{"id":4328,"date":"2010-06-21T16:26:16","date_gmt":"2010-06-21T15:26:16","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=4328"},"modified":"2010-06-21T18:10:26","modified_gmt":"2010-06-21T17:10:26","slug":"nr-83-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/06\/21\/nr-83-2010\/","title":{"rendered":"Nr 83 2010"},"content":{"rendered":"
\n

Lavatunnlar med takf\u00f6nster p\u00e5 m\u00e5nen och Mars<\/h2>\n

N\u00e4r vulkaner \u00e4r verksamma skapar lavastr\u00f6mmarna underjordiska g\u00e5ngar,\u00a0 som s\u00e5 sm\u00e5ningom blir – genom lavans avkylning och sammandragning – som tunnlar eller grottor. Lavar\u00f6r kallas dessa formationer geologiskt, och flera k\u00e4nda fall finns p\u00e5 jorden. Finns de \u00e4ven p\u00e5 v\u00e5ra en g\u00e5ng vulkaniskt verksamma grannar i solsystemet?<\/p>\n

Svar ja.<\/p>\n

Bildbeviset finns h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a>
M\u00e5nens inre anas. Foto: NASA\/Goddard\/Arizona State University<\/figcaption><\/figure>\n

Senaste exemplet kom h\u00e4rom dan fr\u00e5n The Lunar Reconnaissance Orbiter, LRO, som fotat ett lavar\u00f6r i Mare Ingenii <\/a>p\u00e5 m\u00e5nens bortre sida. Genom lavar\u00f6rets kollapsade tak\u00f6ppning, dess s\u00e5 kallade\u00a0 “skylight” – cirka 130 meter i diameter – , kan vi se ner i och ana oss till ett lavar\u00f6r. \u00c4ven japanernas SELENE har dokumenterat formationen.<\/p>\n

Fenomenet \u00f6verraskar den\u00a0 m\u00e5ngeologiska expertisen, som bara k\u00e4nner till n\u00e5gra liknande fall p\u00e5 m\u00e5nens framsida.<\/p>\n

Dessa underjordiska lavar\u00f6r \u00e4r m\u00f6jliga som m\u00e5nbaser i en framtid, som kan vara hur n\u00e4ra som helst.<\/p>\n

\"\"<\/a>
"Takf\u00f6nster" p\u00e5 Mars. Foto: NASA\/JPL-Caltech\/ASU<\/figcaption><\/figure>\n

\n

\u00c4nnu mera spektakul\u00e4rt \u00e4r att i dagarna blev det \u00e4ven k\u00e4nt att ett g\u00e4ng h\u00f6gstadieelever, sevengraders,\u00a0 i Cottonwood, Californien,\u00a0 uppt\u00e4ckt n\u00e5got liknande n\u00e4r de med THEMIS-instrumentet studerade bilder fr\u00e5n NASA:s Mars-fotograferare nr 1, den kring planeten snurrande Mars Odyssey.<\/a> \u00c4ven h\u00e4r kan vi ana oss till ett lavar\u00f6r och en skylight, ett nerst\u00f6rtat “takf\u00f6nster”,\u00a0 i tunneln (knuten till Pavonis Mons-vulkanen).<\/p>\n

Till saken h\u00f6r att ESA:s Mars Express tidigare varit i omr\u00e5det och dokumenterat liknande fenomen.<\/p>\n

Arizona State University har ett ambiti\u00f6st Mars-projekt f\u00f6r h\u00f6gstadieelever och gymnasister, som hittills lockat 50 000 elever att delta i ganska s\u00e5 avancerad utforskning av v\u00e5r r\u00f6da grannplanet. M\u00e5nne Cottonwood-elevernas l\u00e4rare \u00e4r stolt \u00f6ver uppt\u00e4ckten, som nu g\u00e5r som en pr\u00e4riebrand \u00f6ver v\u00e4rlden.<\/p>\n

Astrorappare!<\/h2>\n
\"\"<\/a>Bloggens bisittare i v\u00e4sterled, Christian Vestergaard, tipsar:<\/div>\n
– Unga amerikanska gymnasister fr\u00e5n\u00a0Bay Area High School “rappar” om supernovor. <\/em><\/div>\n
Berkeley Center for Cosmological Studies<\/a> <\/em>var initiativtagare till denna “rappa” s\u00e5ng, som finns h\u00e4r p\u00e5 Youtube<\/a>.<\/div>\n
– Men l\u00e5ngt f\u00f6re supernovas\u00e5ngen sj\u00f6ng Eric Idle i\u00a0Monty Python “The Galaxy Song”<\/a>. Detta\u00a0i filmen Meningen med livet<\/em>. (1983). Kul och pedagogiskt, som i Fem myror \u00e4r fler \u00e4n fyra elefanter<\/em> ungef\u00e4r.<\/div>\n

Armagh Observatory – klassiker, frontk\u00e4mpe<\/h2>\n
\"\"<\/a>
\u00d6versiktsbild av de gamla byggnaderna. Foto: Armagh Observatory<\/figcaption><\/figure>\n

Det ser gammalt ut och det \u00e4r gammalt men inte lastgammalt. Anorna \u00e4r fr\u00e5n 1790., men institutionen h\u00e4r jobbar l\u00e4ngst fram i en rad forskningsomr\u00e5den i dag. Och denna \u00e4ldre observatoriedel \u00e4r bara en del av parken med en rad andra byggnader och pedagogiska saker typ solsystemet i miniatyr.<\/p>\n

Armagh Observatory ligger\u00a0 p\u00e5 Nordirland, r\u00f6tterna g\u00e5r generationer tillbaka men pilen \u00e4r riktad fram mot den dagsaktuella astronomin: Ett 25-tal forskare studerar hot topics inom astrofysik. solsystemet, galaktisk astronomi etc etc, \u00e4ven klimatfr\u00e5gan st\u00e5r p\u00e5 observatoriets dagordning. Ett rikt utbud av seminarier genomf\u00f6rs varje termin.<\/p>\n

Observatoriet tillskyndades av en av kyrkans stora profiler, \u00e4rkebiskopen Richard Robinson som \u00e4ven anses ha grundat Armaghs bibliotek. En framsyftande upplyst prelat!<\/p>\n

Arkitekten hette Francis Johnston och han anses – med r\u00e4tta – ha haft ett engelskt gods\/lantegendom som ideal f\u00f6r bygget, som \u00e4nd\u00e5 skiljer sig p\u00e5 avg\u00f6rande punkter. Han ritade t ex en av det\u00a0 sena 1700-talets f\u00f6rsta roterande kupoler (egentligen en uppfinning av Tycho Brahe p\u00e5 Ven), och h\u00e4r gavs ocks\u00e5 utrymme f\u00f6r en muralcirkel f\u00f6r stj\u00e4rnpositionsbest\u00e4mning.<\/p>\n

Bland legendariska observatoriechefer \u00e5terfinns k\u00e4nda namn som Ernst \u00d6pik och J L E Dreyer, den senare en\u00a0 legendarisk Tycho Brahe-forskare, katalogsammanst\u00e4llare m m. Dreyers egen historik borde “man” n\u00e5gon g\u00e5ng rota mer i – denne K\u00f6penhamnsf\u00f6dde astronom hade i ungdomen varit assistent hos Lord Rosse och jobbat med lordens bamseteleskop Leviathan. Dreyer gifte sig med en irl\u00e4ndska och tvingades p g a bristen p\u00e5 stora instrument p\u00e5 Armagh att syssla med sin NGC och astronomins historia, i vilket bl a ingick hans redigering i 15 m\u00e4ktiga volymer av Tychos Brahes samlade “v\u00e4rkar” p\u00e5 latin.<\/p>\n

Observatoriet har en mycket bra hemsida, en av de b\u00e4sta jag sett <\/a>p\u00e5 l\u00e4nge, den \u00e4r uppdaterad, l\u00e4tt\u00f6versk\u00e5dlig och matig inneh\u00e5llsm\u00e4ssigt.<\/p>\n

I september genomf\u00f6rs i Armagh en stor Internationel Meteor Conference, med det mesta av det b\u00e4sta inom den senaste forskningen, ett f\u00e4lt d\u00e4r amat\u00f6robservationer ocks\u00e5 spelar en stor roll. P\u00e5 programmet bl a den intressanta punkten “extraterrestial meteors”, som handlar om nedslag p\u00e5 m\u00e5nytan, i planetgrannars atmosf\u00e4rer och meteorobservationer fr\u00e5n rymdbaserde instrument.<\/p>\n

Snapsvisor med astronomiska motiv (1)<\/h2>\n
\"\"<\/a>Midsommaren n\u00e4rmar sig med stormsteg,och det \u00e4r dags att damma av de gamla snapsvisorna igen. G\u00e4rna d\u00e5 dem med astronomiska motiv. Kanske till och med skriva en del nya varianter. Har du n\u00e5n p\u00e5 lager med “astromotiv”?<\/div>\n
En klassiker lyder ju s\u00e5 h\u00e4r p\u00e5 Mors lille Olle<\/em>:<\/div>\n
En g\u00e5ng i m\u00e5naden \u00e4r m\u00e5nen full
\nmen aldrig vi sett honom ramla omkull
\nStum av beundran hur mycket han t\u00e5l
\nh\u00f6ja vi glasen och dricka hans sk\u00e5l.<\/strong><\/span><\/div>\n
Sk\u00e5\u00e5\u00e5l!<\/div>\n

F\u00f6rsta m\u00e5nbasen fredas?<\/h2>\n

Jag vet inget om statusen i projektet just nu, men amerikanska historiker diskuterade h\u00e4rom \u00e5ret i vilket m\u00e5n det var m\u00f6jligt att naturminnes- och kulturminnsfreda Apollo 11:s bas p\u00e5 Tranquility p\u00e5 m\u00e5nen.<\/p>\n

UNESCO borde fundera \u00f6ver saken i sitt v\u00e4rldsarvs-f\u00f6retagande.<\/p>\n

Voff\u00f6r\u00a0 heter det p\u00e5 detta viset?<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Bluff och b\u00e5g!<\/figcaption><\/figure>\n

Akademibokhandeln i Malm\u00f6 \u00e4r ett sk\u00e4mt. “It\u00b4s neither academic, nor a bookstore…”<\/p>\n

Bra f\u00f6rslag p\u00e5 nytt namn: Solidar.<\/p>\n

Och i Lund har den gamla klassiska Gleerups-skylten \u00f6ver Akademibokhandeln tappar sitt G.<\/p>\n

“leerup” – \u00e4r inte det rentav en freudiansk slips?<\/p>\n

Billigt och bra!<\/h2>\n

\"\"<\/a>Popul\u00e4r Astronomi<\/em>, v\u00e5r tidning, v\u00e5rt hus- och livorgan, v\u00e5rt allt,\u00a0 finns nu p\u00e5 Pressbyr\u00e5n, kanske inte i hela riket men lite varstans i de st\u00f6rre metropolerna.<\/p>\n

I sommar s\u00e4ljs tidningen f\u00f6r kampanjpriset 49 kr.<\/p>\n

Detta \u00e4r \u00f6verkomligt och definitivt konkurrenskraftigt visavi glassiga drakar som\u00a0 Sky and telescope<\/em>, Sky at Night<\/em> m fl.<\/p>\n

Gl\u00f6m inte l\u00e4sa ASTB:aren Peter Hemborgs rapport fr\u00e5n hans barn- och skolverksamhet p\u00e5 TBO!<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Lavatunnlar med takf\u00f6nster p\u00e5 m\u00e5nen och Mars N\u00e4r vulkaner \u00e4r verksamma skapar lavastr\u00f6mmarna underjordiska g\u00e5ngar,\u00a0 som s\u00e5 sm\u00e5ningom blir – genom lavans avkylning och sammandragning – som tunnlar eller grottor. Lavar\u00f6r kallas dessa formationer geologiskt, och flera k\u00e4nda fall finns p\u00e5 jorden. Finns de \u00e4ven p\u00e5 v\u00e5ra en g\u00e5ng vulkaniskt verksamma grannar i solsystemet? Svar… L\u00e4s mer »Nr 83 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4328"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4328"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4328\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4366,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4328\/revisions\/4366"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4328"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4328"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4328"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}