{"id":4425,"date":"2010-06-25T08:21:17","date_gmt":"2010-06-25T07:21:17","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=4425"},"modified":"2010-06-25T08:24:57","modified_gmt":"2010-06-25T07:24:57","slug":"nr-86-2010","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2010\/06\/25\/nr-86-2010\/","title":{"rendered":"Nr 86 2010"},"content":{"rendered":"

Magnifikt sydsken sett fr\u00e5n ISS<\/h2>\n
\"\"<\/a>
M\u00f6rklig syn. Foto: Bes\u00e4ttningen ISS\/Johnson Space Center\/NASA<\/figcaption><\/figure>\n

Aprop\u00e5 v\u00e5r lugna och fina sol… i maj dokumenterade bes\u00e4ttningen ombord p\u00e5 ISS, den Internationella rymdstationen, detta starka sydsken \u00f6ver Indiska oceanens s\u00f6dra del. Kolla in jordklotets rundning och den tunna bl\u00e5 atmosf\u00e4ren!<\/p>\n

Sydskenet var kopplat till en geomagnetisk storm som var s\u00e5 kraftig att v\u00e5r hemplanets magnetf\u00e4lt p\u00e5verkades, och d\u00e4rf\u00f6r kunde sydskenet ses n\u00e4rmare ekvatorn. Sannolikt var sydskenet kopplat till en CME, coronal mass ejection, fr\u00e5n solen 22-24 maj. Och d\u00e5 s\u00e5g det ut s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\"\"<\/a>
Koronaaktviteten 23 maj. Foto: STEREO\/NASA<\/figcaption><\/figure>\n

\n

8 juli 2010<\/h2>\n

Dagens namn denna dag \u00e4r Kjell, vilket l\u00e4r ha en v\u00e4ldig l\u00e5ng nordisk bakgrundshistoria (k\u00e6ttil, hj\u00e4lm). Historiskt \u00e4r det ocks\u00e5 f\u00f6r svenska amat\u00f6rastronomer denna kv\u00e4ll, f\u00f6r Roma-ockultationen n\u00e4rmar sig med ljusets hastighet.<\/p>\n

Bra koll (riktigt bra!) f\u00e5r du om du surfar in p\u00e5 TBO:s ockultationssajt<\/a> eller SAAF:s motsvarande<\/a>.\u00a0 Jag har ocks\u00e5 l\u00e4rt mig att IOTA har massor av info p\u00e5 sin Europasajt<\/a>!<\/p>\n

Snapsvisor med astronomiska motiv (4)<\/h2>\n

Innan kv\u00e4llens \u00f6vningar, s\u00e5 ett sista vistips i all hast. Jag trodde jag skulle hitta en visa d\u00e4r “sk\u00e5l, alkohol och svarta h\u00e5l”\u00a0 f\u00f6rekommer, men tji. Det f\u00e5r bli denna sn\u00e4lla variant i st\u00e4llet – p\u00e5 Gubben Noak:
\n\"\"<\/a>M\u00e5nga stj\u00e4rnor,
\nm\u00e5nga stj\u00e4rnor
\ngenom rymden far.
\nVill du se en sputnik,
\ng\u00f6r en bak\u00e5t hutt nick.
\nSputnik lyser,
\nsj\u00e4lv du myser
\nn\u00e4r du supen tar.<\/strong><\/span><\/p>\n

Raritet i bokhyllan<\/h2>\n

Jag har ett par rara b\u00f6cker i mitt privatbibliotek, bl a Uppsala-professorn Daniel Melanderhjelms Astronomie<\/em> i tv\u00e5 delar fr\u00e5n 1795. Det har i \u00e5r g\u00e5tt 200 \u00e5r sedan denne astronom gick ur tiden och jag tycker fortfarande att hans bok \u00e4r bitvis mycket l\u00e4sv\u00e4rd. Och \u00f6verraskande!<\/p>\n

\"\"<\/a>
Fransk pionj\u00e4r!<\/figcaption><\/figure>\n

1795… citerar Melanderhjelm en astronom vid namn Mairan, som h\u00e4vdar\u00a0 att “n\u00e5rrskenet” m\u00e5ste h\u00e4rledas ur – solen!<\/p>\n

“Enigt Mairans tanke, h\u00e4nledes n\u00e5rrskenet\u00a0 ifr\u00e5n Solens atmosph\u00e6r p\u00e5 det s\u00e4tt, at dess partiklar af Solen uplyste….f\u00f6rde til gr\u00e4ntsen af Jordens atmosph\u00e6r, der skull falla in i densamma, och f\u00f6rorsaka n\u00e5rrskenet och dess synliga vibrationer”.<\/span><\/p>\n

Melanderhlem \u00e4r skeptisk, b\u00f6r till\u00e4ggas, men likafullt – denne Mairan. Vem var han, en fransman,\u00a0 som anade de stora rymdv\u00e4der-sammanhangen f\u00f6r snart trehundra \u00e5r sen?<\/p>\n

Googling visar att Jean-Jacques Dortous De Mairan\u00a0 f\u00f6rekommer lite h\u00e4r och var i akterna som nebulosa-kartl\u00e4ggare men\u00a0 \u00e4r ocks\u00e5 f\u00f6rfattare till Traite physique et historique de l’Aurore Bor\u00e9ale,<\/em> 1731. Han levde \u00e5ren 1678-1771. En pionj\u00e4r i tankens sf\u00e4r, helt klart!<\/p>\n

Han kom n\u00e4rmast!<\/h2>\n

Kuggfr\u00e5ga, lite av Guinness rekordbok-test: Vilken \u00e4r den m\u00e4nniska som p\u00e5 jordytan kommit stj\u00e4rnhimlen allra n\u00e4rmast?<\/p>\n

R\u00e4tt svar m\u00e5ste naturligtvis vara den l\u00e4ngste bergsbestigaren, och d\u00e5 m\u00e5ste v\u00e4l Sir Edmund Hillery vara r\u00e4tt s\u00e5 kvalificerad. Han var 1 m 95 cm<\/strong> i strumpl\u00e4sten och br\u00e4dar p\u00e5 den punkten alla andra Mount Everst-bestigare (tror jag). F\u00f6rutom att han dessutom var allra f\u00f6rst uppe p\u00e5 v\u00e4rldens takspets, t\u00e4tt f\u00f6ljd av Sherpa Tenzing Norgay – som tog den legendariska bilden.<\/p>\n

\u00c5ret var 1953.<\/p>\n

N\u00e4sta g\u00e5ng jag ska upp via\u00a0 K2, ska jag ta med mig en stege bara f\u00f6r att br\u00e4cka Hillary-rekordet.\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Magnifikt sydsken sett fr\u00e5n ISS Aprop\u00e5 v\u00e5r lugna och fina sol… i maj dokumenterade bes\u00e4ttningen ombord p\u00e5 ISS, den Internationella rymdstationen, detta starka sydsken \u00f6ver Indiska oceanens s\u00f6dra del. Kolla in jordklotets rundning och den tunna bl\u00e5 atmosf\u00e4ren! Sydskenet var kopplat till en geomagnetisk storm som var s\u00e5 kraftig att v\u00e5r hemplanets magnetf\u00e4lt p\u00e5verkades, och… L\u00e4s mer »Nr 86 2010<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4425"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=4425"}],"version-history":[{"count":29,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4425\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":4461,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/4425\/revisions\/4461"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=4425"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=4425"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=4425"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}