{"id":44283,"date":"2013-08-21T23:35:25","date_gmt":"2013-08-21T22:35:25","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=44283"},"modified":"2013-08-21T23:35:25","modified_gmt":"2013-08-21T22:35:25","slug":"nr-99-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/08\/21\/nr-99-2013\/","title":{"rendered":"Nr 99 2013"},"content":{"rendered":"

Symposium synar Higgs i Lund<\/h2>\n

Tack till Anders Nyholm <\/strong>som tipsar om att 2 september – i Lunds stadshall – inbjuds den stora, nyfikna, vetgiriga allmänheten till en träff några timmar runt middag på temat "Higgs: Tiny Particles and Big Science".<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Programmet ser ut så här:<\/p>\n

<\/p>\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n\n
            <\/td>\n09:30<\/td>\nWelcome<\/i>, Cecilia Jarlskog<\/strong><\/td>\n<\/tr>\n
 <\/td>\n09:35<\/p>\n

\t\t\t\t\t <\/td>\n

The Large Hadron Collider, a Marvel of Technology<\/a><\/i>
\n\t\t\t\t\tLyn Evans<\/a><\/b>, Imperial College, London and CERN
\n\t\t\t\t\t(abstract<\/a>)<\/td>\n<\/tr>\n
 <\/td>\n10:35<\/td>\nCoffee<\/td>\n<\/tr>\n
 <\/td>\n11:00<\/p>\n

\t\t\t\t\t <\/td>\n

The long journey to the Higgs boson and beyond at the LHC<\/a><\/i>
\n\t\t\t\t\tPeter Jenni<\/a><\/b>, Albert-Ludwigs-University Freiburg and CERN
\n\t\t\t\t\t(abstract<\/a>)<\/td>\n<\/tr>\n
 <\/td>\n12:00<\/td>\nLunch*<\/sup><\/td>\n<\/tr>\n
 <\/td>\n13:00<\/p>\n

\t\t\t\t\t <\/td>\n

Why <\/a><\/i>you need the Higgs particle<\/i><\/a>
\n\t\t\t\t\tBrian Cox<\/a><\/b>, University of Manchester
\n\t\t\t\t\t(abstract<\/a>)<\/td>\n<\/tr>\n
 <\/td>\n14:00<\/td>\nCoffee<\/td>\n<\/tr>\n
 <\/td>\n14:20
\n\t\t\t\t\t <\/td>\n		Big Science and Society<\/i><\/a>,
\n\t\t\t\t\tPanel discussion with<\/td>\n<\/tr>\n
 <\/td>\n <\/td>\n\n
    \n
  • Brian Cox<\/b><\/li>\n
  • Mikael Eriksson<\/b> (MAX IV Laboratory, Lund)<\/li>\n
  • Lyn Evans<\/b><\/li>\n
  • Peter Jenni <\/b><\/li>\n
  • James Yeck<\/b> (ESS, Lund)<\/li>\n<\/ul>\n

    \t\t\t\t\t(abstract<\/a>)<\/td>\n<\/tr>\n

 <\/td>\n15:30<\/td>\nEnd<\/td>\n<\/tr>\n<\/tbody>\n<\/table>\n

<\/center><\/p>\n

Brian Cox tror jag inte behöver nån speciell presentation. Han är en välkänd forskare och populärvetare från böckernas värld och från tv:s.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Novan bleknar<\/h2>\n

Det ärt nog inte bara jag som i min fältkikare tycker att Delfinen-novan nu verkar ha tappat fräschören.<\/p>\n

Observationer av novan före smällen rapporteras bland annat här från slutet av april<\/a>.<\/p>\n

Energiska jetstålar fångade hos ESO<\/h2>\n

Gårdagens pressmess från ESO (svensk text Robert Cumming<\/strong>) får dominera av ganska självklara själ. Här är hela messet:<\/p>\n

\u2735 Astronomer har använt teleskopet<\/strong> ALMA för att ta en närbild av material som strömmar ut från en nyfödd stjärna. Genom att titta på lysande koloxidmolekyler i ett objekt som kallas Herbig-Haro 46\/47 har de upptäckt att dess jetstrålar är ännu mer energiska än vad man tidigare trott. De nya, mycket detaljerade bilderna visar dessutom upp en ny, tidigare helt okänd jetstråle som pekar i en helt annan riktning.<\/p>\n

\u2738 Unga stjärnor är våldsamma <\/strong>objekt som spyr ut material med hastigheter upp till en miljon kilometer i timmen. När detta material kraschar in i den omgivande gasen börjar den lysa, och ger upphov till ett Herbig-Haro objekt. Ett spektakulärt exempel är Herbig-Haro 46\/47 som ligger ungefär 1400 ljusår från jorden i den södra stjärnbilden Seglet. Det studerades av ALMA (Atacama Large Millimeter\/submillimeter Array) under dess första observationsfas, när teleskopet ännu inte var färdigbyggt.<\/span> <\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2738 De nya bilderna visar <\/strong>med stor detaljrikedom två jetstrålar, en som kommer emot oss på jorden, och en som är på väg bortåt. Strålen som avlägsnar sig var nästan omöjlig att se i tidigare bilder tagna i synligt ljus, tack vare den skymdes av stoftmolnen som omger stjärnan. ALMA har inte bara tagit skarpare bilder än andra teleskop; det gör det också möjligt för astronomerna att mäta hur snabbt materialet rör sig genom rymden. <\/span> <\/span><\/p>\n

\u2738 De nya observationerna<\/strong> av Herbig-Haro 46\/47 visar också att en del av det utkastade materialet rör sig med högre fart än man tidigare mätt upp. Det betyder att gasen som strömmar ut har större energi och rörelsemängd än man tidigare trott. <\/span> <\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2738 Héctor Arce vid Yaleuniversitetet <\/strong>i USA, har lett teamet och är förste författare till den forskningsartikel där observationerna presenteras. Han förklarar:<\/span><\/p>\n

– Tack vare ALMA:s utsökta känslighet kunde vi detektera tidigare okända drag hos den här källan, som det väldigt snabba utflödet. Hela systemet verkar också vara ett skolexempel på en enkel modell där utflödet av molekyler genereras av en bred-vinklad vind från den unga stjärnan. <\/span> <\/span><\/strong><\/p>\n

\u2738 Observationerna gjordes på<\/strong> bara fem timmar med ALMA. Och trots att ALMA fortfarande inte var färdigbyggt skulle observationer av lika hög kvalitet tagit över tio gånger längre med andra teleskop.<\/span> <\/span><\/p>\n

\u2738 Stuartt Corder vid<\/strong> Joint ALMA Observatory i Chile är medförfattare till den nya artikeln.<\/span><\/p>\n

– Detaljrikedomen i de nya bilderna av Herbig-Haro 46\/47 är häpnadsväckande. Men vad som är det allra mest spännande är att detta bara är början. I framtiden kommer ALMA att ta ännu bättre bilder än denna på mycket kortare tid.<\/span> <\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

\u2738 Diego Mardones vid Universidad de Chile <\/strong>är också medförfattare till artikeln.<\/span><\/p>\n

– Det här systemet representerar en klass av lätta och isolerade stjärnor i fasen då de bildas och föds. Men det är också ovanligt att utflödet slår emot det omgivande gasmolnet direkt på en sida av stjärnan och försvinner ut från molnet på den andra sidan. Detta gör det till ett perfekt system för att studera hur stjärnvindar påverkar det omgivande molnet ur vilket stjärnan bildas.  <\/span> <\/span><\/p>\n

\u2738 De skarpa och känsliga <\/strong>observationerna från ALMA gjorde att teamet också upptäckte ett oväntat utflöde som verkar komma från den unga stjärnans kompanjon, en lättare stjärna. Detta andra utflöde ligger vinkelrätt gentemot det första och håller på att karva sig ut genom det omgivande molnet. <\/span><\/p>\n

\u2738 Arce avslutar:<\/span><\/strong><\/p>\n

– ALMA har gjort det möjligt att studera utflödet i mer detalj än tidigare. Detta visar att det säkert kommer att finnas många överraskningar och häftiga upptäckter att göra med hela teleskopet när det nu är färdigbyggt. ALMA kommer helt säkert att revolutionera studierna om hur stjärnor bildas, säger han.<\/span><\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Enceladus geysrar<\/h2>\n

Det många misstänkt men som ingen riktigt räknat på och kollat, att Saturnusmånen Enceladus geysrar har nått med Saturnus gravitationskraft att göra, tycks nu bekräftat genom en rapport i Nature<\/em><\/a>. Där visas att geysrarnas ljusstyrka flukturerar i takt med månens närhet till planeten genom dess excentriska bana – ju längre bort månen är, desto mindre är Saturnus påverkan\/gravitation och ju mer material i form av ispartiklar blåses ut genom månytans sprickor.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/h2>\n

Bar Einstein armbandsur?<\/h2>\n

\n\tHur höll Albert Einstein<\/strong> tiden? Jag har letat bland hundratals bilder på honom och bara hittat några som visar att han på vänsterarmen hade ett armbandsur. Nån riktig gammaldags krischa i bröstfickan har jag aldrig sett honom bära.<\/p>\n

En teckning från IBL\/SPL:s arkiv i Ljungbyhed ser ut så här:<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Symposium synar Higgs i Lund Tack till Anders Nyholm som tipsar om att 2 september – i Lunds stadshall – inbjuds den stora, nyfikna, vetgiriga allmänheten till en träff några timmar runt middag på temat "Higgs: Tiny Particles and Big Science". Programmet ser ut så här:              09:30 Welcome, Cecilia Jarlskog   09:35   The… L\u00e4s mer »Nr 99 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/44283"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=44283"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/44283\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":44319,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/44283\/revisions\/44319"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=44283"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=44283"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=44283"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}