{"id":43395,"date":"2013-07-17T15:27:56","date_gmt":"2013-07-17T14:27:56","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=43395"},"modified":"2013-07-22T23:34:33","modified_gmt":"2013-07-22T22:34:33","slug":"nr-83-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/07\/17\/nr-83-2013\/","title":{"rendered":"Nr 83 2013"},"content":{"rendered":"

Unika ESO-bilder:
\n\t<\/u><\/h3>\n

Högtid\/måltid för Vintergatans svarta hål<\/h2>\n

Dagens ESO-pressmess <\/a>är faktiskt värt att återge (nästan) i sin helhet:<\/p>\n

\u2714 Nya observationer med ESO:s<\/strong> Very Large Telescope  aka VLT <\/u>visar för första gången ett gasmoln (G2) som dras sönder av det supertunga svarta hålet i Vintergatans mitt. Molnet kallat G2 är nu så utdraget att dess främre del redan har passerat förbi det svarta hålet och färdas iväg från det med en hastighet större än 10 miljoner kilometer i timmen, medan dess svans fortfarande faller emot det.<\/p>\n

\u2714 Vi börjar med hur ESO:s art artist<\/strong> tänkt sig varvet runt det svarta hålet (ESO\/S. Gillessen\/MPE\/Marc Schartmann):<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2606 Och i verkligheten? <\/strong>G2-molnet har följts genom åren, och här är en svit ESO\/VLT-billder  av det spektakulära fenomenet:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Vidare i det svenska pressmesset:<\/span><\/p>\n

\u2606 2011 användes ESO:s Very Large Telescope (VLT) <\/strong>för att upptäcka ett gasmoln, med många gånger större massa än jorden, som accelererar mot det svarta hålet i mitten av Vintergatan. Molnet är nu på sitt närmaste avstånd från det svarta hålet och nya observationer med VLT visar att det håller på att dras ut av det svarta hålets extremt starka gravitationsfält. <\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2606 Bilden ovan med etiketter<\/strong> inlagda förklaras så här: . Den horisontella axeln visar gasmolnet längs dess bana medan den vertikala axeln visar hastigheterna hos olika delar av molnet. Molnet är nu så utdraget att dess främre del redan har passerat förbi det svarta hålet och färdas iväg från det med en hastighet större än 10 miljoner kilometer i timmen, medan dess svans fortfarande faller emot det.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2606 Stefan Gillessen vid Max Planck institutet för utomjordisk fysik <\/strong>i Garching, Tyskland, ledde observationsteamet.<\/span><\/p>\n

– Gasen vid molnets huvud är nu utsträckt över mer än 160 miljarder kilometer omkring sin bana kring det svarta hålet. Och dess närmsta avstånd från det svarta hålet är bara lite mer än 25 miljarder kilometer – det är precis att det undgår att falla in i hålet. Molnet är så utsträckt att dess närmsta passage inte är en enda händelse utan istället en process över en period av åtminstone ett år. <\/span><\/p>\n

\u2606 Nedan visas observationer <\/strong>med VLT från 2006, 2010 och 2013, färgade blått, grönt och rött respektive. (källa: ESO\/S. Gillessen):<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2606 När gasmolnet sträcks ut blir det tunnare<\/strong> och svårare att se. Men genom att studera området nära det svarta hålet i över mer än 20 timmars total exponeringstid med instrumentet SINFONI på VLT – den djupaste exponeringen av det här området någonsin med en tredimensionell spektrograf – kunde teamet mäta hastigheterna vid olika delar av molnet när det rör sig nära det svarta hålet.<\/span> <\/span><\/p>\n

\u2606 Reinhard Genzel leder forskningsgruppen<\/strong> som har studerat det här området i mitten av Vintergatan i nästan 20 år: <\/span><\/p>\n

– Det mest spännande som vi ser i de nya observationerna är att molnets huvud kommer tillbaka mot oss med hastigheten 10 miljoner km\/h längs sitt bana – ungefär 1% av ljusets hastighet. Det betyder att molnets främre del redan har passerat det svarta hålet.
\n\t<\/span><\/p>\n

\u2606 Gasmolnets ursprung är fortfarande<\/strong> ett mysterium, även om det finns en mängd ideer. De nya observationerna begränsar möjligheterna. <\/span> <\/span><\/p>\n

\u2606 Stefan Gillessen avslutar:<\/span><\/strong><\/p>\n

– Precis som en oturlig astronaut i en science fiction film ser vi att molnet nu sträcks ut så mycket att det börjar likna spagetti. Det betyder att det antagligen inte har en stjärna inom sig. För tillfället tror vi att gasen antagligen har sitt ursprung i stjärnor som vi ser kretsa kring det svarta hålet.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2606 Höjdpunkten hos denna unika händelse <\/strong>pågår just nu och följs noga av astronomer över hela världen. Denna intensiva observationskampanj kommer ge en mängd data, inte bara om gasmolnet, utan också om området nära det svarta hålet som inte kunnat studeras tidigare, samt effekten av superstark gravitation.<\/span><\/p>\n

\u2606 Det svarta hålet i mitten av Vintergatan <\/strong>uppskattas ha en massa ungefär fyra miljoner gånger större än solens. Det kallas formellt för Sgr A*. Det är med råge vårt närmsta supertunga svarta hål och är därför perfekt för att detaljstudera svarta hål. Studien av det supertunga svarta hålet i mitten av vår galax och dess omgivning rankas som nummer ett i listan över ESO:s topp tio astronomiska upptäckter<\/a>.  <\/p>\n

\u2606 När molnet är som närmast det svarta hålet<\/strong> är avståndet fem gånger större än planeten Neptunus avstånd från solen. Detta är alldeles för nära ett svart hål fyra miljoner gånger mer massivt än solen för att känna sig säker!<\/span>
\n\t<\/span><\/p>\n

\u2606 Teamet hoppas också se bevis<\/strong> för hur det snabba gasmolnet växelverkar med annan gas som omger det svarta hålet. Än så länge har man inte hittat något, men ytterligare observationer är planerade för att leta efter sådana effekter. <\/span> <\/span><\/p>\n

\"\"<\/a>\u2606 <\/span><\/strong>Astronomer tror att gasmolnet kan ha <\/strong>skapats från stjärnvindar från stjärnorna som kretsar kring det svarta hålet. En annan möjlighet är en jetstråle från det galaktiska centret. Eller att det finns en stjärna inuti molnet. I det fallet skulle gasen antingen kunna komma från den möjliga stjärnans vind, eller från en skiva av gas och stoft omkring stjärnan.<\/span> <\/span><\/p>\n

\u2606 När denna passage<\/strong> i Vintergatans mitt fortsätter, förväntar sig astronomer att se gasmolnets utveckling från att påverkas endast av gravitations och tidvattenkrafter, till mer komplex turbulenta hydrodynamiska krafter.<\/span><\/p>\n

\u2606 Resultaten presenteras i artikeln<\/strong> “Pericenter passage of the gas cloud G2 in the Galactic Center” av S. Gillessen m. fl., som publiceras i tidskriften Astrophysical Journal.<\/em><\/span><\/p>\n

\u2606Teamet består av S. Gillessen <\/strong>(Max Planck institutet för utomjordisk fysik, Garching, Tyskland [MPE]), R. Genzel<\/strong> (MPE; Institutionen för fysik och astronomi, University of California, Berkeley, USA), T. K. Fritz <\/strong>(MPE), F. Eisenhauer <\/strong>(MPE), O. Pfuhl <\/strong>(MPE), T. Ott<\/strong> (MPE), M. Schartmann <\/strong>(Universitätssternwarte der Ludwig-Maximilians-Universität, Munchen, Tyskland [USM]; MPE), A. Ballone <\/strong>(USM; MPE) and A. Burkert <\/strong>(USM; MPE).<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Ingen vanlig hemmastjärna<\/h2>\n

Härom dan avslöjade NASA att man fångat in en "koboltblå" exoplanet HD 189733b i Vulpecula\/Rävens stjärnbild, och Christian Vestergard<\/strong> berättar  att värdstjärnan  inte ligger så långt från Hantelnebulosan (Messier
\n\t27)
\n\t– Puertoricanen Efrain Morales<\/strong> har fotograferat  denna värdstjärna med sitt teleskop från sitt observatorium beläget i kustsamhället Aguadilla.<\/p>\n

\tSå här skriver  Morales till Christian V:.<\/p>\n

\t"A three panel mosaic<\/strong> of M 27 "The Dumbbell Nebula" is far right and the  star (tag) HD 189733 with it´s exoplanet i far at left on July 13th 05:11 U .<\/p>\n

The exoplanet HD 189733b is slightly larger compare to Jupiter and orbits  its star HD 189733 that is 63 light years distance from us in the  constellation Vulpecula.<\/p>\n

On the recent data on HD 189733b its surface  temperature is over 1000 C\/18000 F degrees with winds of 7 000 per hour\/4 350 mph its atmosphere ís a deep blue color and is produced by silicate  droplets with scatter blue light. (Equipment LX200 AFC 12" OTA f 6.8 CGE mount ST 402 CCD. Astronomik Ha, LRGB filter set.)"<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Tack till Christian och tack till Signore Morales, som låter oss återge hans förnämliga bild.<\/p>\n

Morales förekommer ofta på olika astrotografiska sajter och han leder något som kallas Jaicoa Observatory, Puerto Rico.<\/p>\n

Hemsidan finns här.<\/a><\/p>\n

Det är bara att gå in och njuta av bildrikedom.<\/p>\n

Och så var det dags för lite reklam!<\/h2>\n

Jag har precis fått ett ex av denna bok, som Jesper Sollerman, <\/strong>vår ordf i Svenska Astronomiska Sällskapet, påpekar är ett resultat av Gunnar Welins <\/strong>25-åriga kamp med Kant:<\/p>\n

En bok från Gidlunds förlag<\/p>\n\n\n\n\n
Immanuel Kant<\/strong>:  <\/span>Himlens allmänna naturhistoria och teori <\/em>(Originalets titel: Allgemeine Naturgeschichte und Theorie des Himmels<\/span>)  Översättning och kommentarer: Gunnar Welin<\/strong>. <\/span>Utgiven med stöd av Svenska astronomiska sällskapets planetariefond.<\/span><\/td>\n<\/tr>\n
\n
\n\n\n\n\n
<\/a><\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n
<\/td>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table><\/div>\n

\u2714 År 1755 gav Immanuel Kant <\/strong>ut en sammanfattning av tidens astronomiska vetande, tillsammans med en hel del nya idéer. Han tänkte sig bland annat att en del av de suddiga ljusfläckar som man kan se på himlen kunde vara väldiga stjärnsystem liknande vår egen Vintergata – en tanke som bekräftades först på 1920-talet. Kant utvecklade också en hypotes om hur planeterna i solsystemet kommit till, som faktiskt i många stycken liknar vad dagens astronomer tror.<\/p>\n

\u2714 Hans skrift blev ett centralt verk<\/strong> i astronomins historia. Ändå har den tidigare aldrig översatts till svenska. Astronomen Gunnar Welin tyckte att det borde åtgärdas. Han har också skrivit en inledning och kommentarer där Kants idéer sätts i relation till vad vi nu vet – eller tror oss veta – om hur det fungerar ute i världsalltet.<\/p>\n<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

Några nya definitioner (efter en idé av lundakompisar i Uarda)<\/h2>\n

Astros.<\/em><\/strong> Förslitningsskada i fingrar till följd av för mycket pillande med okular.<\/p>\n

Balalajka. <\/em><\/strong>Rysk rymdhund som spelar stränginstrument.<\/p>\n

Cirkumpolär.<\/strong><\/em> Ungefär rund.<\/p>\n

Egenrörelse.<\/strong><\/em> Sätt på vilket en onykter astronom rör sig hem från krogen.<\/p>\n

Epok <\/strong><\/em>(uttalas e-påk): Virtuellt vapen att användas vid astronomiskt slagsmål.<\/p>\n

Exoplanet.<\/strong><\/em> Före detta icke-himlakropp.<\/p>\n

Gastronom<\/strong><\/em>. Matglad stjärnkikare.<\/p>\n

Jordnära objekt <\/strong><\/em>("Near Earth Object). Agrar beskrivning av föremål alldeles ovan ytan av t ex en leråker.<\/p>\n

Koma.<\/strong><\/em> Normaltillstånd för nattarbetande astronom.<\/p>\n

Parsec. <\/strong><\/em>Magmedicin för astronom som mäter avstånd.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Pompeji i konsten…<\/h2>\n

Den med vägarna förbi Regionmuseet i Kristiantad<\/a>, rekommenderas konstnärsnestorn Gerhard Nordströms <\/strong>( f 1925) utställning med Pompejimotiv med gripande, måleriska skildringar av Vesuvius offer 79 e Kr.  På "den blå planeten", som det så poetiskt heter,  hör naturkatastrofer som vulkanutbrott till dagsbilden. <\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

… och i verkligheten<\/h2>\n

Denna bedövande vackra bild av området runt Vesuvius togs ombord ISS, den internationella rymdstationen,  i januari i år av astronauten Chris Hadfield<\/strong>:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Universums storlek enligt xkcd…<\/h2>\n

På nätet finns en kul sajt signerad för oss astronomiintresserade och allmän-naturvetenskapligt inriktade.   xkcd görs av Rundell Munroe<\/strong>, och han publicerar nya cartoons på sin hemsida tre ggr i veckan (måndag, onsdag, fredag).<\/p>\n

Hemsidan finns här:<\/p>\n

www.xkcd.com<\/a><\/p>\n

Jodå, man kan köpa bilderna också.<\/p>\n

KLICKA UPP BILDEN NEDAN och ta del av pedagogiken!<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Munroe har utbildning i fysik bakom sig och har bl a jobbat för NASA och IBM.
\n\t <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Unika ESO-bilder: Högtid\/måltid för Vintergatans svarta hål Dagens ESO-pressmess är faktiskt värt att återge (nästan) i sin helhet: \u2714 Nya observationer med ESO:s Very Large Telescope  aka VLT visar för första gången ett gasmoln (G2) som dras sönder av det supertunga svarta hålet i Vintergatans mitt. Molnet kallat G2 är nu så utdraget att dess… L\u00e4s mer »Nr 83 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/43395"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=43395"}],"version-history":[{"count":53,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/43395\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":43609,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/43395\/revisions\/43609"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=43395"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=43395"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=43395"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}