{"id":42774,"date":"2013-06-29T22:59:33","date_gmt":"2013-06-29T21:59:33","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=42774"},"modified":"2013-06-30T10:28:16","modified_gmt":"2013-06-30T09:28:16","slug":"nr-77-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/06\/29\/nr-77-2013\/","title":{"rendered":"Nr 77 2013"},"content":{"rendered":"<h2>Markarians g&aring;tfulla galaxkedja<\/h2>\n<p>Markarian&#39;s Chain &#8211; Markarians galaxkedja &#8211; ligger i Virgo\/Jungfruns stora galaxhop och har f&aring;tt namnet efter armeniern&nbsp; <strong>Benjamin E Markarian <\/strong>som studerade galaxerna p&aring; 60-talet. Kedjan best&aring;r av M84 (NGC 4374), M86 (NGC 4406), NGC 4477, NGC 4473, NGC 4461, NGC 4458, NGC 4438 och NGC 4435. Koordinater f&ouml;r hugade astrofotografer: RA 12h 27m och Dec +13&deg; 10&prime;.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/300px-MarkariansHunterWilson.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-42794\" height=\"205\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/300px-MarkariansHunterWilson.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: Wikipedia\/Hunter Wilson\" width=\"300\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u27a7 Det sp&auml;nnande &auml;r ju<\/strong> att de &aring;tta galaxerna, som str&auml;cker sig 1-1,5 grader p&aring; himlavalvet och har V-magnituder runt 10-11,&nbsp; p&aring; n&aring;got vis verkar h&ouml;ra i hop. F&ouml;r trettio &aring;r sen noterades att radialhastigheterna sammanfaller f&ouml;r sju av de &aring;tta galaxerna p&aring; 70 miljoner ljus&aring;rs avst&aring;nd men att samtliga sannolikt ing&aring;r i samma system, trots att n&aring;gra v&auml;xelverkanseffekter inte kan ses s&aring; d&auml;rj&auml;ttetydligt.<\/p>\n<p><strong>\u27a7 Jag har inte l&auml;st<\/strong> n&aring;got nytt om denna mystiska kedja p&aring; l&auml;nge. Det &auml;r mest amat&ouml;rastronomer som fotograferar den, eftersom de stora teleskopen har f&ouml;r sm&aring; bildytor.<\/p>\n<p><strong>\u27a7 Markarians <\/strong><a href=\"http:\/\/adsabs.harvard.edu\/full\/1961AJ.....66..555M\">ursprungsartikel fr&aring;n 1961 finns p&aring; n&auml;tet<\/a>, och det &auml;r intressant att ta del av diskussionen d&auml;r och d&aring;: &Auml;r detta ett &auml;kta astrofysisk fenomen i kosmos eller &auml;r det slumpen som g&ouml;r att vi ser galaxerna bilda den mystiska b&aring;gen? Markarianan h&auml;vdade det f&ouml;rra.<\/p>\n<p><strong>\u27a7 Senare bidrag har<\/strong> visat att sju av galaxerna &quot;form a rigid chain system with equal angular velocity&quot;.<\/p>\n<p><strong>\u27a7 Men som sagt:<\/strong> Jag &auml;r nyfiken p&aring; senare tiders unders&ouml;kningar och vad de visat.<\/p>\n<p><strong>\u27a7 &Auml;ven den<\/strong> store ryssen, <strong>Knut Lundmark<\/strong>-v&auml;nnen <strong>B A Vorontsov-Velyaminov<\/strong> jagade galaxkedjor och <a href=\"http:\/\/adsabs.harvard.edu\/full\/1960ApJ...131..742B\">en klassisk bild kallas PA 714 nr 17<\/a>:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/t2png.jpeg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-42800\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/t2png-208x300.jpg\" title=\"\" width=\"208\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/t2png-208x300.jpg 208w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/t2png.jpeg 661w\" sizes=\"(max-width: 208px) 100vw, 208px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u27a7 Jag vet <\/strong>alltf&ouml;r lite om statusen p&aring; den h&auml;r typen av galaxfenomen i dag, om det &auml;r v&aring;r m&auml;nskligt inneboende f&ouml;rm&aring;ga att hitta m&ouml;nster &ouml;verallt som sp&ouml;kar eller om vi har med rena rama verkligheten att g&ouml;ra.<\/p>\n<h2>Astronomipionj&auml;r ur tiden<\/h2>\n<p>Fr&aring;n <strong>Christian Vestergaard<\/strong> fick jag tidigare i dag&nbsp; info om att <strong>Margherita Hack<\/strong> g&aring;tt ur tiden, den italienska astronomen.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/margherita-hack1.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"300\" height=\"204\" alt=\"\" class=\"alignleft size-medium wp-image-42782\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/margherita-hack1-300x204.jpg\" style=\"width: 162px; height: 110px;\" title=\"Bildk\u00e4lla: www.centumcellae.it\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/margherita-hack1-300x204.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/margherita-hack1.jpg 660w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a>Till hennes specialiteter h&ouml;rde &auml;nda sen yngre &aring;r bl a cepheidvariabler och problem med stj&auml;rnatmosf&auml;rer, spektroskopi, stj&auml;rnrotationer&nbsp; m m, men hon spelade ocks&aring; stor roll i det italienska kulturlivet. Hon var ateist, p&aring;vekritiker och vegetarian och hade en mycket genomt&auml;nkt personlig livsh&aring;llning. Hon ville t ex inte bli hj&auml;rtopererad p&aring; slutet.<\/p>\n<p>I den offentliga debatten gjorde sig Hack &auml;ven k&auml;nd f&ouml;r sin liberala syn p&aring; abort, homosexuellas r&auml;ttigheter och&nbsp; djurskyddet.<\/p>\n<p>Hack var ledamot av <u>Accademia Nazionale dei Lincei<\/u>.<\/p>\n<p>Min italienska v&auml;nner s&auml;ger att de inte l&auml;st n&aring;got om hennes bortg&aring;ng men att hon var en mediaprofil ut&ouml;ver det vanliga.<\/p>\n<p>Popul&auml;rvetenskap var en av Hacks stora passioner.<\/p>\n<p>Den legendariske Trieste-professorn blev 91 &aring;r gammal.<\/p>\n<h2>Fr&aring;getecken kring meteoritsplitter<\/h2>\n<p>N&auml;r en l&auml;rarinna i Shrewsbury, England, lekte med sina sm&aring; s&ouml;ner i tr&auml;dg&aring;rden h&auml;rom dan, small det till: 15 stenar ramlade ner &ouml;ver trion, men ingen skadades.<\/p>\n<p>Meteoritsplitter? Fr&aring;getecknen &auml;r m&aring;nga och<a href=\"http:\/\/www.shropshirestar.com\/...\/confusion-over-fragments-rock-after-shrewsbury-meteorite-scare\"> en expert menar<\/a> att det mycket v&auml;l kan vara en s&ouml;nderfallande sten som farit upp i luften sedan en underjordisk elkabel exploderat. S&aring;nt har h&auml;nt f&ouml;rr.<\/p>\n<h2>Astronomiv&auml;nner &ouml;verallt<\/h2>\n<p>Jag var p&aring; gamle bankmannen och MFF:aren<strong> Hans Cavali-Bj&ouml;rkmans<\/strong> 85-&aring;rskaffekalas i dag och sprang p&aring; finansmannen <strong>Bo H&aring;kansson <\/strong>(&quot;Bosse Bus&quot;). Bosse &auml;r typisk astronomiv&auml;n och l&auml;ser <em>Popul&auml;r Astronom<\/em>i! Jag gillar honom.<\/p>\n<p>Bosse satsar mycket pengar som alla vet i Lund p&aring; ny sp&auml;nnande forskning, inte minst inom den biomedicinska sf&auml;ren.<\/p>\n<h2>Kulturnotis<\/h2>\n<p><strong>Joseph&nbsp; Conrads <\/strong>roman <em>The Secret Agent<\/em> &auml;r absolut inte hans b&auml;sta, men den &auml;r intressant f&ouml;r att han omskriver anarkistattentatet mot Royal Greenwich Observatory 1894. Jag visste inte om det f&ouml;rr&auml;n jag sprang p&aring; en uppgift p&aring; n&auml;tet att det gjorts en utst&auml;llning, en installation,&nbsp; om attentatsf&ouml;rs&ouml;ket att f&ouml;rinta nollmeridianen. Konstn&auml;ren heter <strong>Rod Dickinson <\/strong>och projektet<u> Greenwich Degree Zero<\/u>&nbsp; &auml;r en kontrafaktiskt ber&auml;ttelse: Den f&ouml;ruts&auml;tter att attentatet lyckades och att observatoriet f&ouml;rvandlades till ruiner. P&aring;hittade tidningsartiklar, pamfletter, kartor, filmsnuttar m m ingick i installationen.<\/p>\n<p>F&ouml;r&ouml;varen 15 februari 1894 var fransman, hette <strong>Martial Bourdin <\/strong>och&nbsp; skadade sig i verkligheten s&aring; sv&aring;rt vid explosionen att han sj&auml;lv avled.<\/p>\n<p>Installationen visades senast p&aring; Hayward Gallery Project Space i London.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/greenwich.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-42803\" height=\"225\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/greenwich-300x225.jpg\" title=\"S\u00e5 s\u00e5g det kanske ut n\u00e4r bomben small.\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/greenwich-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/06\/greenwich.jpg 600w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Markarians g&aring;tfulla galaxkedja Markarian&#39;s Chain &#8211; Markarians galaxkedja &#8211; ligger i Virgo\/Jungfruns stora galaxhop och har f&aring;tt namnet efter armeniern&nbsp; Benjamin E Markarian som studerade galaxerna p&aring; 60-talet. Kedjan best&aring;r av M84 (NGC 4374), M86 (NGC 4406), NGC 4477, NGC 4473, NGC 4461, NGC 4458, NGC 4438 och NGC 4435. Koordinater f&ouml;r hugade astrofotografer: RA&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/06\/29\/nr-77-2013\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 77 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/42774"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=42774"}],"version-history":[{"count":35,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/42774\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":42813,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/42774\/revisions\/42813"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=42774"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=42774"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=42774"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}