{"id":43704,"date":"2013-07-30T22:31:37","date_gmt":"2013-07-30T21:31:37","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=43704"},"modified":"2013-07-30T22:56:29","modified_gmt":"2013-07-30T21:56:29","slug":"nr-89-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/07\/30\/nr-89-2013\/","title":{"rendered":"Nr 89 2013"},"content":{"rendered":"<h2>Tycho Brahes son ligger begravd i sk&aring;nska V&auml;sby<\/h2>\n<p>Stort tack till <strong>Kjell Werner<\/strong>, v&aring;r secretarius emeritus i ASTB, som &auml;r astronomihistoriskt intresserad och som ber&auml;ttar i ett mail fr&aring;n sommarvistet:<\/p>\n<p>&#8211;&nbsp; H&auml;r uppe i NV Sk&aring;ne finns som ni s&auml;kert k&auml;nner till en minnesplakett &ouml;ver <strong>Tychos<\/strong> son <strong>Claudius\/Claus <\/strong>(efter en anfader p&aring; <strong>Beate Billes<\/strong> sida), som endast sex&nbsp; dagar gammal begravdes n&aring;gonstans p&aring; V&auml;sby kyrkog&aring;rd 1577. Plaketten f&ouml;revisas numera endast d&aring; n&aring;gon kyrkorepresentant &auml;r n&auml;rvarande.<\/p>\n<p>\t&#8211; Baksidan b&auml;r sp&aring;r av geometriska figurer och anv&auml;ndes m&ouml;jligen av Tycho i n&aring;got ber&auml;kningssammanhang?, undrar Kjell W.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/130726_Tychos-son13.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-43713\" height=\"375\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/130726_Tychos-son13-1024x854.jpg\" title=\"Framsidan...\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/130726_Tychos-son13-1024x854.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/130726_Tychos-son13-299x250.jpg 299w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Fr&aring;gan gick f&ouml;rst&aring;s till <strong>Klas Hylt&eacute;n-Cavallius<\/strong> som kan historien och som ber&auml;ttar att vi nog alla sett tavlan tidigare, n&auml;mligen under den <font face=\"Arial\" size=\"2\">stora Tycho Brahe-utst&auml;llningen p&aring; Nationalmuseet i K&ouml;penhamn.<\/font><\/p>\n<p><font face=\"Arial\" size=\"2\">&#8211; Det brukar s&auml;gas att det som finns p&aring; baksidan &auml;r ristade skisser till n&aring;got instrument eller n&aring;gon instrumentdetalj.&nbsp; <\/font><\/p>\n<div><font face=\"Arial\" size=\"2\">Klas h&auml;nvisar ocks&aring; till vad <strong>Wilhelm Norlind <\/strong>skriver i sin stora Tycho Brahe-bok (s 51):<\/font><\/div>\n<div>\u25ba<font face=\"Arial\" size=\"2\"> &quot;M&auml;ssingstavlan har fr&aring;n b&ouml;rjan varit avsedd f&ouml;r gravering p&aring; b&aring;da sidorna, men framsidan blev d&auml;rp&aring; slipad och anv&auml;nd f&ouml;r inskriptionen, baksidan f&ouml;rblev d&auml;remot oslipad.&quot;<\/font><\/div>\n<div>Det &auml;r hos Norlind&nbsp; vi m&ouml;ter den r&ouml;rande historien om Claudius eller Claus (f&ouml;dd &quot;filiola naturalis&quot;), som pojken d&ouml;ptes till och som Tycho aldrig fick se. Tycho, &quot;bondepl&aring;garen&quot;,&nbsp; &auml;lskade verkligen sina barn, och tragedierna s&ouml;kte honom ofta, som vi vet, och naturligtvis hans Kirstine. <\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/130726_Tychos-son92.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-43712\" height=\"389\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/130726_Tychos-son92-1023x886.jpg\" title=\"... baksidan.\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/130726_Tychos-son92-1023x886.jpg 1023w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/130726_Tychos-son92-300x259.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<\/div>\n<div>\n<p>Tack via Kjell W till <strong>Elsa-Kerstin Norberg<\/strong>, diakon i V&auml;sby f&ouml;rsamling, som fotograferat\/nedtecknat minnestavlan i V&auml;sby kyrka den 26 juli 2013 &#8211; Tychos barn och modern Kirstine bodde under denna tid p&aring; T&aring;galycke g&aring;rd.<\/p>\n<p>&Ouml;vers&auml;ttningen:<\/p>\n<h3><span style=\"font-family: comic sans ms,cursive;\">H&auml;r vilar fridfullt i sin lilla kista Claudius, som i livet ej hade ro <br \/>\n\t\tp&aring; hela jordens krets,<br \/>\n\t\tEn g&aring;ng l&auml;t honom naturen framtr&auml;da p&aring; jorden och tillstadde honom att <br \/>\n\t\tvara d&auml;r ovan blott 6 dagar. M&aring;tte han i sp&auml;d &aring;lder fri fr&aring;n jordisk besmittelse, <br \/>\n\t\tutan h&auml;mmande tyngd g&aring; till himlen, varest han ut i st&auml;llet f&ouml;r knappt&nbsp; tillm&auml;tta dagar &auml;r<br \/>\n\t\tdelaktig i evignattens tidsrymder och jublar i besittning av ost&ouml;rd frid.<\/p>\n<p>\t\tDog i Herrens &aring;r 1577<br \/>\n\t\tden 7 januari.<br \/>\n\t\tF&ouml;dd den 2:dre i samma m&aring;nad.<\/p>\n<p>\t\tD&aring; vi f&ouml;das b&ouml;rja vi d&ouml;,<br \/>\n\t\td&aring; vi d&ouml; f&ouml;das vi.<\/p>\n<p>\t\t&Aring;t sin lilla &auml;lskade son Claudius, som han ej sett, reste Tycho<br \/>\n\t\tBrahe denna sten till minne av hans h&auml;danf&auml;rd till evigheten.<\/span><\/h3>\n<h2>Kloka gubbar skriver klokbok<\/h2>\n<p><strong>G&ouml;sta Gahm<\/strong>, astronom, och <strong>Lars Kristoferson<\/strong>, plasmafysiker, har samsat sig kring boken <em>Jord Vatten Luft Eld <\/em>(f&ouml;rlag: Carlsons), och det &auml;r ett n&ouml;je att f&ouml;lja dem i elementens sp&aring;r. &Auml;ven det femte, sj&auml;lva kvintessensen, finns med och diskuteras. Allt p&aring; ett l&auml;ttsamt, nyfikenhetsretande och roligt s&auml;tt.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/9789173315630_200_jord-vatten-luft-eld.jpeg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"alignleft size-full wp-image-43724\" height=\"292\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/9789173315630_200_jord-vatten-luft-eld.jpeg\" title=\"\" width=\"200\" \/><\/a>Tack till G&ouml;sta Gahm, v&aring;r tidigare ordf&ouml;rande i Svenska Astronomiska S&auml;llskapet, som &auml;ven hinner ber&auml;tta festliga minnen fr&aring;n sina egna studier f&ouml;r<strong> Bertil Lindblad<\/strong>, Stockholmsprofessorn,&nbsp; och f&ouml;r hans sidor om en annan Lindblad,&nbsp; <strong>Bertil Anders Lindblad<\/strong>, ASTB:s legendariske sekreterare men framf&ouml;r allt en av efterkrigstidens fr&auml;msta meteorforskare, knuten till Lunds observatorium.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Bertil Anders mer &auml;n anade<\/strong> genom sina m&aring;ng&aring;riga studier att jordatmosf&auml;ren &quot;andades&quot; i takt med den 11-&aring;riga solcykeln, och han fick ju faktiskt&nbsp; f&aring; vara med om hur satellitutforskningen bekr&auml;ftade hans jordbundna studier. Dessa fokuserades till Perseiderna, meteorsv&auml;rmen som &auml;r aktuell nu i augusti. Bertil Anders var pionj&auml;r p&aring; R&aring;&ouml; med sina radarobservationer under 20-30 &aring;r av stj&auml;rnfall.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Bertil Anders stora uppt&auml;ckt <\/strong>var att n&auml;r solen &auml;r lugn n&aring;r stj&auml;rnfallen djupare ner i atmosf&auml;ren &auml;n n&auml;r solen &auml;r aktiv. Detta f&ouml;rklaras med att luften p&aring; h&ouml;g h&ouml;jd v&auml;rms upp mer och expanderar vid maximum d&aring; ocks&aring; solens r&ouml;ntgenstr&aring;lning tilltar. Allt detta p&aring;verkar meteoriternas upptr&auml;dande, kunde Bertil Anders tidigt p&aring;visa. En teori som en del forskare v&auml;grade tro p&aring;, men som de sen fick erk&auml;nna.<\/p>\n<p><strong>\u2714 Detta &auml;r verkligen en klokbok <\/strong>med m&aring;nga sympatiska sidor och synpunkter p&aring; m&auml;nniskans situation p&aring; denna planet h&auml;r och nu. Och att dessa glada pension&auml;rsnaturvetare dessutom vill vara en smula privata och humoristiska talar ytterligare till bokens f&ouml;rdel. Jag gillar &auml;ven portr&auml;ttet av <strong>Hannes Alfv&eacute;n<\/strong>, som skymtar fram, Alfv&eacute;n vars centrala teorier om universum kanske har kullkastats men som trots det gett upphov till begrepp som Alfv&eacute;nv&aring;gor och mycket annat. Det &auml;r inte d&aring;ligt av en &quot;loser&quot;!?!<\/p>\n<h2>Rar bild i IBL-arkivet<\/h2>\n<p>Det finns massor av intressanta astronomiska bilder i Bildbyr&aring;n IBL:s arkiv, Ljungbyhed. <strong>Peter Modie<\/strong>, skaparen. l&aring;ter mig botanisera som jag vill och senast s&auml;nde han mig denna bild.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/HID0920.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-43717\" height=\"500\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/HID0920.jpg\" title=\"Bildk\u00e4lla: IBL Prints &amp; Photos \" width=\"336\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/HID0920.jpg 336w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/HID0920-201x300.jpg 201w\" sizes=\"(max-width: 336px) 100vw, 336px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Var kan detta meridianteleskop finnas? Jag &auml;r os&auml;ker. N&aring;gon?<\/p>\n<h2>BBC och ljusets hastighet<\/h2>\n<p>BBC Two har <a href=\"http:\/\/www.bbc.co.uk\/programmes\/p00fzqv9\">ett fantastiskt webarkiv<\/a>, som bl a inneh&aring;ller en fyraminuters film i vilken<strong> Brian Cox<\/strong>, den unge professorn, visar hur <strong>Ole R&oslash;mer<\/strong> m&auml;tte ljushastigheten med hj&auml;lp av Jupiters m&aring;nar.<\/p>\n<p>Tack till <strong>Carl-Olof B&ouml;rjeson <\/strong>f&ouml;r tipset.<\/p>\n<h2>Fatalt&#8230;.<\/h2>\n<p><strong>Lars Olefeldt <\/strong>har hittat detta suver&auml;na felt&auml;nk i <em>Svenska Dagbladet<\/em>:<\/p>\n<p>&rdquo;Hans uppt&auml;ckt var lika banbrytande som Copernicus teori om solsystemet och Newtons om graviditeten eller Darwins utvecklingsl&auml;ra.&rdquo;<\/p>\n<p>Leve den tid d&aring; vi murvlar hade korrekturavdelningar!<\/p>\n<h2>Trojaner i andra planetv&auml;rldar<\/h2>\n<p>Trojaner i exosystem &#8211; why not? <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1307.7161\">Saken utreds h&auml;r.<\/a><\/p>\n<p>Hoppet st&aring;r till det ymniga Keplermaterialet, som l&auml;r syssels&auml;tta exoforskarna i en generation fram&ouml;ver.<\/p>\n<h2>Jorden (och m&aring;nen) hall&aring;&aring;&aring;, hall&aring;&aring;&aring;&aring;!<\/h2>\n<p>NASA har senaste tiden sl&auml;ppt ett par&nbsp; bilder p&aring; &quot;dubbelplaneten&quot; jorden-m&aring;nen, dels <a href=\"http:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/targetFamily\/Earth\">sedd fr&aring;n Saturnussonden Cassini<\/a> 19 juli i &aring;r&#8230;<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/PIA17170_modest.jpg\"><img decoding=\"async\" width=\"616\" height=\"541\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-43730\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/PIA17170_modest.jpg\" style=\"width: 493px; height: 433px;\" title=\"\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/PIA17170_modest.jpg 616w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/PIA17170_modest-300x263.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 616px) 100vw, 616px\" \/><\/a><\/p>\n<p>.. dels samtidigt f<a href=\"http:\/\/photojournal.jpl.nasa.gov\/catalog\/PIA17388\">r&aring;n Messengersonden, Merkurius utforskare<\/a>:<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/PIA17388_modest.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-43732\" height=\"670\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/PIA17388_modest.jpg\" title=\"\" width=\"497\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/PIA17388_modest.jpg 497w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/PIA17388_modest-222x300.jpg 222w\" sizes=\"(max-width: 497px) 100vw, 497px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Det &auml;r denna typ av bilder som ger&#8230; PERSPEKTIV!!!!.. p&aring; tillvaron. N&aring;gon d&auml;remot?<\/p>\n<h2>Tycho i romantiskt skimmer<\/h2>\n<p><strong>Tycho Brahe<\/strong> fick inleda dagens blogg, han f&aring;r ocks&aring; avsluta den. Denna underbara ohistoriska bild av Tychos uppt&auml;ckt av &quot;De nova stella&quot; ingick i en av <strong>Camille Flammarions <\/strong>b&ouml;cker i slutet av 1800-talet.<\/p>\n<p>Det finns v&auml;l minst fem fel i bilden &#8211; jag vill veta vilka. En bok kommer i f&ouml;rstapris till den som innan n&auml;sta blogg (kommer i veckoslutet) hittar de flesta och kan argumentera f&ouml;r saken. (Maila mig p&aring; ulf.r.johansson@telia.com)<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/tycho_observation_300_442.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-43749\" height=\"442\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/tycho_observation_300_442.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/tycho_observation_300_442.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/07\/tycho_observation_300_442-203x300.jpg 203w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Tycho Brahes son ligger begravd i sk&aring;nska V&auml;sby Stort tack till Kjell Werner, v&aring;r secretarius emeritus i ASTB, som &auml;r astronomihistoriskt intresserad och som ber&auml;ttar i ett mail fr&aring;n sommarvistet: &#8211;&nbsp; H&auml;r uppe i NV Sk&aring;ne finns som ni s&auml;kert k&auml;nner till en minnesplakett &ouml;ver Tychos son Claudius\/Claus (efter en anfader p&aring; Beate Billes sida),&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/07\/30\/nr-89-2013\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 89 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/43704"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=43704"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/43704\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":43755,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/43704\/revisions\/43755"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=43704"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=43704"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=43704"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}