Geologisk museum.<\/strong> <\/a>Finns p\u00e5 \u00d6ster Voldgade 3, granne med Botanisk have – mitt i smeten. H\u00e4r fanns en g\u00e5ng K\u00f6penhamns universitetsobservatorium, kupolen \u00e4r tom, men det intressanta f\u00f6r oss i dag \u00e4r naturligtvis utst\u00e4llningen om solsystemet och museets rikhaltiga material av meteoriter. En h\u00e4ftigt stor Gr\u00f6nlandsmeteorit\u00a0 m\u00f6ter redan vid ing\u00e5ngen.<\/p>\n P\u00e5 n\u00e4tet har planetariet en (n\u00e4stan) dagligen uppdaterad nyhetstj\u00e4nst. Bra! J<\/strong>ens Olsens Verdensur.<\/strong><\/a> Vad d\u00e5 atomur? Jens Olsen byggde detta fantastiska finmekaniska astronomiska ur, som st\u00e5r i ett rum t h n\u00e4r du kommer in genom R\u00e5dhusets stor port. Absolut v\u00e4rt ett bes\u00f6k! Och beundran. Uret byggdes upp under flera \u00e5rtionden och kunde, till slut,\u00a0 invigas 1955 av kong Frederik 9 och Jens Olsens barnbarn Birgit.<\/p>\n I sommar \u00e4r det fokus p\u00e5 solstudier p\u00e5 dagtid.<\/p>\n Som m\u00e5nga folkobservatorier i dag visas h\u00e4r \u00e4ven konstutst\u00e4llningar och bedrivs konsertverksamhet. N\u00e5got f\u00f6r oss p\u00e5 “nya” TBO?<\/p>\n Kroppedahl Museum.<\/strong><\/a> Ligger ute i T\u00e5strup och en av avdelningarna fokuserar p\u00e5 dansk astronomihistoria. Varje \u00e5r firas h\u00e4r Ole R\u00f6mers f\u00f6delsedag! Nytt f\u00f6r i \u00e5r \u00e4r satsningen p\u00e5 modern dansk\u00a0 astrometri, fr\u00e5n 1950 till dags dato (Hipparchos).<\/p>\n N\u00e4r jag f\u00f6r femtio \u00e5r sen sparade ihop till det str\u00e5lande bl\u00e4dderverket The Hubble Atlas of Galaxies<\/em>, imponerade det p\u00e5 alla.<\/p>\n K\u00f6pet imponerade p\u00e5 kompisarna inom nyss bildade MARS – satt vi inte och dr\u00e4glade \u00f6ver galaxbilderna? -, p\u00e5 flickv\u00e4nnens f\u00f6r\u00e4ldrar (“Vilken beg\u00e5vad ung man han trots allt \u00e4r som prioriterar en s\u00e5n bok!”), till och med p\u00e5 fysikl\u00e4raren, som jag hade ett problematiskt f\u00f6rh\u00e5llande till. Denne h\u00f6jde fysikbetyget fr\u00e5n ett svagt Ba till ett mycket svagt AB och r\u00e4ddade mig, s\u00e5 sm\u00e5ningom, fr\u00e5n att bli yrkesastronom. Det \u00e4r jag honom stort tack skyldig i hans eventuella himmel.<\/p>\n Allan Sandage hette astronomen, som gav ut verket fr\u00e5n The Mount Wilson and Palomar Observatories.<\/p>\n Idag dr\u00e4ller det av galaxbilder p\u00e5 n\u00e4tet, och senast \u00e4r det ESO – det europeiska sydobservatoriet, placerat i Chile – som gl\u00e4djechockar oss med nya, fantastiska galaxbilder. Alldeles s\u00e4rskilt av NGC 253, \u00e4ven k\u00e4nd som Bildhuggargalaxen.<\/p>\n Denna galax upptar en flott helsida i Sandage\u00b4s nu daterade bok, bilden \u00e4r tagen med Mt Wilsons 100-tummare 1945 och vi f\u00e5r veta att spiralarmar \u00e4r sv\u00e5ra att identifiera\u00a0 pga galaxens lutning (blott 12 grader mot siktlinjen). Sandage p\u00e5pekar\u00a0 ocks\u00e5 att avst\u00e5ndsbest\u00e4mningen till NGC253\u00a0 genom m\u00e4tning av r\u00f6df\u00f6rskjutning \u00e4r sv\u00e5r,\u00a0 galaxen ligger f\u00f6r n\u00e4ra oss p\u00e5 ett avst\u00e5nd, som den g\u00e5ngen, f\u00f6r femtio \u00e5r sen, bed\u00f6mdes vara 5 ggr l\u00e4ngre bort \u00e5n M31, allts\u00e5 Andromedagalaxen.<\/p>\n Jag snor ur senaste ESO-pressmesset:<\/p>\n VISTA-teleskopet vid Paranalobservatoriet i Chile observerar i infrar\u00f6tt ljus, vilket g\u00f6r att dess blick mot rymden p\u00e5verkas mindre av stoft och damm mellan stj\u00e4rnorna. Den nya bilden av NGC 253, den \u00f6vre i bloggens variant, avsl\u00f6jar otaliga svala, r\u00f6da stj\u00e4rnor i denna spiralgalax<\/a>, samt en i\u00f6gonfallande stav av stj\u00e4rnor som korsar dess mitt. Bilden b\u00e4r med sig ny information om galaxens historia och utveckling.<\/p>\n I dag anses NGC 253 ligga p\u00e5 13 miljoner ljus\u00e5rs avst\u00e5nd i v\u00e5r n\u00e4rmaste galaxhops-granne, vilket v\u00e4l st\u00e4mmer med ber\u00e4kningarna fr\u00e5n 1945. \u00c4ven om avst\u00e5nden minst f\u00f6rdubblats sen den g\u00e5ngen.<\/p>\n Scientific American<\/em> har ju nyligen listat ett dussin saker, som kan v\u00e4nda upp och ner p\u00e5 v\u00e5r tillvaro. Dit h\u00f6r t ex en asteroidkrock med jorden, och det diskuteras en del om frekvenser och storlekar av NEO:s. Ju st\u00f6rre desto s\u00e5llsyntare, lyder den allm\u00e4nna och \u00f6vergripande\u00a0 “krockteorin”, men \u00e4ven sm\u00e5 och till synes obetydliga asteroider kan st\u00e4lla till katastrofer.<\/p>\n Om en asteroid ligger p\u00e5 diametern 30-50 meter och \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g mot oss, r\u00f6r vi oss med en potentiell “citykiller” – jag vill inte bo i den stan! – och vart 200:e \u00e5r kan vi r\u00e4kna med en 25-meters “airburst” \u00e1 la Tunguska (1908).<\/p>\n \u00c4ven om 70 procent av jordytan \u00e4r t\u00e4ckt av vatten. kan en liten asteroid som dimper ner i Stilla havet trigga ig\u00e5ng tsunamiv\u00e5gor. Klen tr\u00f6st!<\/p>\n ROE-kupolerna h\u00e5ller p\u00e5 att snyggas till just i \u00e5r och \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r inte tillg\u00e4ngliga f\u00f6r ev sommarturistande svenskar. Men h\u00e4r finns annars ett fullt dugligt program f\u00f6r allm\u00e4nheten, dessutom ett Visitors Centre. Och skottarna har en hel del att skryta med inom astronomin!<\/p>\n L\u00e4gg till detta att skottarna har en av de m\u00f6rkaste stj\u00e4rnhimlarna i Europa och en kv\u00e4llsshow kan inte sitta fel.<\/p>\n Observatoriet i Edingburgh har en l\u00e5ng f\u00f6rhistoria, men hit upp till Blackford Hill\u00a0 kom det p\u00e5 slutet av 1800-talet. Och uppf\u00f6rdes helt enligt tidens arkitektoniska ABC i Storbritannien: Det doftar industrihistoria, tungt och gediget, den m\u00f6rka sandstensfasaden doftar slott, hela den viktorianska andan p\u00e5 n\u00e5got vis i sammanfattning.<\/p>\n I kupolerna huserar dels en 36-tummare (refraktor), dels ett Schmidt-teleskop.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Stj\u00e4rnt\u00e4tt K\u00f6penhamn – alltid v\u00e4rt en somrig utflykt! K\u00f6penhamn, som i motsats till Stockholm ligger inom synh\u00e5ll f\u00f6r oss i Malm\u00f6, \u00e4r alltid v\u00e4rt ett bes\u00f6k. \u00c4ven ur astronomisk synpunkt. H\u00e4r \u00e4r en kort “gajd” – med reservation f\u00f6r svart minnesh\u00e5l i skallen – f\u00f6r de med korpgluggarna \u00f6ppna: Assistens kirkegaard. Ligger p\u00e5 andra sidan… L\u00e4s mer »Nr 80 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4244"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4244"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4244\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4272,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4244\/revisions\/4272"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4244"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4244"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4244"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/06\/the-tycho-brahe-planetarium-in-copenhagen-dk139-150x150.jpg\")
<\/a><\/strong>Tycho Brahe Planetarium<\/a>.<\/strong> Som alla andra storstadsplanetarier blandas h\u00e4r kommers, entertainment i storduksformat och vetenskap i en salig blandning. Utst\u00e4llningen “Det Aktive Univers” rekommenderas.<\/p>\n
\n<\/a><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/06\/obs.jpg\")
<\/a><\/strong>Rundetaarn.<\/a> <\/strong>Folkobsis mitt i g\u00e5gatestr\u00e5ket. Instrumentet fr\u00e5n 1929, d\u00e5 v\u00e5r gamle v\u00e4n\u00a0 C Luplau Jansen var stridbar chef – s\u00e5 stridbar att hans namn “f\u00f6rsvann” i samband med 300-\u00e5rsboken om observatoriet.Observatoriet har professionaliserats rej\u00e4lt senare tid, samtidigt som observatoriet kan skryta med\u00a0 att det \u00e4r v\u00e4rldens \u00e4ldsta – h\u00e4r har observerats stj\u00e4rnor sen 1640-talet.<\/p>\nGalaxen NGC253 avsl\u00f6jad!<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/06\/eso1025b.jpg\")
<\/a>“Citykillers” – nytt ord att komma ih\u00e5g<\/h2>\n
Ett viktorianskt rysarobsis<\/h2>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2010\/06\/roenight.jpg\")
<\/a>Jakten p\u00e5 sp\u00e4nnande observatoriebyggen g\u00e5r vidare. H\u00e4r har vi en gotisk rysare p\u00e5 n\u00e4tterna, ROE som i\u00a0 Royal Observatory i Edinburgh, Skottland. Jag har ju varit i stan och p\u00e5 universitetet, men d\u00e5 var det inte astronomerna som lockade utan en av den tidens fr\u00e4msta universitetsbaserade parapsykologer. Hoppas han lever och m\u00e5r bra, i alla fall inte g\u00e5r igen likt Hamlets v\u00e5lnad.<\/p>\n