{"id":4367,"date":"2010-06-23T12:29:37","date_gmt":"2010-06-23T11:29:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=4367"},"modified":"2010-06-23T20:34:45","modified_gmt":"2010-06-23T19:34:45","slug":"nt-84-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/06\/23\/nt-84-2010\/","title":{"rendered":"Nr 84 2010"},"content":{"rendered":"

En proffsig ockultation!<\/h2>\n
\"\"<\/a>
En stj\u00e4rna f\u00f6rm\u00f6rkas. Ill: NASA<\/figcaption><\/figure>\n

Det \u00e4r inte bara vi amat\u00f6rastronomer som g\u00e5r i v\u00e4ntans tider – jag t\u00e4nker f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 Roma-ockultationen 8 juli. Proffsastronomerna sysslar p\u00e5 sin kant med ett mycket sp\u00e4nnande projekt:<\/p>\n

Att m\u00e4ta n\u00e5gra av de\u00a0 70 000 k\u00e4nda +100 km KBO:na,\u00a0 objekten i Kuiper-b\u00e4ltet, med hj\u00e4lp av stj\u00e4rnor som ockulteras, f\u00f6rm\u00f6rkas.\u00a0 F\u00f6r\u00e4ndringen i\u00a0 en stj\u00e4rnas ljusstyrka hj\u00e4lper oss m\u00e4ta ett KBO:s storlek,\u00a0 dess temperatur, eventuellt f\u00f6rekommande atmosf\u00e4r med mera.<\/p>\n

Skolexemplet ges av KBO 55636, som i oktober i fjor ockulterade en stj\u00e4rna. En rad observatorier i v\u00e4rlden var inkopplade p\u00e5 ockultationen – en hel vetenskap bara att ber\u00e4kna banan \u00f6ver stj\u00e4rnan! -, som fastnade p\u00e5 pl\u00e5tarna bl a hos n\u00e5gra \u00a0 Hawaii-teleskop. Ockultationen varade i cirka 10 sekunder, och genom att m\u00e4ta hastigheten p\u00e5 Kuiper-objektets skugga kom forskarna fram till att dess storlek r\u00f6r sig om 143 kilometer (plusminus 5 km)<\/p>\n

D\u00e4refter kunde de ber\u00e4kna objektets albedo, som \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 ytans reflektion av solljuset och som ber\u00e4ttar om ytans beskaffenhet, och h\u00e4r kommer vi till den stora \u00f6verraskningen:<\/p>\n

Albedot \u00e4r s\u00e5 h\u00f6gt att ytan bara kan best\u00e5 av en myckenhet is och sn\u00f6. Forskarna hade f\u00f6rv\u00e4ntat sig en m\u00f6rk, smutsig\u00a0 yta. I rapporten, publicerad i Nature<\/em>, talas om att “the dynamical age implies either that KBO 55636 has an active resurfacing mechanism, or that fresh water-ice in the outer Solar System can persist for gigayear timescales”.<\/p>\n

Jag gillar uttrycket “gigayear”!<\/p>\n

Den \u00f6vergripande teorin om att m\u00e5nga av Kuiper-b\u00e4ltets himlakroppar \u00e4r resultat av en st\u00f6rre planetkollision f\u00f6r cirka en miljard \u00e5r sedan – en sm\u00e4ll med en inblandad isig sm\u00e5planet som ett av offren – anses ha styrkts.<\/p>\n

Forskarteamet bakom ockultationen leddes av\u00a0 professor James Elliot vid klassiska MIT<\/a>, Michigan Institute of Technology. Elliot\u00a0 har i fem \u00e5r studerat “sitt” KBO, och n\u00e4sta m\u00e5l f\u00f6r honom \u00e4r att studera liknande KBO-ockultationer med hj\u00e4lp av SOFIA (Stratospheric Observatory for Infrared Astronomy),\u00a0 NASA:s helt unika,\u00a0 ombyggda BOEING-jumbo med ett infrar\u00f6tt teleskop\u00a0 i flygplanets bakre delar.<\/p>\n

PS.\u00a0 KBO 55636 har en app magnitud runt 19.<\/p>\n

Mango och Tango separerar 3 augusti<\/h2>\n

– PRISMA tuffar p\u00e5 d\u00e4r ute i sin omloppsbana, ber\u00e4ttar Krister Sj\u00f6lander i sin Prisma-blogg i dag<\/a>.<\/p>\n

Den svenska satelliten har nu b\u00f6rjat navigera efter stj\u00e4rnor i st\u00e4llet f\u00f6r solen.<\/p>\n

3 augusti \u00e4r det meningen att “mor” och “dotter” ska separeras; Mango och Tango ska sen formationsflyga och visa vad de och d\u00e4rmed den huvudsakligen svenska Prisma-tekniken duger till.<\/p>\n

Snapsvisor med astronomiska motiv (2)<\/h2>\n
\"\"<\/a>
Hade gillat "sin" snapsvisa! <\/figcaption><\/figure>\n

Dagens vers med titeln\u00a0 E = mc2<\/em> vann faktisk snapsvise-SM 2006, \u00e4r skriven p\u00e5 melodin till Sk\u00e5nska slott och herres\u00e4ten<\/em> och har tv\u00e5 f\u00f6rfattare: Rolf Malm\u00f6str\u00f6m, \u00c4ngelholm, Jan Carlestam, \u00d6rkelljunga.<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r g\u00e5r den:<\/p>\n

N\u00e4r Einstein studerade massan och ljuset
\ns\u00e5 ljusnade pl\u00f6tsligt problemet med ruset:
\nEtt glas med en hel massa Renat uti
\nf\u00f6rvandlas i kroppen till ren energi. <\/strong><\/span><\/p>\n

I juryn satt bl a Horace Engdahl, och juryns\u00a0 motivering l\u00f6d:
\n“Visan \u00f6verbrygger (obs medvetet stavfel) klyftan mellan naturvetenskap och konst och visar att allting icke \u00e4r relativt, som Einstein trodde, utan att det i tillvaron finns n\u00e5got absolut.”<\/p>\n

Turistf\u00e4llor f\u00f6r ET<\/h2>\n

Om vi s\u00e4ger att jag \u00e4r en ung ET, \u00e4r nyfiken och vill kolla in jordbornas intresse och utforskning f\u00f6r astronomin och rymdfarten genom historien, vilka \u00e4r det ABSOLUTA “m\u00e5sten” ur historisk synvinkel? En rimlig\u00a0 guidtur borde ta ET till f\u00f6ljande platser:<\/p>\n

1. Tycho Brahes Hven-l\u00e4mningar. <\/strong><\/p>\n

Sj\u00e4lvklar startpunkt f\u00f6r att visa hur l\u00e5ngt jordborna kom med obev\u00e4pnat \u00f6ga.<\/p>\n

2. Greenwich-observatoriet, London. <\/strong><\/p>\n

Mest f\u00f6r att visa hur astronomi och marina handels- och v\u00e4rldsherrav\u00e4lde-intressen (jakten p\u00e5 longituden) en g\u00e5ng gick hand i hand.<\/p>\n

\"\"<\/a>
Ett m\u00e5ste f\u00f6r ET! Foto: Birr Castle<\/figcaption><\/figure>\n

3. Lord Rosses teleskop<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 Birr Castle p\u00e5 Gr\u00f6na \u00d6n\u00a0 l\u00e4r Lord Rosse bygga Leviathan, tidens (1840-talet) st\u00f6rsta teleskop med vilken han bl a fick syn p\u00e5 de f\u00f6rsta spiralgalaxerna.<\/p>\n

4. Mount Wilson<\/strong><\/p>\n

Med Hooker-teleskopet kunde den nya v\u00e4rldsbilden sl\u00e5s fast. Edwin Hubble fastslog universums expansion med hj\u00e4lp av\u00a0 bilder tagna med 2,5-metersreflektorn.<\/p>\n

5. Einstein-tornet i Berlin, Potsdam<\/strong><\/p>\n

H\u00e4r f\u00f6rs\u00f6kte Einsteins kolleger p\u00e5 1920-talet fastsl\u00e5 den gravitionella r\u00f6df\u00f6rskjutningen. Men instrumenten och tekniken var \u00e4nd\u00e5 f\u00f6r grova och inexakta.<\/p>\n

6. Peenem\u00fcnde<\/strong><\/p>\n

Inte f\u00f6r krigets skull utan f\u00f6r rymdfartens och rymdutforskningens skull. Med V2:an ville tyska solforskare studera solens ultravioletta koronautstr\u00e5lning, men Hitler f\u00f6rbj\u00f6d. Varje raket skulle f\u00e4lla bomber \u00f6ver London.<\/p>\n

\"\"<\/a>7. Jodrell Bank<\/strong><\/p>\n

F\u00f6r att h\u00e4r utf\u00f6rdes n\u00e5gra av de fr\u00e4msta radioastronomiska observationerna redan p\u00e5 50-talet.<\/p>\n

Har ET tur kan han\/hon f\u00e5 ett fikasnack med teleskopets skapare,\u00a0 Sir ACB Lovell, 97.<\/p>\n

8. Vatikan-observatoriet, Rom<\/strong><\/p>\n

Ja, varf\u00f6r inte? De katolska astronomerna kan ju ber\u00e4tta om dagens forskning och om kyrkans f\u00f6rf\u00f6ljelse av Galileo Galilei och varf\u00f6r Giordano Bruno br\u00e4ndes p\u00e5 b\u00e5l.<\/p>\n

9. Niels Bohrs grav, Assistens kirkeg\u00e5rd<\/strong><\/p>\n

P\u00e5 denna rara kyrkog\u00e5rd i K\u00f6penhamn fick Bohr, den moderna atomteorins skapare, sin sista vila.
\n<\/strong><\/p>\n

10. Helgoland<\/strong><\/p>\n

H\u00e4r satt Werner Heisenberg en vacker morgon 1925\u00a0 och “kom p\u00e5” den moderna kvantfysiken.<\/p>\n

Annons 2050 (aprop\u00e5 f\u00f6rra bloggen)<\/h2>\n

Uthyres: Lavar\u00f6r p\u00e5 m\u00e5nen med takf\u00f6nster.<\/p>\n

Svar till NASA.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En proffsig ockultation! Det \u00e4r inte bara vi amat\u00f6rastronomer som g\u00e5r i v\u00e4ntans tider – jag t\u00e4nker f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 Roma-ockultationen 8 juli. Proffsastronomerna sysslar p\u00e5 sin kant med ett mycket sp\u00e4nnande projekt: Att m\u00e4ta n\u00e5gra av de\u00a0 70 000 k\u00e4nda +100 km KBO:na,\u00a0 objekten i Kuiper-b\u00e4ltet, med hj\u00e4lp av stj\u00e4rnor som ockulteras, f\u00f6rm\u00f6rkas.\u00a0 F\u00f6r\u00e4ndringen i\u00a0… L\u00e4s mer »Nr 84 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4367"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4367"}],"version-history":[{"count":23,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4367\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4394,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4367\/revisions\/4394"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4367"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4367"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4367"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}