml;sta gren, tyv&auml;rr. Fick dock ett Ba i avg&aring;ngsbetyget fr&aring;n realgymnasiet f&ouml;r femti &aring;r sen, vilket &ouml;verraskade b&aring;de mig och min sn&auml;lle mattel&auml;rare.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/Prime-Spiral-Flower.png\"><img decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"150\" alt=\"\" class=\"alignleft size-thumbnail wp-image-42363\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/Prime-Spiral-Flower-150x150.png\" style=\"width: 73px; height: 73px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/Prime-Spiral-Flower-150x150.png 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/Prime-Spiral-Flower-300x300.png 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/Prime-Spiral-Flower.png 1024w\" sizes=\"(max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><\/a>Astronomins lydiga musa f&ouml;ruts&auml;tter, om den ska fungera,&nbsp; st&ouml;rre hj&auml;rnkapacitet &auml;n den jag har (se primspiralen t v), men jag &auml;r naturligtvis fascinerad av nyheten i <em>Frankfurter Allgemeine Zeitung<\/em> 12.6: Att det nu slutligen bevisats att den svagare versionen av&nbsp; &quot;Goldbachs f&ouml;rmodan&quot; st&auml;mmer.<\/p>\n<p>40 000 r&auml;knetimmar ligger bakom den 271 &aring;r gamla matteg&aring;tan, som <strong>Christian Goldbach<\/strong> och <strong>Leonard Euler<\/strong> diskuterade p&aring; sin tid:<\/p>\n<h3>Varje tal st&ouml;rre &auml;n 5 &auml;r summan av tre primtal.<\/h3>\n<p>Smaka p&aring; det.<\/p>\n<h2>Nya utbrott fr&aring;n Aql X-1<\/h2>\n<p>Att astronomerna inte beh&ouml;ver ha j&auml;tteteleskop f&ouml;r att h&aring;lla koll p&aring; oroliga stj&auml;rnor, som den bin&auml;ra r&ouml;ntgenk&auml;llan Aql X-1 i Aquila\/&Ouml;rnen, bevisas av <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=5129\">de senaste raporterna<\/a> av ryska och turkiska forskare.<\/p>\n<h2>Ingen syn f&ouml;r cyniker<\/h2>\n<p>Denna varma och k&auml;rleksfulla bild stod publicerad i <em>Punch <\/em>1 december 1866, det stora meteorsv&auml;rme&aring;ret (Leoniderna i november).<\/p>\n<p>Till och med ett cyniskt hj&auml;rta sm&auml;lter!<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/012+astronomy1.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"alignleft size-large wp-image-42370\" height=\"344\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/012+astronomy1-1024x783.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/012+astronomy1-1024x783.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/012+astronomy1-300x229.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/012+astronomy1.jpg 1098w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Men hur kunde hon ta sig upp p&aring; stegen till tak&aring;sen med sin tjocka otympliga ytterkl&auml;dsel?<\/p>\n<p>Teckningen antyder att paret kommit ut via det &ouml;ppna f&ouml;nstret t v och sen p&aring; n&aring;got vis kr&aring;nglat sig upp.<\/p>\n<p>Hur kom de ner &#8211; och vad h&auml;nde sen?<\/p>\n<p>Blev hon astronom och han hemmaman?<\/p>\n<p>F&ouml;rv&aring;nansv&auml;rt &auml;r ocks&aring; att det &auml;r en vinternatt, att det m&aring;ste vara kallt, s&auml;kert minusgrader, men att det inte ryker fr&aring;n skorstenarna.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>S&auml;g hej till ET&#8230; och hej d&aring; jorden? V&aring;r ASTB-veteran Bengt Rosengren rapporterar att han hittat en (o)rolig artikel i Scientific American om ett projekt som g&aring;r ut p&aring; att kontinuerligt s&auml;nda signaler fr&aring;n helt vanliga jordm&auml;nniskor till en m&ouml;jlig civilisation kring stj&auml;rnan Gliese 526 p&aring; 17,6 ljus&aring;rs avst&aring;nd. En tur-och-retursignal har s&aring;ledes 35,2 &aring;r&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/06\/14\/nr-71-2013\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 71 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/42303"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=42303"}],"version-history":[{"count":52,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/42303\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":42418,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/42303\/revisions\/42418"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=42303"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=42303"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=42303"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}