{"id":4297,"date":"2010-06-20T07:08:02","date_gmt":"2010-06-20T06:08:02","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=4297"},"modified":"2010-06-20T11:59:58","modified_gmt":"2010-06-20T10:59:58","slug":"nr-82-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/06\/20\/nr-82-2010\/","title":{"rendered":"Nr 82 2010"},"content":{"rendered":"

Spitzer avsl\u00f6jar dubbelstj\u00e4rnor i vardande<\/h2>\n

Av alla rymdteleskop, som jobbar 24 timmar om dygnet, gl\u00f6mmer vi g\u00e4rna bort Spitzer Space Telescope, en av NASA:s m\u00e5nga “missions” som levererar bilder i infrar\u00f6tt i strid str\u00f6m. F\u00f6r n\u00e5gra veckor sen d\u00f6k denna\u00a0 bildkarta upp p\u00e5 sex dubbelstj\u00e4rnsystem i<\/a> vardande.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Provkarta p\u00e5 dubbelstj\u00e4rn-bildning. Foto: NASA\/JPL-Caltech\/Univ. of Michigan<\/figcaption><\/figure>\n

Hur tr\u00e5nga dubbelstj\u00e4rnor bildas finns det s\u00e4kert en och annan teori kring, men enligt NASA:s pressmess har det bl a med asymmetrier i de ursprungliga kollapsande gas- och stoftmolnen\u00a0 att g\u00f6ra, allts\u00e5 de molekylmoln som genom gravitationens verkan s\u00e5 sm\u00e5ningom bildar dessa n\u00e4rbel\u00e4gna stj\u00e4rnpar.<\/p>\n

Att stj\u00e4rnbildning p\u00e5g\u00e5r f\u00f6rst\u00e5s av de gr\u00f6nf\u00e4rgade jetstr\u00e5larna (= v\u00e5gl\u00e4ngd 4,5 micron) fr\u00e5n molnen.<\/p>\n

De tv\u00e5 \u00f6versta bilderna fr v visar p\u00e5 dubbelstj\u00e4rnor som redan skapats.<\/p>\n

Toppforskare erk\u00e4nner: Jag hade FEL!!!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Dyson erk\u00e4nner!<\/figcaption><\/figure>\n

Hoppsan! Livet \u00e4r fullt av \u00f6verraskningar. Den som l\u00e4ser ett av de senaste ex:en av The New York Review of Books <\/em>springer p\u00e5 en artikel av fysiklegenden Freeman Dyson, som recenserar sin kollega (och tr\u00e4tobroder), inte mindre legendomspunne\u00a0 Nobelpristagaren 1979 Steven Weinberg.<\/p>\n

I samband med ett fysikexperiment f\u00f6r ett antal \u00e5r sedan erk\u00e4nner Dyson i dag att han sj\u00e4lv hade fel, att Weinberg hade r\u00e4tt! Vilket inte betyder att Dyson\u00a0 2010\u00a0 k\u00f6per allt\u00a0 Weinberg numera s\u00e4ger om andra saker. Men i alla fall. Hur ofta h\u00e4nder det \u00e4r en forskare erk\u00e4nner att han hade “otur” n\u00e4r han t\u00e4nkte en g\u00e5ng i tiden?<\/p>\n

Boken av Steven Weinberg som recenseras b\u00e4r titeln Lake Views: This World and the Universe <\/em>och inneh\u00e5ller ess\u00e4er om historia, politik och naturvetenskap i ungef\u00e4r lika delar.<\/p>\n

Yorks “dubbelobsis” klart annorlunda<\/h2>\n

\"\"<\/a>Nej, alla som tror att jag varit p\u00e5 alla de observatorier jag skriver om h\u00e4r p\u00e5 bloggen, har nog missf\u00f6rst\u00e5tt min ambition. Har jag varit d\u00e4r skriver jag det.\u00a0 Jag \u00e4r mest ute f\u00f6r att snoka in arkitekturen och hur man kan bygga ett observatorium utan att det ALLTID bara handlar om en kupol. Det finns kanske n\u00e5n liten ytterligare kvalitet i huset\/husen, som lyfter huset med\u00a0 ett teleskop inuti? N\u00e5n liten extra mark\u00f6r som f\u00f6rklarar husets \u00e4ndam\u00e5l? N\u00e5n liten extra arkitektonisk knorr?<\/p>\n

Jag surfar\u00a0 glatt omkring i Google-v\u00e4rlden\u00a0 och hittar ibland\u00a0 riktiga fynd – som detta dubbelobsis fr\u00e5n Canada, York-universitetets byggnader. York ligger i Toronto och kupolerna inneh\u00e5ller dels en Schmidt-Cassegrain (Meade) 40 cm , dels en 60 cm Cassegrain-reflektor plus en rad andra mindre b\u00e4rbara teleskop.<\/p>\n

H\u00e4r f\u00f6rekommer, vad jag\u00a0 f\u00f6rst\u00e5r, en del forskning, amat\u00f6rastronomer har s\u00e5 gott som fritt fram och d\u00e5 och d\u00e5 \u00e4r den stora allm\u00e4nheten ocks\u00e5 v\u00e4lkommen.<\/p>\n

Att kunna g\u00e5 in under kupolbyggnaderna \u00e4r en ganska trevlig arkitektonisk innovation – trots den tr\u00e5kiga betongen.<\/p>\n

Hysch-hysch – tills vidare….<\/h2>\n

Allt \u00e4r inte idyll inom v\u00e5r k\u00e4ra vetenskap. En och annan exoplanetforskare har reagerat mot att en del vetenskapliga data fr\u00e5n NASA:s Kepler-farkost inte direkt blir tillg\u00e4ngliga f\u00f6r alla utom f\u00f6r den inre Kepler-kretsen. Det handlar bl a om de 400 ljusaste planetkandidaterna, som nu ska kollas och dubbelkollas fr\u00e5n jordbaserade teleskop denna sommar. F\u00f6rst d\u00e4refter \u00e4r det fritt fram.<\/p>\n

Kepler-forskarna vill inte att data ska kunna misstolkas av andra forskare, att man kanske ger upphov till “false positives” n\u00e4r det g\u00e4ller fyndet av eventuellt jordlika exoplaneter. Ibland har vetenskaparna haft f\u00f6r br\u00e5ttom i sina slutsatser.<\/p>\n

Debattv\u00e5gorna svallar fram och tillbaka, den vetenskapliga \u00f6ppenheten \u00e4r inte absolut,\u00a0 men p\u00e5 en punkt f\u00e5r man som v\u00e4rldsmedborgare kanske \u00e4nd\u00e5 h\u00e5lla med de Kepler-ansvariga:<\/p>\n

– Om och n\u00e4r vi s\u00e4ger att vi hittat en jordlik planet runt en stj\u00e4rna som p\u00e5minner om solen, kan ni lita p\u00e5 att det \u00e4r just s\u00e5.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Spitzer avsl\u00f6jar dubbelstj\u00e4rnor i vardande Av alla rymdteleskop, som jobbar 24 timmar om dygnet, gl\u00f6mmer vi g\u00e4rna bort Spitzer Space Telescope, en av NASA:s m\u00e5nga “missions” som levererar bilder i infrar\u00f6tt i strid str\u00f6m. F\u00f6r n\u00e5gra veckor sen d\u00f6k denna\u00a0 bildkarta upp p\u00e5 sex dubbelstj\u00e4rnsystem i vardande. Hur tr\u00e5nga dubbelstj\u00e4rnor bildas finns det s\u00e4kert en… L\u00e4s mer »Nr 82 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4297"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4297"}],"version-history":[{"count":25,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4297\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4326,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4297\/revisions\/4326"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4297"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4297"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4297"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}