{"id":44591,"date":"2013-09-05T08:45:20","date_gmt":"2013-09-05T07:45:20","guid":{"rendered":"http:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/?p=44591"},"modified":"2013-09-05T18:27:38","modified_gmt":"2013-09-05T17:27:38","slug":"nr-104-2013","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/09\/05\/nr-104-2013\/","title":{"rendered":"Nr 104 2013"},"content":{"rendered":"<h2>Planetariska nebulosor &quot;f&ouml;ljer&quot; Vintergatsplanet<\/h2>\n<p>G&aring;rdagens <a href=\"http:\/\/www.eso.org\/public\/sweden\/news\/eso1338\/\">nyheter fr&aring;n ESO och ESA\/NASA:s Hubble-teleskop<\/a> bjuder p&aring; en &ouml;verraskning:<\/p>\n<p><strong>\u2714 Astronomer har anv&auml;nt <\/strong>ESO:s New Technology Telescope (NTT) och NASA\/ESA:s Hubbleteleskop f&ouml;r att utforska &ouml;ver 100 planetariska nebulosor i Vintergatans centrala bula. De har kommit fram till att fj&auml;rilsformade planetariska nebulosor &auml;r inriktade p&aring; ett mystiskt s&auml;tt &#8211; ett &ouml;verraskande resultat eftersom de har olika historier och varierande egenskaper<span>: trots detta tycks <\/span><span>peka &aring;t liknande h&aring;ll p&aring; himlen<\/span><span>.<\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><span><strong>\u2714 Astronomerna tittade <\/strong>p&aring; 130 planetariska nebulosor i Vintergatans centrala bula. De identifierade tre olika sorters nebulosor och tittade noga p&aring; deras egenskaper och utseende. <\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><strong><span>\u2714 Gruppen av&nbsp; bipol&auml;ra nebulosor <\/span><\/strong><span>tycktes f&ouml;redra att peka mot ett visst h&aring;ll<\/span><span>. Att de &ouml;verhuvudtaget skulle vara orienterade p&aring; samma s&auml;tt &auml;r ov&auml;ntat. <br \/>\n\t<\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/eso1338c.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-44612\" height=\"409\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/eso1338c-1024x931.jpg\" title=\"Typisk bipol\u00e4r planetarisk nebulosa. Bildk\u00e4lla: ESO\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/eso1338c-1024x931.jpg 1024w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/eso1338c-300x272.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/eso1338c.jpg 1280w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><span><strong>\u2714 &ndash; Den gemensamma inriktningen<\/strong> som vi ser hos dessa bipol&auml;ra nebulosor pekar ut n&aring;got bisarrt hos stj&auml;rnsystemen inom den centrala bulan. F&ouml;r att de ska p&aring; det s&auml;ttet vi ser peka mot samma h&aring;ll m&aring;ste stj&auml;rnsystemen som bildade dessa nebulosor ha roterat vinkelr&auml;tt j&auml;mf&ouml;rt med de interstell&auml;ra moln som de bildades fr&aring;n, vilket &auml;r v&auml;ldigt underligt, s&auml;ger en av rapportens f&ouml;rfattare, <strong>Bryan Rees<\/strong>. <\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><span><strong>\u2714 Onekligen formar dessa <\/strong>nebulosors f&ouml;reg&aring;ngarstj&auml;rnor dem, men de nya fynden antyder att en annan mer mystisk faktor ocks&aring; spelar roll. Ut&ouml;ver stj&auml;rnsystemens komplexa egenskaper roterar &auml;ven Vintergatans hela centrala utbuktning, bulan, runt galaxens mitt. Bulan kan ha ett st&ouml;rre inflytande &auml;n man tidigare trott &ouml;ver hela galaxen &ndash; via dess magnetf&auml;lt. Astronomerna lanserar id&eacute;n att de planetariska nebulosornas <\/span><span>ordningsamma beteende<\/span><span> kan ha orsakats tack vare starka magnetf&auml;lt <\/span><span>under tiden d&aring; <\/span><span>bulan bildades. <\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><span><strong>\u2714 Teamet bakom<\/strong> uppt&auml;ckten best&aring;r av<strong> B. Rees<\/strong> och <strong>A. A. Zijlstra<\/strong>, b&aring;da vid Manchesteruniversitetet i Storbritannien. Bryan Rees karri&auml;r inom astronomin b&ouml;rjade sent &ndash; han best&auml;mde sig f&ouml;r att bli doktorand efter en tidig pensionering. Detta arbete var en del av hans doktorsavhandling. <\/span><\/p>\n<h2>Utbrott i M33<\/h2>\n<p>Variabeln med klassifikationen C i M33, Triangelspiralen, upphittad av<strong> Edwin Hubble<\/strong> och <strong>Alan Sandage<\/strong> i b&ouml;rjan av 50-talet, &nbsp; befinner sig i ett utbrott runt 15-16<sup>m<\/sup> visuellt.<\/p>\n<p>Rapport i <a href=\"http:\/\/www.astronomerstelegram.org\/?read=5362\"><em>Astronomer&acute;s Telegram<\/em><\/a>.<\/p>\n<h2>Sovjetoptiken h&aring;ller<\/h2>\n<p>N&auml;tsajten kallad Astronomiguiden har kommit ig&aring;ng igen och diskuterar bl a <a href=\"http:\/\/www.astronomiguiden.se\/t.asp?url=20130831170446_sovjetiskt-teleskop\">kvaliteten p&aring; de gamla sovjetiska amat&ouml;rteleskopen,<\/a>&nbsp; som hittade k&ouml;pare &auml;ven h&auml;r.<\/p>\n<p>Betygen f&aring;r &ouml;verlag f&aring;r anses vara goda.<\/p>\n<h2>Runes b&auml;sta bilder (2)<\/h2>\n<p>N&auml;r vi diskuterade praktisk amat&ouml;rastronomi p&aring; senaste ASTB-m&ouml;tet &#8211; en av de trevligaste sammankomsterna p&aring; l&auml;nge &#8211; s&aring; sm&ouml;g vi ju in en miniintervju per telefon med&nbsp; <strong>Rune Fogelquist<\/strong> i Mariestad. Om Rune kan s&auml;gas mycket, allra minst att han &auml;r och f&ouml;rblir nestorn i svensk amat&ouml;rastronomi. Naturligtvis &auml;r han med i <em>Astronomisk uppslagsbok<\/em>.<\/p>\n<p>Med sina bamseteleskop har Rune genom &aring;ren tagit&nbsp; m&auml;ngder av bra bilder genom &aring;ren.<\/p>\n<p>Dagens bidrag handlar om M31 aka Andromedagalaxen, som ju nu b&ouml;rjar synas p&aring; de m&ouml;rka morgontimmarna.<\/p>\n<p><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/Rune-9.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-large wp-image-44626\" height=\"613\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/Rune-9-751x1024.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/Rune-9-751x1024.jpg 751w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/Rune-9-220x300.jpg 220w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/Rune-9.jpg 1172w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n<p>Det &auml;r en h&auml;rlig &quot;n&auml;rbild&quot; vi ser av galaxens sydv&auml;stra del, M31 som ligger bort&aring;t 3 miljoner ljus&aring;r fr&aring;n oss. Vi ser den lilla elliptiska granngalaxen M32 t v,&nbsp; de intergalaktiska molnen men ocks&aring; och framf&ouml;r allt en ung stj&auml;rnrik association nere t h.<\/p>\n<p>Rune beskriver fotot som en &quot;standardbild&quot; p&aring; Andromedagalaxen tagen med hans 38 cm:s teleskop. Standard och standard, jag tycker den &auml;r suver&auml;n!?!<\/p>\n<h2>Fomalhaut b<\/h2>\n<p>I v&auml;ntan p&aring; upps&auml;ndningen av James Webb-teleskopet, <a href=\"http:\/\/arxiv.org\/abs\/1309.0813\">har de jordbundna Keck-astronomerna synat Fomalhaut b<\/a> och f&ouml;rst&auml;rkts i sin &ouml;vertygelse om att detta &auml;r en planet.<\/p>\n<h2>Ytterligare bildbevis<\/h2>\n<p class=\"text_intro pr_first\">N&auml;r <u>Vetenskapshyllan<\/u> invigdes 31 augusti p&aring; Malm&ouml; museum tog v&aring;r astropedagog <strong>Peter Hemborg<\/strong> p&aring;passligt ett par bilder. H&auml;r ser vi n&auml;r museichefen <strong>G&ouml;ran Larsson<\/strong> inviger&#8230;<\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/4.-Museichefen-G\u00f6ran....jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-44601\" height=\"200\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/4.-Museichefen-G\u00f6ran...-300x200.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/4.-Museichefen-G\u00f6ran...-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/4.-Museichefen-G\u00f6ran...-1024x682.jpg 1024w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\">&#8230; och h&auml;r syns en del&nbsp; av Vetenskapshyllan p&aring; andra v&aring;ningen, d&auml;r fokus &auml;r p&aring; <strong>Tycho Brahe, M&aring;rten Triewald<\/strong> och det nya interaktiva planetarierummet kallat <u>Stj&auml;rnrummet.<\/u><\/p>\n<p class=\"text_intro pr_first\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/6.-Vetenskapshyllan-del-av.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-medium wp-image-44602\" height=\"200\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/6.-Vetenskapshyllan-del-av-300x200.jpg\" title=\"\" width=\"300\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/6.-Vetenskapshyllan-del-av-300x200.jpg 300w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/6.-Vetenskapshyllan-del-av-1024x682.jpg 1024w\" sizes=\"(max-width: 300px) 100vw, 300px\" \/><\/a><\/p>\n<h2><span>Tufft l&auml;ge i tv-studion<\/span><\/h2>\n<p dir=\"ltr\"><span><strong>Lars Olefeldt<\/strong> hittade detta p&aring; n&auml;tet. Ja, vem vill bli miljon&auml;r med s&aring; h&auml;r tuffa fr&aring;gor?<\/span><\/p>\n<p dir=\"ltr\"><a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/a98700_game-show_1-.jpg\"><img decoding=\"async\" alt=\"\" class=\"aligncenter size-full wp-image-44615\" height=\"308\" src=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/a98700_game-show_1-.jpg\" title=\"\" width=\"450\" srcset=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/a98700_game-show_1-.jpg 450w, https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-content\/uploads\/2013\/09\/a98700_game-show_1--300x205.jpg 300w\" sizes=\"(max-width: 450px) 100vw, 450px\" \/><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Planetariska nebulosor &quot;f&ouml;ljer&quot; Vintergatsplanet G&aring;rdagens nyheter fr&aring;n ESO och ESA\/NASA:s Hubble-teleskop bjuder p&aring; en &ouml;verraskning: \u2714 Astronomer har anv&auml;nt ESO:s New Technology Telescope (NTT) och NASA\/ESA:s Hubbleteleskop f&ouml;r att utforska &ouml;ver 100 planetariska nebulosor i Vintergatans centrala bula. De har kommit fram till att fj&auml;rilsformade planetariska nebulosor &auml;r inriktade p&aring; ett mystiskt s&auml;tt &#8211; ett&hellip;&nbsp;<a href=\"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/2013\/09\/05\/nr-104-2013\/\" rel=\"bookmark\">L\u00e4s mer &raquo;<span class=\"screen-reader-text\">Nr 104 2013<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"rop_custom_images_group":[],"rop_custom_messages_group":[],"rop_publish_now":"initial","rop_publish_now_accounts":[],"rop_publish_now_history":[],"rop_publish_now_status":"pending","neve_meta_sidebar":"","neve_meta_container":"","neve_meta_enable_content_width":"","neve_meta_content_width":0,"neve_meta_title_alignment":"","neve_meta_author_avatar":"","neve_post_elements_order":"","neve_meta_disable_header":"","neve_meta_disable_footer":"","neve_meta_disable_title":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/44591"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=44591"}],"version-history":[{"count":30,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/44591\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":44643,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/44591\/revisions\/44643"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=44591"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=44591"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.astb.se\/cassiopeiabloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=44591"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}