{"id":43192,"date":"2013-07-11T08:41:10","date_gmt":"2013-07-11T07:41:10","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=43192"},"modified":"2013-07-11T08:41:10","modified_gmt":"2013-07-11T07:41:10","slug":"nr-81-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/07\/11\/nr-81-2013\/","title":{"rendered":"Nr 81 2013"},"content":{"rendered":"<h2>Hubble-teleskopet borde kallas Lundmark-teleskopet?<\/h2>\n<div class=\"field field-name-field-ingress field-type-text-long field-label-hidden\">\n<div class=\"field-item even\">\n<p>Jag har missat det men noterar nu senkommet (med skammens rodnad):<br \/>\n\t\t\t<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/logo2.png\"><img decoding=\"async\" width=\"247\" height=\"101\" alt=\"\" class=\"alignleft size-full wp-image-43250\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/logo2.png\" style=\"width: 187px; height: 77px;\" title=\"\" \/><\/a>Att <strong>Jesper Sollerman<\/strong>, v&aring;r supernovaexpert i Stockholm, professor, dessutom ordf&ouml;rande i&nbsp; Svenska Astronomiska S&auml;llskapet, tillsammans med id&eacute;historikern <strong>Johan K&auml;rnfelt<\/strong> drar i h&auml;rnad till f&ouml;rm&aring;n f&ouml;r <strong>Knut Lundmark<\/strong> som den f&ouml;rste uppt&auml;ckaren av universums expansion.&nbsp; Detta sker i senaste<em> Forskning och Framsteg<\/em>, och Jesper har fastnat f&ouml;r en ins&auml;ndare <em>Nature<\/em> f&ouml;rfattad av<strong> Ian Steer<\/strong>, ett bidrag vi tidigare synat i W-bloggen.<\/p>\n<p>&#8211;&nbsp; Steer menar att Lundmark stod f&ouml;r de f&ouml;rsta observationella bel&auml;ggen f&ouml;r expansionen, medan Lema&icirc;tre stod f&ouml;r teoretiska bevis och Hubble var den som observationellt definitivt bekr&auml;ftade expansionen, skriver Jesper.<\/p>\n<p><strong>\u2738 Po&auml;ngen &auml;r att Jesper Sollerman <\/strong>g&aring;tt till k&auml;llorna, till Lundmarks egna artiklar i mitten av 1920-talet, och kontrollr&auml;knat.<\/p>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n<p><nav class=\"links node-links clearfix\"> <\/nav>\n<\/p>\n<div class=\"field field-name-body field-type-text-with-summary field-label-hidden clearfix\">\n<div class=\"field-item even\">\n<div class=\"dfp-tag-wrapper\" id=\"dfp-ad-huvudspalt\" style=\"display: none;\">&nbsp;<\/div>\n<p>&#8211; Trots att Lundmark kr&aring;nglar till det hela lite mer &auml;n n&ouml;dv&auml;ndigt, var hans avst&aring;ndsm&auml;tningar b&auml;ttre &auml;n hos andra samtida astronomer, inklusive Edwin Hubble.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/2650191.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-43244\" height=\"144\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/2650191.jpg\" title=\"Lundmark var r\u00e4tt p\u00e5 det.\" width=\"104\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2738 Ytterligare citat fr&aring;n FoF-artikeln<\/strong> (som b&auml;r rubriken <em>Min vision: &quot;Hubbleteleskopet kunde ha hetat Lundmarkteleskopet&quot;<\/em>):<\/p>\n<p>&quot;N&auml;r jag ritar upp det s&aring; kallade Hubble-diagrammet baserat p&aring; data fr&aring;n Lundmarks artikel fr&aring;n 1924 och j&auml;mf&ouml;r med Hubbles fr&aring;n 1929 kan jag r&auml;kna ut den s&aring; kallade Hubble-konstanten. Den ger universums expansionstakt och omv&auml;nt &auml;ven dess &aring;lder. Hubble sj&auml;lv uppskattade denna till 500 &ndash; ett v&auml;rde som ger ett universum som &auml;r yngre &auml;n dess &auml;ldsta stj&auml;rnor, ett uppenbart orimligt resultat. Lundmarks m&auml;tv&auml;rden skulle i st&auml;llet ge 70, vilket &auml;r snubblande n&auml;ra det moderna v&auml;rdet.&quot;<\/p>\n<p><strong>\u2738 Johan K&auml;rnfelt&nbsp; ber&auml;ttar i FoF <\/strong>om den komplicerade situationen f&ouml;r Lundmark vi denna tid, Lundmarks os&auml;kra bruk av novor och supernovor (som Lundmark den g&aring;ngen kallade &quot;&ouml;verklassnovor&quot;) som avst&aring;ndsindikatorer. Den som mest sp&ouml;kade var S And 1885 inuti M31-systemet,&nbsp; stj&auml;rnexplosionen skiljde sig drastiskt fr&aring;n alla andra novor i systemet genom sin exceptionella maxljusstyrka &#8211; Hubble var s&auml;krare p&aring; det d&aring; han tog hj&auml;lp av cepheiderna. Det som styrde mycket av Lundmarks t&auml;nk kan beskrivas som &quot;praktisk intuition&quot;.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/EdwinHubble.gif\"><img decoding=\"async\" width=\"273\" height=\"300\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-43238\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/EdwinHubble-273x300.gif\" style=\"width: 215px; height: 236px;\" title=\"Osannolik bild p\u00e5 en pipr\u00f6kande Hubble vid Mount Palomars Schmidt. Bildk\u00e4lla: California Institute of Technology\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/EdwinHubble-273x300.gif 273w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/EdwinHubble.gif 350w\" sizes=\"(max-width: 273px) 100vw, 273px\" \/><\/a><\/p>\n<p><strong>\u2738 Med facit i hand pl&auml;derar <\/strong>Jesper Sollerman f&ouml;r att den som verkligen slog fast v&aring;r kosmiska expansion var &quot;Tredje mannen&quot;,&nbsp; abb&eacute;n <strong>George Lema&icirc;tre<\/strong>, som Lundmark ju sammanf&ouml;rde med <strong>Sir Arthur Eddington<\/strong> p&aring; en IAU-kongress. And the rest is history&#8230;.<\/p>\n<p><strong>\u2738 Lema&icirc;tres <\/strong>namn f&ouml;rekommer &ouml;verhuvud taget inte i Hubbles klassiker <em>Real of the nebulae <\/em>(1936).<\/p>\n<p><strong>\u2738 I en pytteliten bok som<\/strong> jag sj&auml;lv h&aring;ller p&aring; med just nu, tas saken ocks&aring; upp. Den &auml;r p&aring; n&aring;got s&auml;tt f&ouml;r typisk f&ouml;r Knut Lundmark f&ouml;r att&nbsp; bara ses som en parentes under denna tumultartade tid.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/250px-Lemaitre.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-43241\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/250px-Lemaitre-204x300.jpg\" title=\"Lema\u00eetre l\u00e4gger till och drar ifr\u00e5n. Bildk\u00e4lla. Wikipedia\" width=\"204\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/250px-Lemaitre-204x300.jpg 204w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/250px-Lemaitre.jpg 250w\" sizes=\"(max-width: 204px) 100vw, 204px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Enorm solfl&auml;ck<\/h2>\n<\/p><\/div>\n<\/div>\n<p><strong>Jon Saalbach, <\/strong>flitig ASTB:are med sitt solteleksop, flaggar f&ouml;r att en stor solfl&auml;cksgrupp &auml;r synlig just nu.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/hmi4096_blank.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-43224\" height=\"450\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/hmi4096_blank-1024x1024.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: SDO\/HMI\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/hmi4096_blank-1024x1024.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/hmi4096_blank-150x150.jpg 150w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/hmi4096_blank-300x300.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Ronny H&aring;rd st&auml;ller ut p&aring; Ven<\/h2>\n<p>Det finns m&aring;nga sk&auml;l att bes&ouml;ka Ven. Senaste sk&auml;let: Konstn&auml;ren<strong> Ronny H&aring;rd<\/strong>, som g&ouml;r ljuvliga bilder p&aring; n&auml;st-in-till-astronomiska motiv, &auml;r en av utst&auml;llarna p&aring; Vens kulturhus. Vernissage 13 juli.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/Hven-.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-43227\" height=\"362\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/Hven--1023x825.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/Hven--1023x825.jpg 1023w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/Hven--300x241.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<h3><u>ESO-nytt:<\/u><\/h3>\n<h2>Monsterstj&auml;rna &auml;r p&aring; g&aring;ng<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">Nya observationer med <u>Atacama Large Millimeter\/submillimeter Arrray (ALMA) <\/u>har gett forskare den hittills b&auml;sta bilden av en monsterstj&auml;rna som h&aring;ller p&aring; att bildas inuti ett m&ouml;rkt moln: 500 g&aring;nger tyngre &auml;n solen &#8211; den st&ouml;rsta man hittat i Vintergatan &#8211; och som dessutom h&aring;ller p&aring; att v&auml;xa.<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\"><strong>\u27bd Den &auml;nnu &quot;of&ouml;dda&quot; &auml;ter<\/strong> glupskt av materialet som r&ouml;r sig in&aring;t. H&auml;r, tror forskarna, kommer det att f&ouml;das en stj&auml;rna med en massa som kan vara hela 100 g&aring;nger solens.<span>Bara en av tiotusen stj&auml;rnor i Vintergatan &auml;r s&aring; stora. <\/span><\/p>\n<p><strong>\u27bd&nbsp; Avst&aring;ndet, mellan tummen <\/strong>och pekfingret, uppskattas till <span>11 000 ljus&aring;r bort i ett moln som kallas Spitzer Dark Cloud (SDC) 335.579-0.292.<\/span><span>&nbsp;<\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><span><strong>\u27bd Det finns tv&aring; konkurrerande <\/strong>teorier om hur de tyngsta stj&auml;rnorna bildas. <u>Den ena<\/u> f&ouml;resl&aring;r att det m&ouml;rka molnet fragmenterar, och skapar m&aring;nga mindre k&auml;rnor som var och en kollapsar och slutligen bildar stj&auml;rnor. <u>Den andra<\/u> teorin &auml;r mer dramatisk: hela molnet b&ouml;rjar st&ouml;rsta samman, och dess material r&ouml;r sig snabbt in&aring;t mot molnets mitt f&ouml;r att bilda <\/span><span>en eller kanske flera riktiga stj&auml;rnbj&auml;ssar<\/span><span>.<\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><span><strong>\u27bd Forskarteamet, som leds av Nicolas Perotto <\/strong>vid CEA\/AIM Paris-Saclay, Frankrike, och Cardiffuniversitetet i Storbritannien, ins&aring;g att ALMA var det perfekta redskapet f&ouml;r ta reda p&aring; <\/span><span>vad som egentligen f&ouml;rsigg&aring;r d&auml;r tunga stj&auml;rnor f&ouml;ds<\/span><span>. <\/span><span>&nbsp;<\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/eso1331a.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-43230\" height=\"320\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/eso1331a-1024x730.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: ESO\/ALMA\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/eso1331a-1024x730.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/eso1331a-300x213.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/eso1331a.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><span>Hela <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1331\/\">ESO-pressmesset &aring;terfinns&nbsp; h&auml;r<\/a>.<br \/>\n\t<\/span><\/p>\n<h2>V&aring;r vackra jord<\/h2>\n<p><strong>Lars Olefeldt<\/strong> tipsar om <a href=\"http:\/\/www.dailymail.co.uk\/news\/article-2357946\/Amazing-view-storm-clouds-Atlantic-Ocean-International-Space-Station.html\">en sajt med idel vackra, dramatiska och ov&auml;ntade bilder<\/a> &quot;ovanifr&aring;n&quot;, det vill s&auml;ga ISS som i Internationerlal rymdstationen.<\/p>\n<h2>Bin&auml;ra stj&auml;rnhopar<\/h2>\n<p>Det har inte ens slagit mig, men bin&auml;ra stj&auml;rnhopar &#8211; t ex bin&auml;ra &ouml;ppna stj&auml;rnhopar dessutom &#8211; i Vintergatan, de m&aring;ste ju bara finnas. Nu har i alla fall <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1307.1744\">n&aring;gra indonesiska astronomer r&auml;knat p&aring; saken<\/a> och kommit fram till diverse slutsatser, det handlar om N-kroppar, sammang&aring;enden och hur det p&aring;verkar stj&auml;rnhoparnas form m m.<\/p>\n<p>Ett sp&auml;nnande par utg&ouml;r uppenbarligen&nbsp; hoparna <span class=\"a\">NGC 2136<\/span>\/37 i Stora Magellanska molnet. LMC utg&ouml;r som alltid ett f&ouml;rn&auml;mligt astrofysiskt labb.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/31086422.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-43198\" height=\"200\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/31086422.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: SIMBAD\" width=\"200\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/31086422.jpg 200w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/31086422-150x150.jpg 150w\" sizes=\"(max-width: 200px) 100vw, 200px\" \/><\/a><\/p>\n<h2>Christer Fuglesang landade p&aring; Limhamn<\/h2>\n<p><strong>Christer Fuglesang<\/strong> var p&aring; Limhamn h&auml;rom dan f&ouml;r att underh&aring;lla globetrotterna i <u>Traveller&acute;s Club<\/u>.<\/p>\n<p>V&aring;r svenske astronaut har nu upplyfts till rang och v&auml;rdighet av Hedersledamot i sagda, mycket nobla f&ouml;rsamling.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/479px-Christer_Fuglesang.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-43247\" height=\"300\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/479px-Christer_Fuglesang-239x300.jpg\" title=\"Hittade till Limhamn... Bildk\u00e4lla: ESA\/NASA\" width=\"239\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/479px-Christer_Fuglesang-239x300.jpg 239w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/479px-Christer_Fuglesang.jpg 479w\" sizes=\"(max-width: 239px) 100vw, 239px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Hubble-teleskopet borde kallas Lundmark-teleskopet? Jag har missat det men noterar nu senkommet (med skammens rodnad): Att Jesper Sollerman, v&aring;r supernovaexpert i Stockholm, professor, dessutom ordf&ouml;rande i&nbsp; Svenska Astronomiska S&auml;llskapet, tillsammans med id&eacute;historikern Johan K&auml;rnfelt drar i h&auml;rnad till f&ouml;rm&aring;n f&ouml;r Knut Lundmark som den f&ouml;rste uppt&auml;ckaren av universums expansion.&nbsp; Detta sker i senaste Forskning och&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/07\/11\/nr-81-2013\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 81 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/43192"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=43192"}],"version-history":[{"count":31,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/43192\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":43254,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/43192\/revisions\/43254"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=43192"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=43192"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=43192"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}